De sÀrskilda undervisningsgrupperna ifrÄgasÀtts allt mer. Tanken med dessa grupper var att ge stöd till de elever som behövde det, men istÀllet sÄ har fler av de elever som kommit till en sÀrskild undervisningsgrupp frÄn sina ordinarie klasser blivit kvar tills de gÄtt ut grundskolan. Jag valde att studera en medelstor kommun i Sverige som arbetar med avveckling av sÀrskilda undervisningsgrupper. Syftet var att belysa och tolka vilka de bakomliggande faktorerna var för avveckling av sÀrskilda undervisningsgrupper. Jag ville Àven ta reda pÄ hur pedagogerna frÄn de sÀrskilda undervisningsgrupperna sÄg pÄ denna integrering.

Uppsatsen ser ett problem i dagens svenska elitfotboll och frÄgar sig ur ett organisationsteoretiskt perspektiv vilka organisatoriska utmaningar svensk elitfotboll stÄr inför. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ metod med djupintervjuer dÀr framstÄende personer med olika bakgrund inom den svenska elitfotbollen ger sin syn pÄ svensk fotbolls problem och utmaningar ur ett organisatoriskt perspektiv. Ur ett teoretiskt perspektiv stÀller uppsatsen upp med sport management, organisationskultur och New Public Management för att förklara utmaningarna svensk elitfotboll stÄr inför. Utmaningarna bestÄr av det folkrörelsearv och amatörideal som den svenskelitfotboll dras med vilken hÀmmar en förÀndring mot ett mer företagsinspirerat och professionellt styrande av elitfotbollen..

Syfte:Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur eleverna upplever vikten av kunskaper i matematik och svenska i Àmnet hem och konsumentkunskap. Vidare vill jag undersöka om och hur lÀrare synliggör och implementerar matematik och svenska nÀr de undervisar i hem och konsumentkunskap.Metod:För att fÄ svar pÄ syfte och frÄgestÀllningar valdes en kvalitativ och kvantitativ inriktad studie. BÄde intervju och enkÀt valdes som metod för insamlandet av data. En sÄ kallad metodtriangulering. Studien baseras pÄ tvÄ stycken lÀrarintervjuer samt en elevenkÀt i Ärskurs 6.

Matematiska problem finns och uppstÄr naturligt i vardagen. Barn upptÀcker inte dem sjÀlva utan vi mÄste göra dem synliga för att de ska lÀra sig förstÄ. Hur barn utvecklar matematiken beror pÄ hur vi vuxna lyfter fram den vid olika rutinsituationer.Syftet med examensarbetet Àr att undersöka barns strategier, dÄ de utmanas att mÀta lÀngden pÄ ett föremÄl. Vidare observerade vi hur barn delger ett annat barn sitt resultat och hur det mottagande barnet sedan tar emot och Äterskapar ett eget resultat utifrÄn det de blivit delgivna.För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning observerade vi barn födda 2001, bÄde enskilt och tvÄ och tvÄ. De iakttagelser vi gjorde var att barnen inte lÄstes i sina tankar, utan anvÀnde sig av olika hjÀlpmedel nÀr de skulle mÀta föremÄlets lÀngd.

Tematiskt arbete Àr en Àmnesintegrerande arbetsmetod som blir allt vanligare i den svenska skolundervisningen. I denna studie undersöks hur pedagoger och elever arbetar med metoden samt deras syn pÄ densamma. Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en bild av hur pedagoger och elever upplever tematiskt arbete med fokus kring matematiken. Undersökningen har skett genom intervjuer med fyra pedagoger som alla har erfarenhet av tematiskt arbete samt fyra elever frÄn Ärskurs fyra som nyligen deltagit i ett tematiskt arbete som vi sjÀlva genomförde under en treveckorsperiod. DÀr gavs tillfÀlle att pÄ nÀra hÄll kunna följa arbetet och se dess konsekvenser.

Med bakgrund i den kritik som har riktats mot sex- och samlevnadsundervisningen i den svenska skolan, samt lÀromedels starka inflytande över undervisningen, har avsnitten om sex och samlevnad analyserats i sex olika lÀromedel i biologi för Ärskurs 4-6. Avsnitten har analyserats utifrÄn begreppen pubertet, sexualitet och reproduktion, identitet, jÀmstÀlldhet, relationer, kÀrlek och ansvar, begrepp som ska tÀckas in av sex- och samlevnadsundervisningen enligt aktuell lÀroplan, LGR11. Analysen görs utifrÄn ett queerteoretiskt perspektiv och ett diskursanalytiskt förhÄllningssÀtt.ForskningsfrÄgorna för studien Àr- Hur har lÀromedelsförfattarna avgrÀnsat avsnittet/avsnitten som rör pubertet, sexualitet och reproduktion samt frÄgor om identitet, jÀmstÀlldhet, relationer, kÀrlek och ansvar? - GÄr det att identifiera tydliga mönster i hur innehÄllet presenteras mellan lÀromedlen i sex- och samlevnadsundervisningen för Ärskurs 4-6?- Vilka normer rörande sexualitet och kön förmedlas i lÀromedlen? Analysen visar att undervisningen i sex och samlevnad har ett tydligt biologiskt perspektiv och att puberteten och befruktning ges det största utrymmet och att identitet, jÀmstÀlldhet och ansvar knappt behandlas. Vidare upprÀtthÄlls förestÀllningar om tvÄ tydligt separerade och motsatta kön, heteronormen och cis-normen i lÀromedlen. .

Matematik finns överallt men trots det har vi genom studien fÄtt fram att ?det finns jÀttemycket luckor, att de inte förstÄr?.  Detta citat Àr hÀmtat ifrÄn en av vÄra intervjuer och speglar vÄrt resultat. Studien Àr kvalitativ och vi har intervjuat pedagoger samt lÄtit barn, i förskola och Ärskurs 1, utföra matematikuppgifter. I denna studie har vi fokuserat pÄ grunderna i matematik. Syftet med studien har varit att utröna kunskaper inom antalsuppfattning hos barn.

V?r studie utg?r fr?n att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om f?rskolans musikundervisning med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d. V?ra fr?gest?llningar ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? musikundervisningen f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur kan barn i behov av s?rskilt st?d inkluderas i musikundervisningen, enligt f?rskoll?rarna? De ?r kopplade till v?rt syfte som handlar om hur f?rskoll?rare ser m?jligheter eller problem f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d och beh?ver extra anpassning, under ett musiktillf?lle, hur ett intresse och m?jligheter f?r barn kan skapas f?r att kunna delta i undervisningen, samt vilka arbetss?tt som f?rskoll?rarna har anv?nt sig av. Studien ?r en kvalitativ studie, d?r vi valde intervjuer som datainsamlingsmetod.

Syftet med arbetet har varit att fĂ„ en fördjupad bild av hur pedagoger pĂ„ tre förskolor arbetar för att synliggöra matematiken, med fokus pĂ„ problemlösning, för förskolebarn i Ă„ldern fem Ă„r. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med tre pedagoger frĂ„n var sin förskola. Även löpande observationer har gjorts pĂ„ de intervjuades förskolor.Resultaten visar att matematiken med fokus pĂ„ problemlösning finns överallt under hela dagen pĂ„ förskolan. Pedagogerna har ett medvetet förhĂ„llningssĂ€tt vilket Ă€r betydelsefullt för barnens utveckling. De menar vidare att deras uppgift Ă€r att arbeta aktivt med att synliggöra matematiska problem för barnen pĂ„ ett roligt och lustfyllt sĂ€tt.

SSAB TunnplÄt i LuleÄ tillverkar rÄstÄl genom syrgasfÀrskning i LD- konverter. RÄstÄlet tappas ner i keramiskt infodrade stÄlskÀnkar, som sedan transporteras via skÀnkmetallurgistationer till strÀnggjutningen. PÄ "strÀngen" gjuts rÄstÄlet ut till fasta Àmnen, sÄ kallade slabs. Vid gjutningsprocessen Àr temperaturen en viktig kvalitétsparameter. För att fÄ en fungerande temperaturstyrning i stÄlframstÀllningsprocessen Àr det viktigt att kunna prediktera vÀrmeförlusterna frÄn skÀnken.

Syftet med detta examensarbete var att fÄ en djupare förstÄelse kring hur aktiva pedagoger arbetar kring de flersprÄkiga barnen i förskolan. De forskningsfrÄgor jag stÀller Àr: Hur blir dessa barn integrerade i den svenska förskolan och vilka möjligheter har de till att utveckla sitt modersmÄl? Hur ser arbetet kring de flersprÄkiga barnen ut? För att fÄ denna förstÄelse har en kvalitativ intervjustudie med sex pedagoger inom olika förskolor genomförts.Studien utgÄr frÄn den aktuella LÀroplanen för förskolan och ett sociokulturellt perspektiv dÀr sprÄket lÀrs i ett samspel med andra. Resultatet av intervjuerna och studier visade att barn lÀr sig sprÄket i ett samspel med barn och vuxna. Pedagogerna jobbar aktivt med att benÀmna och vara tydliga i sitt sprÄk, men Àven kroppssprÄk och bilder spelar en viktig roll.

Syftet med min studie Àr att belysa arbetet med skönlitteratur ur elevernas perspektiv gÀllande de tvÄ gymnasiala Àmnena svenska och svenska som andrasprÄk. Fokus ligger pÄ elevernas upplevelser av det skönlitterÀra arbetet inom vartdera Àmnet och presenteras som likheter och skillnader mellan de tvÄ Àmnena. Studien har genomförts via en enkÀtundersökning dÀr tre undervisningsgrupper i Àmnet svenska fÄtt representera Àmnet svenska och tvÄ undervisningsgrupper i svenska som andrasprÄk fÄtt representera det Àmnet. Utfallet presenteras utifrÄn Àmne och ger resultatet att andrasprÄkseleverna i studien tenderar att i högre grad vara nöjda med undervisningen. AndrasprÄkseleverna tycks Àven uppleva att skönlitteraturundervisningen Àr anpassad efter deras förutsÀttningar och intressen i högre grad Àn de elever som lÀser Àmnet svenska.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare uttrycker sina funderingar och tankar kring hur barngruppers sammansÀttning i förskolan pÄverkar barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien bygger pÄ kvalitativ metod och bestÄr av fyra intervjuer med verksamma förskollÀrare. Materialet analyseras utifrÄn ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv. Centrala begrepp i analysen Àr inkludering och den proximala utvecklingszonen, vilka understryker förskolans uppdrag att erbjuda goda lÀrandemiljöer för alla barn oavsett förut-sÀttningar. Studiens resultat visar att förskollÀrarna anser att barn i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas negativt av barngruppernas sammansÀttning.

Enligt Skolverkets kommentarmaterial till kursplanen i svenska i Lgr 11, Àr betydelsen av det sÄ kallade ?vidgade textbegreppet? fortfarande viktigt i svenskundervisningen, trots att begreppet i sig inte anvÀnds lÀngre. Betyder det att olika slags medier Àr vanligt förekommande i svenskundervisningen, och sÀrskilt i litteraturundervisningen?Den hÀr uppsatsen behandlar omstÀndigheterna kring de textmedier som man vÀljer i litteraturundervisningen och Àmnar besvara följande frÄgor:? Vilka begrepp och uttryck nÀmns i kursplanen i svenska i Lgr 11 och hur anvÀnds de?? Vilken betydelse lÀgger en svensklÀrare i dessa begrepp och uttryck och hur anvÀnds de generellt?En analys av kursplanen i svenska, fokuserad pÄ begreppsanvÀndning i anknytning till litteraturundervisning, lÀgger grunden som sedan byggs vidare pÄ med en undersökning av en yrkesverksam svensklÀrare och hennes elever, samt en utforskning av hur utvalda begrepp anvÀnds utanför skolans vÀrld.Forskningen visar att det sÀtt begrepp anvÀnds pÄ i kursplanen gör det svÄrt för multimodala texter att ta plats i svenskundervisningen, trots pÄstÄendet att ?det vidgade textbegreppets? innebörd fortfarande Àr viktigt. Men studien visar ocksÄ att det finns fler faktorer Àn bara kursplanen som influerar vilka texter som vÀljs ut till att anvÀndas i klassrummet.

Denna studie har undersökt pÄ vilket sÀtt elevers slöjdarbete kan stödja elevers lÀrandei matematik. Studien utgÄr ifrÄn det s.k. sociokulturella perspektivet dÀr kunskap ochlÀrande utvecklas i samspelet mellan mÀnniskor och dÀr situationella betingelser ochsprÄket spelar en central roll för kunskapsutvecklingen. Studien bygger pÄ enkvalitativ undersökning med inspiration frÄn den metod som pÄ engelska benÀmnsgrounded theory. Det empiriska materialet utgörs av observationer av eleversslöjdarbeten i textilslöjdens Ärskurs 3-9.