I takt med att IKT-utvecklingen accelererat i samhÀllet har ocksÄ kravet ökat pÄ effektivt anvÀndande av IKT i skolan. Syftet med denna undersökning har dÀrför varit att studera hur en kommun implementerar IKT-stöd i sin grundskoleverksamhet för att stötta pedagogerna i deras arbete med att utveckla elevernas digitala kompetens. Undersökningen har genomförts som en deskriptiv fallstudie i form av kvalitativa intervjuer med sex nyckelpersoner i organisationen. Den bild som tidigt framtrÀdde var hur otroligt komplext IKT Àr i förhÄllande till skolans vÀrld. Det finns mÄnga aktörer och intressenter pÄ en arena som stÀndigt förÀndras av den nya teknikens vÀxande framfart.

Det hÀr arbetet Àr en kvalitativ studie som handlar om pedagogers förhÄllningssÀtt till leken sett ur barns perspektiv. Syftet Àr att fÄ en större inblick i barns uppfattningar om pedagogernas förhÄllningsÀtt till leken. I forskningsbakgrunden lyfts tidigare forskning inom ÀmnesomrÄdet fram och begrepp tydliggörs. Bland annat ges en förklaring av skillnaden mellan barnperspektiv och barns perspektiv.Insamling av materialet till studien har skett genom filmade barnintervjuer som sedan har transkriberats och bearbetats med analysredskapet barns perspektiv. Studien vill lyfta barns tankar och se vÀrlden genom deras ögon, vilket synliggörs i resultatdelen.

Ondskans tecken Àr en uppsats som handlar om hur bildsprÄket anvÀnder sig av yttre tecken för att beskriva en mÀnniskas inre karaktÀr. Med fokus pÄ dikotomin mellan gott och ont undersöks och problematiseras karaktÀrsdesignen av tecknade figurer i den vÀsterlÀndska populÀrkulturen. Examensarbetet framhÄller Àven hur vÄrt gemensamma bildsprÄk reproduceras frÄn generation till generation och hur dessa förestÀllningar blir till en del av vÄr kulturella förförstÄelse. Uppsatsen belyser dessa frÄgor ur ett bildlÀrarperspektiv..

Argus, Li & Jensen, Sandra (2008). Den interaktiva sagans möjligheter och problem ? en undersökning om matematiskt lÀrande hos förskolebarn. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Examensarbetet handlar om hur vi skapar en interaktiv saga med matematiska utmaningar som vi berÀttar pÄ tvÄ förskolor. Vi vill se hur barnen agerar och reagerar.

Att arbeta Àmnesintegrerat med matematikEn studie kring lÀrares syn pÄ Àmnesintegrerad undervisningSyftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare sÄg pÄ Àmnesintegrerad undervisning i matematik. I denna studie undersöktes nÄgra lÀrares syn pÄ Àmnesintegrerad undervisning. För att försöka förstÄ och beskriva respondenternas vardag anvÀndes den etnografiska forskningsmetoden. De metoder som anvÀndes för att samla in data till studien var deltagande observationer och intervjuer. De resultat och slutsatser som framkom i denna studie var att lÀrare kÀnde att det var viktigt att ge eleverna en möjlighet till djupare förstÄelse för hur de praktiskt kan anvÀnda matematiska verktyg och begrepp.

Syfte med vÄr examensarbete Àr att ta reda pÄ vilka argument som lÀrarna har för nÀr och hur integrering av elever som har svenska som sitt andra sprÄk skall ske i vanlig undervisning. I litteraturgenomgÄngen tar vi upp teorier som handlar om faktorer som kan pÄverka inlÀrningen av ett nytt sprÄk. Vi tar Àven upp vikten av interaktion med andra elever och dess betydelse vid placering i segregerad eller integrerad undervisning av eleverna med svenska som andra aprÄk. Som metod anvÀnde vi oss av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de lÀrare som vi intervjuade har skiftande syn pÄ klassplaceringen, men de flesta av dem anser att dessa elever först skall placeras i en förberedelseklass.

Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur och i vilka situationer handdockan anvÀnds pedagogiskt för att fÄnga barnen in i sagans vÀrld. Olika möjligheter och metoder pÄ hur handdockan kan anvÀndas ska Àven pÄvisas. Det finns inte nÄgot bredare material vad gÀller tidigare forskning om hur handdockan anvÀnds genom sagan och arbetet har avgrÀnsats till just det. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr ur ett sociokulturellt perspektiv. Begrepp som mediering och literacy har anvÀnts för att analysera materialet.

Denna studie handlar om debatten om den statliga myndigheten Försvarets radioanstalt och den lag, kallad FRA-lagen som denna myndighet mÄste följa vid övervakning. Studien har gjorts utifrÄn ett kvalitativt arbetssÀtt.Syftet med studien Àr att undersöka om de teorier om makt och övervakning som Michel Foucault presenterade under 18- och 1900-talet Àr aktuella Àn idag. För att vi ska kunna göra detta har vi anvÀnt oss av nyhets- och debattartiklar frÄn dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt tvÄ videoklipp frÄn Sveriges Television, innehÄllande intervjuer med FRA:s generaldirektör Dag Hartelius och brittiske frilansjournalisten Duncan Campbell. De frÄgestÀllningar vi anvÀnder oss av i studien riktar sig mot att hjÀlpa oss att undersöka om Foucaults och Benthams teorier kan anvÀndas idag och dessa Àr följande: Hur tar sig Foucaults teorier om övervakning och makt uttryck i dagens samhÀlle?PÄ vilket sÀtt visar sig dessa teorier i debatten om FRA och FRA-lagen?VÄr teoretiska utgÄngspunkt grundar sig i Michel Foucaults teori om makt.Resultatet som vi kommit fram till grundar sig i de teman som vi har utarbetat i de artiklar som vi anvÀnder oss av i studien som Àr: Skydd, personlig integritet, lagstiftning och samarbete och Foucaults begrepp som han anvÀnder i sin maktteori som Àr följande: DisciplinÀr makt, foglighet, och institutioner.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad pedagoger pÄ fyra förskolor i en mellansvensk stad har för uppfattningar om matematik i förskolan och hur de sjÀlva anser att de arbetar med Àmnet i verksamheten. Undersökningen bygger pÄ en enkÀt dÀr pedagogerna fÄtt beskriva vad de anser att matematik i förskolan Àr samt hur de arbetar med Àmnet i verksamheten.I resultatet kan man bland annat urskilja att pedagogerna anser att matematik i förskolan till stor del handlar om att lÀra barnen vissa grundlÀggande matematiska fÀrdigheter sÄsom jÀmförelse och mÀtning, sortering, former och antal. Pedagogerna beskriver att de har ett ansvar att göra matematiken lustfylld och intressant samt att den till största del sker i den dagliga verksamheten och inte vid planerade tillfÀllen. I verksamheten anvÀnder man sig av exempelvis sagor, pussel och spel. Man arbetar dessutom med sorteringsövningar och sÄnger och ramsor för att öka barnens matematiska förmÄga..

Integration Àr ett komplext begrepp som kan ses utifrÄn flera perspektiv och synvinklar. Dramapedagogik emellertid utgÄr frÄn olika typer av vÀrdeord baserade i en gemensam vÀrdegrund. Centrala begrepp i detta Àr demokrati, acceptens och alla mÀnniskors lika vÀrde. Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga, systematisera och problematisera forskning om hur drama kan anvÀndas, eller har anvÀnts i integrationssyfte. Hur ser dialogen ut inom forskningsfÀltet drama och integration? Vad sÀger det om dramapedagogikens betydelse i integrationsprocesser? Kan man urskilja nÄgra teman och i sÄ fall vilka?Som metod anvÀnds en litteraturstudie med en kvalitativ ansats som vilar pÄ utvalda begrepp som ingÄr i en integrationsprocess.Resultatet visar fyra olika kategorier dÀr drama anvÀnds som metod i integrationsprocesser.

Studiens syfte Àr att belysa förskollÀrares arbetssÀtt med matematik i förskolan. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med fem verksamma förskollÀrare med lÄng arbetslivserfarenhet. Fokus ligger pÄ hur förskollÀrare stimulerar och utmanar barnen i sin matematiska utveckling och hur de kan stödja barnen att urskilja ett matematiskt innehÄll. Arbetets empiri bestÄr av data frÄn intervjuerna som vi skrivit ut och sammanstÀllt för analys utifrÄn syftet och forskningsfrÄgorna. Resultatet redovisas i form av teman som framkommit under analysen och vi belyser dessa med korta citat frÄn intervjuerna.

Mitt syfte med studien var att ta reda pÄ lÀrares uppfattningar gÀllande Àmnet svenska som andrasprÄk pÄ utvalda lÀrosÀten. l litteraturdelen bearbetas det flersprÄkiga perspektivet genom nationell och internationell forskning och styrdokumenten.Jag valde en kvalitativ ansats och telefonintervju som metod. Fem lÀrare med en gedigen kompetens i mÄngfaldsfrÄgor deltar i studien. Resultatet visar att Àmnet svenska som andrasprÄk fortfarande behövs som ett eget Àmne. Svenska som andrasprÄk Àr alla lÀrares ansvar enligt informanterna och det krÀvs att utbildningen förÀndras mot att möta samhÀllets ökade sprÄkliga och kulturella mÄngfald.I diskussionen vÀvs litteraturen samman med lÀrarnas uppfattningar om Àmnet svenska som andrasprÄk.

Syftet med vÄr studie var att genom en kvalitativ forskningsmetod ta reda pÄ hur lÀrareanvÀnder sig av det svenska sprÄket i sin undervisning, sÄ att de flersprÄkiga eleverna ska fÄen bra förstÄelse av de ord och begrepp som anvÀnds i Àmnena svenska och historia. VianvÀnde oss av semistrukturerade och personliga intervjuer som sedan analyseradestematiskt. Resultatet visade att de lÀrare som intervjuades var medvetna om hur de anvÀndesig av det svenska sprÄket i sin undervisning. LÀrarna menade Àven att det var viktigt att deflersprÄkiga eleverna fick höra och anvÀnda sig av det sprÄkbegrepp som anvÀnds i Àmnena,för att de skulle kunna fÄ en förstÄelse för vad de Àmnesspecifika orden/begreppen betyder.Slutsatserna Àr att lÀrarna Àr medvetna om att de flersprÄkiga eleverna ligger pÄ olika nivÄer isin sprÄkutveckling och att man som lÀrare behöver ge de flersprÄkiga eleverna mer hjÀlp, sÄatt de fÄr en bra Àmneskunskap i Àmnena svenska och historia.

Detta arbete tar sin utgÄngspunkt i den eviga spÀnningen mellan individ och kollektiv. Genom att ge en historisk genomgÄng av det sociokulturella perspektivet och det kognitivistiska perspektivet blir det tydligt vilka influenser som prÀglar varje perspektivs syn pÄ lÀrande. Syftet med uppsatsen Àr att göra en jÀmförande studie mellan ett individfokuserat och ett kollektivfokuserat perspektiv pÄ lÀrande och genom en textanalys av en text inom respektive perspektiv har detta gjorts. Vidare har jag utfört en kvantitativ enkÀtstudie som gick ut till 35 lÀrare som arbetar inom grundskolan, högstadiet och gymnasiet. EnkÀten har dock tillÀmpats och analyserats pÄ ett kvalitativt sÀtt dÄ detta bÀttre betjÀnade mitt syfte.

Studiens syfte Àr att undersöka vilka svÄrigheter matematiska problemlösningsuppgifter kan vÄlla elever, samt hur dessa istÀllet kan omarbetas för eleverna ska fÄ en bÀttre förstÄelse och kunna lösa dem lÀttare.Datainsamlingen i denna studie har skett genom en observation vid ett lektionstillfÀlle dÀr eleverna arbetade med problemlösningsuppgifter. UtifrÄn observationerna samt elevernas resultat valdes ett antal elever ut för en intervju. Efter intervjuerna fick eleverna lösa nÄgra omarbetade problemlösningsuppgifter som författarna till denna studie har framtagit med hjÀlp av de Äsikter eleverna haft om uppgifterna vid intervjuerna.Resultatet har visat att eleverna fÄtt större förstÄelse för uppgifternas syfte, samt fÄtt lÀttare att lösa problemlösningsuppgifterna efter att de konkretiserats med hjÀlp av sprÄket och att eleverna fick möjlighet att anvÀnda laborativt material..