Det Àr en stor manlig dominans inom ledarpositioner i idrotten och mÄnga kvinnliga idrottare pÄ befinner sig i en miljö med endast manliga trÀnare och ledare. För en elitidrottare Àr utveckling och prestation en vÀldigt viktig del i vardagen och för att komma dit krÀvs bra kommunikation med trÀnare och ledare. Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse och utveckla kunskap om hur kvinnliga elitidrottares lÀrande pÄverkas av att endast kommunicera med manliga ledare. Studien Àr kvalitativ med en hermeneutisk ansats och materialet bestÄr av telefonintervjuer med fem elitidrottare inom Svenska skidförbundet. Tolkningen av materialet Àr gjord med hjÀlp av Illeris lÀrandeteori och ur ett sociokulturellt perspektiv.

I vÄr studie Àr syftet att undersöka hur matematikens begreppsbildning pÄverkas av sprÄk ochkulturella skillnader för elever med svenska som andrasprÄk. Undersökningen syftar till att ta reda pÄvad pedagogerna anser om detta och hur de arbetar med det i undervisningen. För att ta reda pÄ vadpedagogerna anser och hur de arbetar valde vi att göra en strukturerad intervju med pedagoger i Àmnetmatematik och svenska som andrasprÄk. I resultatet av vÄr undersökning har vi kommit fram till attsprÄket och kulturen har stor inverkan pÄ begreppsbildningen i matematikundervisningen. I resultatetkom det bland annat fram att tidigare erfarenheter, metaforer och verklighetsanknutna uppgifter kanorsaka problem för elever med svenska som andrasprÄk..

En kvalitativ studie pÄ revisionsutskott i svenska bolag. Teoretiska perspektiv har utgÄtt frÄn forskning och regelverk inom omrÄdet samt reglerings- och förtroendelitteratur. Uppsatsens slutsatser Àr att dagens svenska revisionsutskott fungerar vÀl och att de brister som pÄfunnits i början av 2000-talet har rÀttats till. Revisionsutskotten har fÄtt en mer formell utformning pÄ bekostnad av den svenska ledningsstilen..

SyfteSyftet Àr att studera elevers uppfattningar om lÀsning och lÀsundervisningens betydelse i skolan. ? Vilka faktorer i hem och skola pÄverkar, enligt eleverna, deras lÀsutveckling?? Hur ser eleverna pÄ sig sjÀlva som lÀsare?? Hur förstÄr eleverna vikten av att kunna lÀsa?TeoriStudien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, som innebÀr en helhetssyn pÄ mÀnniskan. Inom detta perspektiv studeras mÀnniskans lÀrande, utveckling och identitet i samspel, vilket sker hela livet. Man fokuserar pÄ samspelet och talar om situerat lÀrande, dvs.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers perspektiv pÄ barns bildskapande i förskolan och om bildskapande anvÀnds som ett medvetet redskap för barns utveckling. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger som arbetar i fyra olika förskolor, varav en Àr inspirerad av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att bildskapande anvÀnds som ett medvetet redskap bÄde som ett lÀrande i ett annat Àmne och som ett estetiskt mÄl. Vidare visar resultatet att bildskapande Àr viktigt för barns utveckling, dÀremot finns det olika tolkningar hos pedagogerna vad gÀller fritt skapande och mallanvÀndning.

Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning om hur lÀrare pÄ ett yrkesprogram arbetar med Àmnesintegrering i Àmnet matematik, svenska och karaktÀrsÀmnen pÄ hotell- och restaurangprogrammet. Syftet var att genom lÀrarintervjuer fÄ inblick i hur lÀrare uppfattar Àmnesintegrering mellan kÀrn- och karaktÀrsÀmnen. Meningen var att ta reda pÄ i vilken omfattning de arbetar med det och skillnaden mellan kÀrn- och karaktÀrsÀmneslÀrares sÀtt att se pÄ Àmnesintegrering. Arbetet ger en inblick i tidigare forskning kring Àmnet och tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att lÀrare har en positiv attityd till Àmnesintegrering men att det inte sker i sÄ stor utstrÀckning pÄ den aktuella skolan. Det framkommer att Àmnesintegrering upplevs motiverande för bÄde lÀrare och elever, samtidigt som kommunikationen lÀrarna emellan brister.

Det svenska förarprovet har vuxit fram ur praktisk yrkeserfarenhet. Oavsett vilken trafikinspektör som bedömer ett specifikt körprov ska bedömningen göras lika. Kognitiva egenskaper bedöms i körprovet genom att observera handlingar och beteenden. Syftet med denna uppsats var att ur ett teoretiskt perspektiv undersöka hur trafikinspektörer bedömer kognition, för att undersöka vilka likheter och skillnader som finns. Tre analyser gjordes utifrÄn tolv intervjuer med trafikinspektörer vid tvÄ av VÀgverkets förarprovskontor.Trafikinspektörerna ombads beskriva vad som Àr viktigt hos en bilförare.

AnspÀnning, oro och stress Àr tre begrepp som har studerats lÀnge, vilket har gett upphov till flertalet modeller, teorier och domÀner dÀr dessa begrepp har studerats och fortfarande studeras. I denna uppsats sÄ kommer dessa tre begrepp bland annat att redogöras för var för sig med koppling till mÀtmetoder, idrott och kognitiv neurovetenskap. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur idrottsprestationer kan pÄverkas av anspÀnning, oro och stress för att utifrÄn det kunna redogöra för evidensbaserade metoder som kan appliceras för att frÀmja en idrottsprestation. Först kommer anspÀnning att redogöras för, anspÀnning följs sedan av oro som i sin tur följs av stress som sista begrepp. Avslutningsvis sÄ behandlas Àven problematik och möjligheter för dessa begrepp inom forskningsfÀltet och dess tillÀmpningsomrÄden..

Inledning: Talent Management Àr ett begrepp och ett arbetssÀtt som alltmer implementeras i svenska organisationer och det ligger högt upp pÄ deras agenda. Talang och talangidentifikation Àr idag en viktig del i att bemöta den ökade konkurrensen. Att identifiera talang Àr ett sÀtt att behÄlla de medarbetare som Àr viktiga för organisationen samt ett sÀtt att utveckla organisationen genom att ta tillvara pÄ humankapitalet.Syfte: Att öka förstÄelsen kring talangidentifikation pÄ svenska organisationer. Vi vill Àven bidra med en förstÄelse för hur de individualistiska och kollektiva perspektiven har pÄverkat svenska organisationer i dess utformning och tillÀmpning i att identifiera talang. Vi vill Àven öka förstÄelsen kring vad dessa perspektiv har att lÀra av varandra och vad detta resulterar i.

De svenska elevernas matematikresultat blir sÀmre Är efter Är, samtidigt som det enskilda arbetet blir mer och mer dominerande i undervisningen.I detta arbete presenteras Ätta metoder som kan anvÀndas och som dessutom utvecklar olika matematiska kompetenser. Dessa metoder Àr bland andra grupparbeten, frontalundervisning, problemlösning och undervisning utomhus.För att nÄ sÄ mÄnga elever som möjligt visar detta arbete hur viktigt det Àr att lÀraren varierar undervisningen och blandar de olika metoderna för att eleverna ska lyckas med matematiken..

Syfte med detta arbete Àr att utifrÄn ett sociologiskt perspektiv belysa begreppet omsorg och den eventuella problematik som begreppet genom olika tolkningar av dess innebörd kan medföra för dem som arbetar inom vÄrd och omsorgssektorn. Ansatsen i studien Àr kvalitativ och det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med personal inom vÄrd- och omsorgssektorn samt fÀltanteckningar. Vi har utgÄtt frÄn fenomenologin vilket innebÀr att empirin och analysen utgÄr frÄn vÄra intervjupersoners beskrivningar och upplevelser av omsorgen. De teoretiska infallsvinklar som anvÀnds i analysen utgÄr frÄn bland annat Goffmans dramaturgiska perspektiv och Johan Asplunds begrepp socialitet.Studien visar att begreppet omsorg Àr svÄrt att definiera och saknar klara grÀnser, dÄ omsorg Àr kontextbundet och beroende av de mÄnga relationer som existerar i omsorgssituationen och pÄverkar den omsorgs som ges. Detta innebÀr att förvÀntningarna pÄ omsorgens karaktÀr skiljer sig Ät, dÄ olika omsorgssituationer uppfattas, tolkas och genomförs olika beroende pÄ individers olikhet och aktuell situation.

Syftet med denna studie var att studera pÄ vilka sÀtt matematik kommer till uttryck i barns lÀrande lek pÄ förskolan. VÄr frÄgestÀllning Àr: pÄ vilka sÀtt kan matematik komma till uttryck i den lÀrande leken? Metodvalet till studien var videoobservation dÄ den lÀrande leken skulle observeras i ett naturligt skeende. Vi anvÀnde oss av ett observationsschema för att organisera de matematiska hÀndelserna under matematikens byggstenar. Matematikens byggstenar i denna studie Àr sortering och klassificering, geometri, form och mönster, rumsuppfattning och tidsuppfattning, mÀta och antal och siffror.

Syftet med denna etnografiskt inspirerande studie ?r att unders?ka vilka didaktiska strategier f?rskoll?rare till?mpar i utbildningen f?r att gynna barns spr?kutveckling och sociala samspel med hj?lp av h?gl?sning genom l?rplattan. Vi valde detta ?mne d? den svenska regeringen givit Skolverket i uppdrag att se ?ver L?roplanen f?r f?rskolan och revidera den genom att ta bort kravet p? digitalisering. Detta v?ckte ett intresse hos oss att unders?ka hur man arbetar med l?rplattan i f?rskolan.

Detta Àr en kvalitativ studie med ett socialkonstruktionistiskt angreppssÀtt. Syftet med studien har varit att, med hjÀlp av en diskursanalytisk metod, undersöka vilka rÄdande diskurser gÀllande kön och sexualitet som prÀglar det sociala arbetets praxis av begreppet ?grÀnslöst sexuellt beteende?: ett begrepp som i vissa sammanhang anvÀnds inom det sociala arbetet gÀllande unga flickor och deras problematik. Undersökningsmaterialet Àr baserat pÄ tvÄ öppna intervjuer med sociala praktiker som arbetar pÄ en statlig institution dÀr unga tjejer och kvinnor Àr omhÀndertagna enligt LVU. Detta har i sin tur kopplats till relevant litteratur som berör omrÄdet kön och sexualitet.

 Syftet med denna studie Àr att undersöka om utvalda matematiska problem fungerar som stöd vid identifiering av barn med förmÄga och fallenhet för matematik. Studien Àmnar Àven till att visa hur förmÄgorna enligt Krutetskii kan visa sig pÄ ett konkret sÀtt. Ytterligare ett syfte Àr att inspirera andra lÀrare och skolledare till att stödja och stimulera barn med förmÄga och fallenhet för matematik.I en fallstudie följer vi en pojke under höstterminen i Ärskurs 4. Fallstudien visar att de utvalda problemen fungerar vÀl som identifikationsmedel av barn med förmÄga och fallenhet för matematik. Med flera konkreta exempel visar studien hur förmÄgorna kan ge sig till kÀnna i arbetet med problemlösning som matematisk aktivitet.