De svenska elevernas matematikresultat blir sÀmre Är efter Är, samtidigt som det enskilda arbetet blir mer och mer dominerande i undervisningen.I detta arbete presenteras Ätta metoder som kan anvÀndas och som dessutom utvecklar olika matematiska kompetenser. Dessa metoder Àr bland andra grupparbeten, frontalundervisning, problemlösning och undervisning utomhus.För att nÄ sÄ mÄnga elever som möjligt visar detta arbete hur viktigt det Àr att lÀraren varierar undervisningen och blandar de olika metoderna för att eleverna ska lyckas med matematiken..

Syfte med detta arbete Àr att utifrÄn ett sociologiskt perspektiv belysa begreppet omsorg och den eventuella problematik som begreppet genom olika tolkningar av dess innebörd kan medföra för dem som arbetar inom vÄrd och omsorgssektorn. Ansatsen i studien Àr kvalitativ och det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med personal inom vÄrd- och omsorgssektorn samt fÀltanteckningar. Vi har utgÄtt frÄn fenomenologin vilket innebÀr att empirin och analysen utgÄr frÄn vÄra intervjupersoners beskrivningar och upplevelser av omsorgen. De teoretiska infallsvinklar som anvÀnds i analysen utgÄr frÄn bland annat Goffmans dramaturgiska perspektiv och Johan Asplunds begrepp socialitet.Studien visar att begreppet omsorg Àr svÄrt att definiera och saknar klara grÀnser, dÄ omsorg Àr kontextbundet och beroende av de mÄnga relationer som existerar i omsorgssituationen och pÄverkar den omsorgs som ges. Detta innebÀr att förvÀntningarna pÄ omsorgens karaktÀr skiljer sig Ät, dÄ olika omsorgssituationer uppfattas, tolkas och genomförs olika beroende pÄ individers olikhet och aktuell situation.

Syftet med denna etnografiskt inspirerande studie ?r att unders?ka vilka didaktiska strategier f?rskoll?rare till?mpar i utbildningen f?r att gynna barns spr?kutveckling och sociala samspel med hj?lp av h?gl?sning genom l?rplattan. Vi valde detta ?mne d? den svenska regeringen givit Skolverket i uppdrag att se ?ver L?roplanen f?r f?rskolan och revidera den genom att ta bort kravet p? digitalisering. Detta v?ckte ett intresse hos oss att unders?ka hur man arbetar med l?rplattan i f?rskolan.

Detta Àr en kvalitativ studie med ett socialkonstruktionistiskt angreppssÀtt. Syftet med studien har varit att, med hjÀlp av en diskursanalytisk metod, undersöka vilka rÄdande diskurser gÀllande kön och sexualitet som prÀglar det sociala arbetets praxis av begreppet ?grÀnslöst sexuellt beteende?: ett begrepp som i vissa sammanhang anvÀnds inom det sociala arbetet gÀllande unga flickor och deras problematik. Undersökningsmaterialet Àr baserat pÄ tvÄ öppna intervjuer med sociala praktiker som arbetar pÄ en statlig institution dÀr unga tjejer och kvinnor Àr omhÀndertagna enligt LVU. Detta har i sin tur kopplats till relevant litteratur som berör omrÄdet kön och sexualitet.

Syftet med denna studie var att studera pÄ vilka sÀtt matematik kommer till uttryck i barns lÀrande lek pÄ förskolan. VÄr frÄgestÀllning Àr: pÄ vilka sÀtt kan matematik komma till uttryck i den lÀrande leken? Metodvalet till studien var videoobservation dÄ den lÀrande leken skulle observeras i ett naturligt skeende. Vi anvÀnde oss av ett observationsschema för att organisera de matematiska hÀndelserna under matematikens byggstenar. Matematikens byggstenar i denna studie Àr sortering och klassificering, geometri, form och mönster, rumsuppfattning och tidsuppfattning, mÀta och antal och siffror.

 Syftet med denna studie Àr att undersöka om utvalda matematiska problem fungerar som stöd vid identifiering av barn med förmÄga och fallenhet för matematik. Studien Àmnar Àven till att visa hur förmÄgorna enligt Krutetskii kan visa sig pÄ ett konkret sÀtt. Ytterligare ett syfte Àr att inspirera andra lÀrare och skolledare till att stödja och stimulera barn med förmÄga och fallenhet för matematik.I en fallstudie följer vi en pojke under höstterminen i Ärskurs 4. Fallstudien visar att de utvalda problemen fungerar vÀl som identifikationsmedel av barn med förmÄga och fallenhet för matematik. Med flera konkreta exempel visar studien hur förmÄgorna kan ge sig till kÀnna i arbetet med problemlösning som matematisk aktivitet.

Studien syftar till att undersöka problemlösningsprocessen dÄ elever arbetar i grupp med matematiska problem samt uppmÀrksamma de uttrycksformer som anvÀnds. En jÀmförelse mellan skolÄr fem och skolÄr nio görs för att upptÀcka betydelsefulla skillnader. Metoderna som anvÀnts Àr kvalitativa i form av observation och intervju. TvÄ grupper frÄn respektive skolÄr har studerats, dÀr varje grupp bestod av tre elever. Resultatet visar att grupperna i klass 9 Àr mer resultatinriktade och uppvisar en enkelriktad problemlösningsprocess, samtidigt som grupperna i klass 5 vid flertalet gÄnger gÄr tillbaka i problemlösningsprocessen och vÄgar göra kvalificerade gissningar.

Sammanfattning Den ökade flyktingströmmen medför ett behov av att arbeta sprÄkutvecklande i alla Àmnen. För att klara kunskapskraven skall eleverna kunna anvÀnda och förstÄ Àmnesspecifika ord och begrepp, vilket poÀngteras i Lgr11. I mitt arbete som lÀrare i bild, slöjd och engelska pÄ en skola i Sverige trÀffar jag huvudsakligen elever med invandrarbakgrund, bÄde nyanlÀnda och de som har levt i Sverige ett par Är. I mitt examensarbete har jag undersökt hur jag som bildlÀrare kan arbeta sprÄkinriktat i Àmnet bild och om elevernas kunskapsutveckling i bild och svenska pÄverkas av metoden. Med deltagande observation som metod pÄgick undersökningen under sex förmiddagspass som vardera bestÄr av tre lektioner om fyrtio minuter.

Vi har i detta arbete undersökt hur pedagogiska utredningar utförs pÄ tvÄ skolor i tvÄ kommuner. Syftet Àr att, ur ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv, beskriva hur de pedagogiska utredningarna genomförs samt belysa hur skolornas specialpedagoger arbetar med pedagogisk utredning kopplat till styrdokument, aktuell forskning, litteratur samt teoretiska perspektiv. Vi belyser pedagogisk utredning pÄ organisations-, grupp- och individnivÄ. I vÄr undersökning utgÄr vi ifrÄn fyra teman; motiv till pedagogisk utredning, genomförande av pedagogisk utredning, möjligheter och hinder samt vilka konsekvenser pedagogisk utredning fÄr för eleven. Till grund för den empiriska undersökningen ligger fyra intervjuer med specialpedagoger som arbetar pÄ tvÄ skolor och dokumentanalys av Ätta pedagogiska utredningar. Vi kan i vÄr undersökning se att de pedagogiska utredningarna skiljer sig Ät i utformning och innehÄll.

Min hypotes Àr att topiklÀrans teorier och betydelse kan utvidgas och anvÀndas till mer Àn som ett kreativt verktyg för att uppfinna och inventera övertygande argument, vilket Àr vanligt. Jag tror att retorikens topiklÀra kan visa oss att mÀnniskor i olika kulturer och diskurser har olika tankestrukturer, tankemönster, tankemodeller och att dom Àr individuellt och kulturellt betingade.Kan topiklÀran hjÀlpa oss att bÀttre förstÄ vilka perspektiv och förestÀllningar individer och hela kulturer har? Ett syfte med retorikens topiklÀra Àr just att vidga sina perspektiv. DÀrför kommer jag att snegla pÄ de senaste Ärens forskning inom retorik, kognitiv psykologi och sociologi för att finna inspiration. Det blir sÄledes en korsbefruktning av perspektiv som jag anser tjÀnar mitt syfte.

Denna studie har vuxit fram ur den uppdelning som vi anade fanns inom PR-vÀrlden, mellan forskare och yrkesverksamma bÄde i definition och utövande. Detta anade vi genom att vi kunde se olika svenska författare anvÀnda olika begrepp och ibland ocksÄ likstÀlla dem med PR. Detta tror vi kan bidra till en rörig bransch med dÄlig kategoritillhörighet, att det blir en otydligt avgrÀnsad yrkeskategori. Med uppdelning menas i detta fall svÄrigheten att enas om en definition och ett begrepp. Detta var nÄgot som Harlow redan 1976 anande dÄ han vid det tillfÀllet fann 472 olika definitioner av PR.

V?r studie utg?r fr?n att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om f?rskolans musikundervisning med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d. V?ra fr?gest?llningar ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? musikundervisningen f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur kan barn i behov av s?rskilt st?d inkluderas i musikundervisningen, enligt f?rskoll?rarna? De ?r kopplade till v?rt syfte som handlar om hur f?rskoll?rare ser m?jligheter eller problem f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d och beh?ver extra anpassning, under ett musiktillf?lle, hur ett intresse och m?jligheter f?r barn kan skapas f?r att kunna delta i undervisningen, samt vilka arbetss?tt som f?rskoll?rarna har anv?nt sig av. Studien ?r en kvalitativ studie, d?r vi valde intervjuer som datainsamlingsmetod.

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare sÀger sig arbeta med den kommunikativa förmÄgan i sin matematikundervisning pÄ mellanstadiet samt pÄ vilket sÀtt och i vilken omfattning detta arbete sker. Vi har fÄtt in enkÀter frÄn 18 lÀrare frÄn olika skolor och av dessa lÀrare har vi haft fördjupade intervjuer med tvÄ. Resultatet visar att majoriteten av lÀrarna sjÀlva anser att de samtalar mycket under matematiklektionerna. Samtidigt visar resultatet att mer Àn hÀlften av lÀrarna har en traditionell undervisning dÀr matematikboken styr och dÀr olika inslag som exempelvis spel, praktiska moment och diskussioner sker dÄ och dÄ. Detta har fÄtt oss att fundera pÄ om lÀrarna klassar ordet samtal pÄ olika sÀtt.

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) 8 kap. 2? ska f?rskolan fr?mja social gemenskap vilket kan uppn?s genom att skapa f?ruts?ttningar f?r alla barn att kommunicera. Det framg?r d?remot inte i styrdokumenten hur inkluderingsarbetet ska g? till.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur de abrahamitiska religionerna framstĂ€lls i fyra lĂ€romedel i religionskunskap för gymnasiet, analysera likheter och skillnader mellan Ă€ldre och nyare lĂ€romedel samt analysera hur eurocentriska/orientalistiska och kristocentriska perspektiv tar sig uttryck i texterna. Mitt material bestod av fyra lĂ€roböcker i religionskunskap för gymnasiet. Som metod anvĂ€nde jag mig av diskursanalys, vilken Ă€ven fungerade som en teoretisk utgĂ„ngspunkt. Övriga teoretiska begrepp som jag anvĂ€nde som analysverktyg Ă€r orientalism, eurocentrism och kristocentrism.Analysen av lĂ€romedlen visade att framstĂ€llningarna av sĂ„vĂ€l judendomen som islam uppvisade ett orientalistiskt/eurocentriskt och kristocentriskt synsĂ€tt. Samma förhĂ„llande rĂ„dde i framstĂ€llningarna av kristendomen. I lĂ€romedlen betraktades kristendomen som norm, vilket ledde till att kristendomen beskrevs ur ett inifrĂ„nperspektiv medan judendomen och islam i stor utstrĂ€ckning beskrevs ur ett utifrĂ„nperspektiv.