Syftet med denna studie har varit att fÄ en inblick och ökad förstÄelse för ungdomars sprÄkval, inlÀrning och motivation till sprÄkstudier. Larmrapporter om ungdomars avhopp i sprÄkstudier var början till intresset för hur pojkar och flickor vÀljer sprÄk och vilka som fullföljer sina studier alternativt hoppar av. Studien Àr gjord ur ett lÀrarperspektiv med fokus pÄ genus, inlÀrningsstrategier och motivation. Intervjuer med Ätta sprÄklÀrare samt insamling av sprÄkgruppslistor frÄn tre olika skolor har anvÀnts och bearbetats. De tre skolorna Àr belÀgna i en och samma förort norr om Stockholm.

I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5 ?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.

Syftet med detta arbete var att synliggöra olika tillvÀgagÄngssÀtt hos pedagoger i förskolan nÀr de utformar matematiska bygg- och konstruktionshörnor för de yngsta barnen samt att synliggöra vilka faktorer som Àr betydelsefulla för arbetet med matematik för smÄ barn. I denna studie valde vi att besöka tre olika smÄbarnsavdelningar pÄ tre olika förskolor. Vi har haft för avsikt att intervjua tvÄ pedagoger pÄ varje besökt avdelning och stÀlla frÄgor bl.a. om deras arbete med matematik, bygg- och konstruktionshörnor och smÄ barns lÀrande. Vi har Àven anvÀnt oss av observationer som metod, vilket har gÄtt ut pÄ att vi studerat de olika bygg- och konstruktionshörnorna samt dokumenterat dessa med hjÀlp av fotografering.

Som rubriken lyder handlar denna uppsats om kommunikation pÄ olika sÀtt i ett matematikklassrum. Kommunikation kan ses ur olika aspekter, hur den uppstÄr, pÄ vilket sÀtt den framstÄr samt vad den innehÄller. Enligt min studie uppstÄr kommunikation genom att antingen lÀraren styr den eller att eleverna rÀcker upp handen, frÄgar rakt ut eller sÀger lÀrarens namn. Varför den uppstÄr i sammanhang nÀr eleven söker kommunikationen kan vara hjÀlp med tal i boken, matematikrelaterade frÄgor, frÄgor om pennor, friluftsdagar eller annan information. I ett enskilt samtal Àr det dessa Àmnen lÀrare och elev talar om och lÀrarens sÀtt att anvÀnda sprÄket skiljer sig i denna situation i jÀmförelse med helklassgenomgÄngen.

Sara Salman och Maida Gredic (2011). En kvalitativ studie om sprÄkutvecklingen i en förberedelseklass och dess olika undervisningsmetoder. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Denna studie handlar om vilka undervisningsmetoder som Àr mest lÀmpliga för elever i en förberedelseklass för att utvecklas i det svenska sprÄket pÄ bÀsta möjliga sÀtt. Syftet Àr att lyfta fram tvÄ pedagogers sÀtt att arbeta med barn i en förberedelseklass. Samtidigt vill vi lyfta fram barnperspektivet.

Syftet med denna studie Àr att utforska erfarenheter kring anvÀndandet av digitala verktyg hos gymnasieelever som fÄr extra anpassningar betrÀffande sprÄk-, lÀs- och skrivlÀrande. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer med fyra gymnasieelever, och som teoretisk ansats utgÄr studien frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. UtifrÄn syfte och frÄgestÀllningar presenteras resultatet av intervjuerna i form av fyra teman som samtliga handlar om digitala verktyg i undervisningen. Dessa Àr specialpedagogiskt stöd i grundskolan, bevis pÄ att vara annorlunda, pedagogiskt och specialpedagogiskt redskap samt för- och nackdelar.Resultatet i studien visar att eleverna under sin grundskoletid inte fÄtt tillrÀckligt med specialpedagogiskt stöd. Bristen har bland annat inneburit avsaknad av digital teknik, vilken hade kunnat ge stöd i att kompensera för elevernas lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Syftet med föreliggande studie Àr att belysa bÄde pedagogers och elevers tal kring höglÀsningen i undervisningen i en Ärskurs 2. Detta gör vi genom att undersöka pedagogiska metoder kring höglÀsning i undervisningen och pedagogernas uppfattning om höglÀsningens effekter. Arbetet grundar sig pÄ ett sociokulturellt perspektiv och genomsyras av psykologen Vygotskijs tankar om lÀrande. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka metoder kan anvÀndas kring höglÀsning i undervisningen?, Vilka effekter anser pedagogerna att höglÀsningen kan ha? samt Hur upplever eleverna höglÀsningen och arbetet kring denna? Undersökningen baseras pÄ intervjuer med en klasslÀrare och en fritidspedagog i den aktuella klassen för att kunna belysa hur deras tal om effekterna av de metoder som anvÀnds under arbetet med höglÀsningen.

Examensarbetet handlar om hur barn i femÄrsÄldern pÄ en förskola resonerar om lÀrande. Syftet med studien Àr att fÄ förstÄelse för vad lÀrande kan innebÀra ur barns perspektiv. För att fÄ syn pÄ detta anvÀnde jag dokumentationer pÄ förskolan som underlag. De metoder som anvÀnts för att besvara min frÄgestÀllning var intervjuer och samtal. Studiens frÄgestÀllning: Hur resonerar barn kring lÀrande? De teoretiska ramarna i arbetet har utgjorts av ett sociokulturellt perspektiv dÀr betydelsen av interaktion och kommunikation betonas.

Syftet med denna studie Àr att undersöka variationen i utlÀsningen av matematiska symboluttryck och vilka strategier, liknande dem som identifierats vid andrasprÄks-kommunikation, som anvÀnds för att överkomma problem vid muntlig kommunikation av uttrycken. Genom att studenter fick lÀsa utvalda symboluttryck högt innantill, men ocksÄ med ord skriva hur de skulle lÀsa olika integraluttryck, identifierades en rad olika strategier för utlÀsning och mÄnga variationer noterades. DÄ den skriftliga datainsamlingsmetoden var ny, utvÀrderades denna. Att instruera informanterna om att ?skriva som de skulle sÀga? resulterade i text som lÀtt kunde översÀttas i talsprÄk och dÀrefter analyseras pÄ liknande sÀtt som muntliga utlÀsningar.

Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.

Studiens syfte var att belysa och jÀmföra förskollÀrares respektive förÀldrars perspektiv pÄ hur samverkan mellan förskola och hem fungerar i praktiken. Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie och bÄde förskollÀrare och förÀldrar intervjuades. Den datainsamlingsmetod som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att samverkan mellan förÀldrar och personal sker genom att aktörerna möts i olika typer av formella och informella möten. Det finns mÄnga likheter i deras upplevelser av dessa samverkansformer.

Syftet med denna studien Àr  att undersöka hur 23 barn i en förskoleklass upplever aktiviteten massage och avslappning under fyra veckor. Undersökningen genomfördes ur ett sociokulturellt perspektiv dÀr barn, lÀrande och socialt samspel med varandra Àr i fokus..

I lÀroplan för förskolan stÄr att förskolan ska medverka till att de barn som har ett annat modersmÄl Àn svenska utvecklar bÄde sitt modersmÄl och det svenska sprÄket. Ett sÀtt att stödja dessa barns modersmÄl Àr att aktivt anvÀnda de flersprÄkiga pedagoger som arbetar pÄ förskolan. Denna studies huvudsyfte Àr att undersöka hur flersprÄkiga pedagoger anvÀnder sitt modersmÄl i arbetet pÄ förskolan. Men ocksÄ att undersöka hur anvÀndandet av modersmÄlet pÄverkar de barn som har samma modersmÄl som pedagogen.Fem flersprÄkiga pedagoger har intervjuats om hur de anvÀnder sin flersprÄkighet pÄ förskolan. FrÄgorna har utgÄtt frÄn pedagogernas arbetssÀtt med barnen, förÀldrarna och hur de arbetar för att stÀrka barnens modersmÄl.Resultatet visar att pedagogerna anser att de anvÀnder sitt modersmÄl vid mÄnga olika situationer pÄ förskolan.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur elever uppfattar begreppet energi i Ärskurs 5. Teorierna vi valde att utgÄ frÄn grundar sig pÄ ett konstruktivistiskt- och sociokulturellt perspektiv. Inom den tidigare forskningen presenteras fyra olika undersökningar, varav tvÄ Àr genomförda med Àldre elever/studenter och tvÄ Àr genomförda med yngre elever. Vi har valt att anvÀnda undersökningar som Àr genomförda med Àldre elever/studenter eftersom vi inte hittat mycket genomförd forskning i Ärskurs 5. I vÄr metod valde vi att anvÀnda oss av enkÀter och intervjuer.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken funktion och vilket innehÄll specialpedagogiska handledningssamtal kan ha, nÀr det reflekteras kring förskolans verksamhet.Teori: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv som bÄde Àr en lÀrande teori och en forskningsansats. Att ha en sociokulturell syn pÄ lÀrande innebÀr att fokus ligger pÄ att kunskap konstrueras genom samarbete i kontexter, interaktion och samarbete ses som nödvÀndigt för att utveckla fÀrdigheter, kunskap och förstÄelse. Vad och hur vi lÀr Àr beroende av vilka verktyg, artefakter, som anvÀnds i samhÀllet. Inom en sociokulturell och diskursiv ansats anses sprÄket, kommunikationen och interaktionen med andra som det mest centrala. SprÄket anses som det viktigaste verktyget för mÀnniskor att förstÄ och samspela med varandra.