Syftet med denna studie har varit att titta pÄ hur lÀrarens ledarskap pÄverkar elevernas lÀrandeprocess i klassrumsmiljön dÀr vi lagt speciellt fokus pÄ sjÀlvförtroende. UtifrÄn detta syfte har vi tittat pÄ litteratur kring olika ledarskapsformer, ledarstilar samt sjÀlvförtroende. Vi har Àven tittat pÄ det sociokulturella lÀrandeperspektivet dÀr vi redogjort för olika infallsvinklar pÄ begreppet sociokulturellt lÀrande. Vi har undersökt detta genom att anvÀnda oss av fyra intervjuer med lÀrare, fyra observationer av de intervjuade lÀrarna och deras elever i klassrummet och fyra gruppintervjuer i Ärskurserna 4-6 i en medelstor stad i norra Sverige. Med hjÀlp av dessa undersökningsformer har vi fÄtt fram information kring hur olika former av ledarskap pÄverkar eleverna samt vilka ledarstilar som hjÀlper till att utveckla elevernas sjÀlvförtroende i positiv bemÀrkelse.

Syftet med denna studie Àr att fördjupa förstÄelsen för eventuella samband mellan förekomst av matematiska symboler och matematikuppgifters svÄrighetsgrad. I studien har matematikuppgifter frÄn PISA 2003 och Nationella prov i matematik A, B och C pÄ gymnasiet analyserats utifrÄn vilka typer av matematiska symboler de innehÄller. Resultatet av denna analys har sedan med hjÀlp av statistisk korrelationsanalys jÀmförts med uppgifternas lösningsfrekvenser samt hur höga krav pÄ lÀsförmÄga uppgiften stÀller. Studiens resultat visar att sambanden mellan förekomst av olika symboltyper och dess lösningsfrekvenser Àr för svaga för att nÄgon definitiv slutsats ska kunna dras. Korrelationsanalysen visar dock att ett nÄgot starkare samband finns mellan förekomsten av bokstavssymboler i matematikuppgifter och lÄga lösningsfrekvenser Àn för nÄgon av de andra symboltyperna.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur den sprÄkliga drÀkten imatematiska textuppgifter inverkar pÄ elevernas förmÄga att lösa uppgiften.Fokus i undersökningen har lagts pÄ elever i matematiksvÄrigheter. UtifrÄn teorier om olika svÄrigheter som sprÄkets utformning kan ge inommatematik och svenska, fokuserades i den följande undersökningen pÄkategorierna signalord, kontextualisering och förstÀrkning av bild. Sex uppgiftervaldes ut frÄn lÀromedel för att omformuleras i ytterligare tvÄ varianter vardera.Undersökningen inleddes som en kvantitativ undersökning i Ärskurs fyra dÀreleverna fick lösa sex uppgifter. UtifrÄn resultatet valdes elever ut förkvalitativa intervjuer om textformuleringar. De intervjuade eleverna ingick i dendefinierade mÄlgruppen. Resultatet visar att eleverna har lÀttare att hitta svar nÀr det finns ett signalord iuppgiften. De reagerar olika inför lösandet av en textuppgift, en del kÀnnertilltro medan andra konstaterar att uppgiften inte gÄr att lösa.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det gÄr att synliggöra barns utveckling och lÀrande genom ett Relationsutvecklingsschema (RUS). Vi undersöker Àven hur RUS-modellen förhÄller sig till styrdokument som finns för förskolan. Metoder som anvÀnts i genomförandet av studien bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ förskolor i Malmö kommun. De teoretiska utgÄngspunkter som vi utgÄtt ifrÄn har till största del behandlat barns sprÄkutveckling men vi har Àven belyst barns utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv kontra ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att RUS-modellen har svagheter nÀr det gÀller flersprÄkiga barn i förskolan och modellens krav med att utvecklingsstegen ska följa varandra Àr en förlegad syn pÄ barns utveckling. Nyckelord: sprÄkutveckling, utvecklingspsykologi, förskola, relationsutvecklingsschema.

Syftet med denna studie har varit att undersöka barns perspektiv pÄ delaktighet och inflytande kring Informations ?och kommunikationsteknik (IKT). Studien grundar sig pÄ en kvalitativ metod och empirin har samlats in pÄ tvÄ olika förskolor dÀr vi genomförde barnintervjuer med sammanlagt 10 barn. Studiens teoretiska ram Àr barndomssociologi och med hjÀlp av begrepp sÄsom barns perspektiv, delaktighet, inflytande, samt kompetenta barn genomförde vi vÄrt analysarbete. Resultatet visar att barnens delaktighet och inflytande kring IKT-verktygens anvÀndningsomrÄde i förskolan Àr begrÀnsad.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur elever i skolÄr 2 upplever lÀslÀxan, det vill sÀga lÀsning som hemuppgift. Inledningsvis redogör vi för olika teoretiska utgÄngspunkter utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. HÀr betonar vi sÀrskilt sprÄkets och kommunikationens betydelse. DÀrefter belyser vi den aktuella forskningen som tar upp Àmnet om hur barn lÀr sig lÀsa. LÀsinlÀrning, förförstÄelse, minne och motivation Àr centrala begrepp inom detta omrÄde.GenomgÄende i litteratur- och forskningsavsnitten försöker vi kontinuerligt att kritiskt granska texterna.

En skola för alla Àr ett begrepp som Àr vÀl kÀnt inom skolans vÀrld. Salamancadeklarationen, FNs barnkonvention och styrdokumenten pÄvisar vikten av att skolan ska vara en plats dÀr alla barn vistas pÄ lika villkor och fÄr en likvÀrdig utbildning, oavsett förutsÀttningar och behov. Syftet med undersökningen Àr att studera hur pedagoger arbetar för att uppnÄ visionen om En skola för alla. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande som tar stöd i pedagogernas tolkningar av lÀroplanen för grundskolan, Lgr 11 (Skolverket, 2011). Med hjÀlp av semistrukturerade surveyintervjuer har syfte och frÄgestÀllningar besvarats samt vidare bearbetats och diskuterats.

SprÄket Àr en viktig del i matematikundervisningen. Forskning visar att sprÄket Àr betydelsefullt för utvecklingen av ny kunskap och man har ocksÄ kunnat se ett samband mellan sprÄklig och matematisk förmÄga. Undersökningar har dock visat att det ökade fokus pÄ kommunikation och samspel inom matematikundervisningen som aktuell lÀroplan och kursplan förordar inte helt har slagit igenom inom skolan. För att ta reda pÄ lÀrares syn pÄ sprÄkets betydelse i matematikundervisningen och Àven fÄ en aktuell bild av undervisningssituationen ur ett sprÄkligt perspektiv har en kvalitativ intervjuundersökning genomförts bland sex mellanstadielÀrare i en svensk kommun.Undersökningen visar att samtliga intervjuade lÀrare anser att sprÄket Àr viktigt i matematikundervisningen. DÀremot skiljer det sig Ät nÀr det gÀller vilken betydelse de anser att det har.

Det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande har haft ett visst genomslag i kursplanerna för den svenska skolan. Grundtanken Àr att individens utveckling och lÀrande sker i interaktion med andra och dÀr har samtalet en stor betydelse. DÀrför har vi valt att genomföra en studie om samtalets betydelse för eleven i undervisningen och i detta arbete har vi till viss del fokuserat pÄ hur samtalet försiggÄr i svenskundervisningen. Vi har Àven diskuterat vilka aspekter det kan finnas att ta hÀnsyn till nÀr man som lÀrare planerar för samtal i undervisningen. Studien utgÄr frÄn lÀrarens perspektiv.

Studiens syfte Àr att öka kunskapen om hur unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens om eget boende och vuxen liv utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och begreppen delaktighet, social praktik och handlingserbjudande. De unga vuxna som ingÄr i studien lever i eget boende genom socialbistÄndet Ungbo i Halmstad.   Studien Àr kvalitativ och datainsamlingen skedde löpande under fyra mÄnader genom chatt, intervjuer och observationer. Resultatet visar att de unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens pÄ egen hand och genom egna erfarenheter utan nÄgon större tillgÄng till sociala praktiker med socialrÄdgivare eller andra. Centralt Àr de unga vuxnas stora brist pÄ lÀrsituationer och artefakter inom det efterfrÄgade kunskaps- och kompetensomrÄdet vilket försvÄrar etableringsprocessen in i vuxenlivet.  Förslag till framtida forskning Àr implementering av pedagogik i teori och praktik inom socialbistÄndsinsatser..

Den hÀr studien analyserar de olika genusaspekterna av lÀrare och mellanstadieelevers interaktion i klassrummet samt lÀrarens sÀtt att undervisa. Studien visar hur ofta och pÄ vilket sÀtt lÀraren ger uppmÀrksamhet till pojkar eller flickor samt hur ofta och pÄ vilket sÀtt pojkar eller flickor ger uppmÀrksamhet till lÀraren under lektionen. Studien kategoriserar ocksÄ lÀrarens olika sÀtt att ge respons till elevernas svar under lektionen. Datamaterial i undersökningen har samlats in via klassrumsobservation som gjordes i en Ärskurs fyra med hjÀlp av videoinspelning. Det insamlade datamaterialet har transkriberats och blivit analyserat med metoder som samtalsanalys, observationsschema och lÀrarens riktningsgivare.

Denna studie handlar om lĂ€rares Ă„sikter och uppfattningar om högpresterande elever i matematik. Mer precist vad lĂ€rare menar med en högpresterande elev och vilka behov lĂ€rare anser att högpresterande elever har, samt hur lĂ€rare arbetar med dessa elever. För att undersöka detta har jag genomfört en kvalitativ studie med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju lĂ€rare frĂ„n fyra grundskolor i Östergötland. Samtliga lĂ€rare undervisar bland annat i matematik i skolĂ„r 7 ? 9.Att definiera vad en högpresterande elev i matematik Ă€r tycks vara svĂ„rt.

För att öka sin förstÄelse i ett Àmne mÄste man förstÄ de vÀsentliga delarna. NÀr ett nytt ÀmnesomrÄde ska lÀras in sÄ Àr det mycket nya ord och begrepp. MÄnga gÄnger sÄ behöver vi dessa begrepp för att sÄ smÄningom kunna förstÄ helheten. NO-Àmnen har en vÀldigt hög andel sÄdana begrepp och uttryck. TyvÀrr lÀrs begreppen mÄnga gÄnger in som glosor och dÄ tappas integrationen av orden.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur elever i skolÄr 1, 2 och 3 kommunicerar i grupp vid matematisk problemlösning samt utifrÄn detta se om det fanns nÄgra likheter och skillnader i elevernas kommunikation, tillvÀgagÄngssÀtt och strategier. Undersökningen skedde med hjÀlp av tre matematiska problem. Vi anvÀnde oss av ostrukturerade observationer som metod. Genom observationerna utifrÄn vÄr huvudfrÄga kom vi fram till att elevernas kommunikation visade sig i olika uttrycksformer, detta beroende pÄ problemlösningarnas utformande och innehÄll. Elevernas kommunikation uttryckte sig i formerna sprÄk, bild och tal..

Syftet med arbetet Ă€r att belysa och diskutera rĂ€ttviseaspekten i fysisk planering under 2000-talet utifrĂ„n ett antal begrepp och kriterier om rĂ€ttvisa relaterade till kontexten för fysisk planering. Vidare Ă€r syftet att tillĂ€mpa dessa begrepp och kriterier i en analys av rĂ€ttviseaspekten i det pĂ„gĂ„ende planeringsprojektet Östra KvillebĂ€cken i centrala Göteborg. Arbetet inleds med avsnittet RĂ€ttvisa i samhĂ€llsbyggandet som tar upp rĂ€ttvisa som begrepp, hur rĂ€ttvisa kan kopplas till staden samt det svenska systemet och planerarnas roll. Ambitionen med avsnittet Ă€r att ge bakgrund och förstĂ„else för begreppet rĂ€ttvisa och för hur planeringen pĂ„verkas av det system som byggts upp i landet samt vilken möjlighet planerare har att styra utvecklingen mot ett mer rĂ€ttvist utfall. Efter det hĂ€r följer en forskningsöversikt ifrĂ„n vilken de kriterier som anvĂ€nds för att analysera Östra KvillebĂ€cken hĂ€mtas.