I denna studie unders?ktes hur matematikundervisning med yngre barn utf?rs och vilka olikaartefakter som barnen v?ljer. Enligt l?roplan f?r f?rskolan, Lpf? 18, ska f?rskolan skapam?jligheter f?r barnen att m?ta s?v?l planerad som spontan matematikundervisning. Det tarsin utg?ngspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018).

VÄrt syfte med denna undersökning har varit att bidra till kunskap om de yngre barnensmatematik. Det har skett genom kartlÀggning och analyser om tre och fyra Äringar i förskolanordnar och sorterar olika föremÄl i tvÄ planerade aktiviteter. Undersökningens övergripandeforskningsfrÄgor var: hur ordnar och sorterar barn föremÄl individuellt? Vad sÀger barnen omsina strategier för att ordna och sortera olika föremÄl? Undersökningen har utgÄtt ifrÄn ettsociokulturellt perspektiv som betonar sprÄkets och kommunikationens betydelse för barnslÀrande. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats med observation ochintervju som metod.

Sammanfattning VÄrt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka och beskriva hur undervisning av elever med svenska som andrasprÄk kan ske integrerat i klasser med elever som har svenska som modersmÄl. Som grund för vÄra undersökningar valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med pedagoger som undervisar enligt det arbetssÀtt vi har i fokus. Vi genomförde Àven observationer för att fÄ se hur undervisningen kan utformas. VÄrt empiriska material stÀllde vi dÀrefter mot de teorier och styrdokument som vi bedömde vara relevanta. VÄra problemstÀllningar har varit: ? Hur kan integrerad svenska som andrasprÄksundervisning utformas i grundskolan? ? Vilka erfarenheter finns det hos undervisande pedagoger om att arbeta med integrerad svenska som andrasprÄksundervisning? ? UtifrÄn vilka grundtankar planerar pedagogerna sin svenska som andrasprÄksundervisning? VÄra resultat visar bland annat pÄ vikten av att alla pedagoger, oavsett vilket Àmne de undervisar i, har ansvar för andrasprÄkselevers sprÄkutveckling och att pedagogerna dÀrför bör ha utbildning i svenska som andrasprÄk.

Arbetet handlar om hur sex barn i svÄrigheter med matematik uppfattar sig sjÀlva som matematiker, hur de finner att andra uppfattar dem som matematiker och vad det beror pÄ samt hur den matematiska sjÀlvuppfattningen Àr hos dessa elever. I studien har jag arbetat kvalitativt med en fenomenografisk ansats, dÀr datainsamlingen skett genom intervjuer, i en Är fem klass pÄ en skola i sydöstra delen av Sverige. Resultatet visar b. la. elevernas matematiska attityd, kÀnslor och tillfredstÀllelse.

 I kursen SjÀlvstÀndigt arbete 15hp under förskollÀrarprogrammet har vi valt att skapa en hemsida som hjÀlpmedel för kommunikation. Syftet med hemsidan Àr att underlÀtta det första mötet med den svenska förskolan och det svenska sprÄket för barn och vÄrdnadshavare med annat modersmÄl. Det ska Àven ses som ett redskap för pedagoger dÀr de kan belysa de olika sprÄken som finns i barngruppen, samt ta del av enkla ord pÄ olika sprÄk. PÄ hemsidan kan det hittas enkel information om hur en dag pÄ förskolan kan se ut och vad som kan behövas i vistelsen pÄ förskolan. Det gÄr Àven att ta del av vanliga föremÄl som kan finnas i förskolans inne- och utemiljö.

Syftet med denna studie Ă€r att utifrĂ„n ett sociokulturellt perspektiv belysa bokföringens didaktiska frĂ„gor hur, vad och varför ur ett elevperspektiv. Studien genomfördes med totalt 49 elever fördelade pĂ„ tvĂ„ olika klasser i tvĂ„ olika skolor, Stockholm och Östersund. Eleverna svarade pĂ„ en enkĂ€tstudie bestĂ„ende av 41 frĂ„gor, varav 33 stycken var av formen ?hĂ„ller absolut ej med?.hĂ„ller absolut med? med 6 nivĂ„steg. Resultatet visade sig inte stĂ€mma överens med den förutfattade meningen vi hade om att en elev frĂ„n en företagarfamilj skulle ha ett naturligt försprĂ„ng i sin kunskap och djupare förstĂ„else och motivation gĂ€llande momentet bokföring.

Uppsatsen avhandlar hur yngre elevers vardagsanknytning kan fungera som en brygga mellan den personliga erfarenhetsvÀrlden och skolans tanketraditionen. Vi vill med detta arbete belysa hur elever anvÀnder sig av sitt informella kunnande nÀr de löser matematiska uppgifter. Som ett led i den forskningen som efterfrÄgas i litteraturen kring elevers förstÄelse av momentet brÄk inom matematiken.Undersökningen grundar sig pÄ frÄgeformulÀr och samtal med respondenterna. Vi har genomfört vÄr undersökning pÄ tre skolor dÀr 21 elever i Älder 6-8 Är med olika etniska bakgrunder medverkat.Eleverna ser i huvudsak matematik som ett skolÀmne och inget som de har nytta av i sin vardag. Undersökning visar pÄ att eleverna anvÀnder sig av sina informella kunskaper nÀr de löser uppgifterna i frÄgeformulÀret..

Studiens syfte Àr att studera hur lek anvÀnds som pedagogiskt verktyg i förskolan och i de tidiga skolÄren. Uppsatsen behandlar forskares syn pÄ lek och lÀrande och lek som pedagogiskt verktyg. Den belyser ocksÄ integrationen förskola-skola, dÀr förskoleklassen ses som en brobyggare mellan de olika pedagogiska förhÄllningssÀtten. För att fÄ svar pÄ syftet anvÀnds bÄde observation och frÄgeformulÀr som metod i den empiriska studien. I studien medverkar pedagoger verksamma i förskola, förskoleklass och skolÄr 1.

Sammanfattning Pernhult, Pernille & Svenson, Lena (2012). Hur mÄnga kÀrnor har ett rönnbÀr? En studie om hur lÀrare arbetar med matematik i förskolan. Malmö: LÀrande och samhÀlle: Malmö Högskola. Vi har under vÄr utbildning befÀst vÄrt tidigare intresse för arbete med matematik i förskolan/förskoleklass.

Syftet med denna studie var att undersöka vad olika typer av spel anses ha för betydelse i matematikundervisningen i Ärskurs 1-3 ur lÀrares perspektiv. I studien har fem aktiva lÀrare i Ärskurs 1-3 intervjuats. Resultatet visar bland annat att spel kan stödja inlÀrningen inom de flesta matematiska omrÄden. Dessutom innehÄller matematikspel mÄnga betydelsefulla delar som kan stödja elevernas inlÀrning, till exempel genom motivation och kollegialt lÀrande. DÀremot kan spel ocksÄ stjÀlpa inlÀrningen för att spelen anses sÄ roliga att eleverna glömmer att reflektera och vara medvetna om sitt lÀrande..

I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5 ?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.

Enligt IFLA:s mÄngkulturella biblioteksmanifest och Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest har folkbibliotek ett ansvar att frÀmja kulturell mÄngfald. Samtidigt pÄvisar forskning att folkbibliotek kan fungera som en förlÀngd arm i den sÄ kallade integrationsprocessen. Med detta som bakgrund har uppsatsen som syfte att studera bibliotekarier vid ett stadsdelsbibliotek i Uppsala och analysera de villkor som prÀglar deras verksamhet riktad mot invandrare. Uppsatsens teoretiska ramverk Àr inspirerat av ett sociokulturellt perspektiv sÄ som det beskrivs av pedagogikprofessorn Roger SÀljö i LÀrande i praktiken ? Ett sociokulturellt perspektiv och LÀrande och kulturella redskap: om lÀrprocesser och det kollektiva minnet.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

LÀsförstÄelse Àr ett aktuellt Àmne i skolan. Det finns mÄnga olika teorier kring lÀsförstÄelse och hur det skall individanpassas efter varje elevs förutsÀttningar och behov. Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi arbetat med metoden En lÀsande klass vilket har vÀckt vÄr nyfikenhet och dÀrför har vi valt att fördjupa vÄra kunskaper kring metoden i vÄrt examensarbete. Syftet med vÄrt arbete Àr skapa en djupare förstÄelse för hur pedagoger inom SamhÀllsorienterade Àmnen kan arbeta med metoden: En lÀsande klass. VÄra frÄgestÀllningar Àr: ? PÄ vilket sÀtt kan pedagoger lÀra ut olika begrepp inom de SamhÀllsorienterade Àmnena genom metoden En lÀsande klass? ? Hur fungerar En lÀsande klass utifrÄn teoretiska begrepp som flerstÀmmigt klassrum och sociokulturellt lÀrande? Den sociokulturella teorin genomlyste alla tre nivÄgrupperingar.

Studiens syfte var dels att undersöka hur lÀrande situerades i ett studiecentrum pÄ gymnasienivÄ och dels hur lÀrmiljön uppfattades av eleverna som nyttjade den. Min teoretiska referensram utgick frÄn ett sociokulturellt synsÀtt pÄ lÀrande och mitt metodval var observation i studiecentret, under fyra dagar och intervjuer av sex elever som nyttjade studiecentret nÀstan varje dag. I min forskningsdesign hade jag inspirerats av Grundad teori. I resultatdelen framtrÀdde fyra centrala begrepp. Den undervisande lÀrarens utformning av undervisning och arbetssÀtt pÄverkade lÀrandet, det sjÀlvstÀndiga och individuella kunskapandet situerade lÀrandet, informationssökning situerade lÀrandet och lÀrmiljön i studiecentret hade inverkan pÄ lÀrandet.