Det finns ett behov av att kombinera förmÄgor och variation i undervisningen i högre kurser pÄ gymnasiet dÄ det uppfattas som att kurserna blir mer abstrakta, ensidiga och lÀroboksbundna. Syftet Àr att höja elevernas mÄluppfyllelse. Genom litteraturstudie av matematisk förmÄga och variationsteori tillverkas eller vÀljs ut exempeluppgifter som sedan analyseras pÄ vilket sÀtt de kan variera. Det visar sig att begreppsförmÄgan varieras mest följt av problemlösningsförmÄgan och bÄda har ovanliga uppgifter som den mest varierbara uppgiftstypen. NÀr det gÀller verklighetsnÀra uppgifter Àr det viktigt att de Àr anpassade till elevernas förkunskaper för att erbjuda meningsfull variation..

Texten som följer i detta arbete kommer att avhandla en lÀrares matematiska arbete i en tredjeklass. Jag kommer ocksÄ att belysa de olika situationer eleverna kan tÀnkas stöta pÄ i klassrummet. DÄ undersökningen Àr gjord i en klass med svenska som andrasprÄk kommer arbetet till viss del att avhandla olika situationer dessa elever kan stöta pÄ som pÄverkar deras inlÀrning. Arbetet kommer att visa elevers olika villkor för lÀrandet och behandla nÄgra av de problem man som lÀrare kan komma att uppleva. Det finns en genomgÄng av det laborativa material som ofta anvÀnds i skolorna i dag, och framförallt det som jag stötte pÄ under mina observationer.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie Àr att undersöka hur pedagoger skapar inkluderande undervisning i klassrummet och resonerar kring den samt undersöka hur pedagogernas inkluderande strategier Àr relaterade till det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. Data har samlats in genom observationer av lektioner samt semistrukturerade intervjuer av de pedagoger vars lektioner vi observerade. Bearbetningen av insamlad data genomfördes separat för varje fall och resulterade i fyra olika fallstudier. Fallen bestÄr av beskrivningar av olika hÀndelser, bÄde mer generella skeenden men Àven sÄdant som Àr karaktÀriserande för de olika fallen. Det fanns fem inkluderande undervisningsstrategier som tydligt visade sig och som pedagogerna la sin tyngdpunkt vid.

Jag har undersökt vilken matematisk kommunikation som förekommer i förskolebarnets bygglek. Jag valde metoden videoinspelning dÀr jag observerade fem olika bygglekssituationer som jag sedan tolkade och analyserade. För att fÄ en större förstÄelse kring byggmiljön stÀllde jag ocksÄ nÄgra frÄgor till pedagoger som ansvarade för konstruktionsverkstaden. Resultatet visade att det konkreta materialet förstÀrkte översÀttningsledet frÄn det barnet redan kan (första ordningens sprÄk) till det barnet Ànnu inte förstÄr (andra ordningens sprÄk). Pedagogerna kunde med materialets hjÀlp göra ett matematiskt begrepp konkretare.

Syftet med denna studie var att undersöka hur man arbetar i ett rektorsomrÄde dÄ man beslutat sig för att arbeta medvetet med matematik i ett 1-16 Ärs perspektiv för att alla elever ska bli godkÀnda i matematik i Är 9. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med rektor specialpedagoger lÀrare och förskollÀrare har vi fÄtt en inblick i hur utvecklingsarbetet, matematikprojektet, inleddes, hur det genomfördes och hur pedagogerna pÄverkats. DÄ vi analyserat intervjuerna finner vi att det genom projektet skapats en samsyn pÄ hur den totala inlÀrningsprocessen ska se ut, vilket Àr grunden för att det ska bli en kontinuitet och en röd trÄd över grÀnserna i de olika verksamheterna. Pedagogerna har utvecklat ett mer medvetet matematiskt tÀnkande och arbetssÀtt. Barnens matematikutveckling har synliggjorts och pedagogerna ger tillsammans idag grunden för ett livslÄngt lÀrande.

I denna studie unders?ktes hur matematikundervisning med yngre barn utf?rs och vilka olikaartefakter som barnen v?ljer. Enligt l?roplan f?r f?rskolan, Lpf? 18, ska f?rskolan skapam?jligheter f?r barnen att m?ta s?v?l planerad som spontan matematikundervisning. Det tarsin utg?ngspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018).

Syftet med min forskning var att undersöka fritidspedagogers uppfattning kring barns samlÀrande samt hur det pÄverkar verksamhetens utformning. Studien baseras pÄ relevant litteratur inom omrÄdet samt pÄ kvalitativa intervjuer med fyra fritidspedagoger verksamma vid fyra olika fritidshem i en kommun i Norrbotten. Resultatet visar pÄ att fritidspedagogerna till största delen har en sociokulturell uppfattning kring barns samlÀrande Àven om samlÀrande Àr ett nytt begrepp för fritidspedagogerna. LÀrandet sker, i ett sociokulturellt perspektiv, i interaktion med andra och man antar att mÀnniskans kunskap skapas och upprÀtthÄlls genom interaktion som sker i specifika kulturella sammanhang. Fritidspedagogerna menar att barnen lÀr sig genom gemensamma erfarenheter, genom att observera varandra och genom att trÀna varandra pÄ hur man beter sig nÀr man Àr i en grupp.

Sammanfattning VÄrt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka och beskriva hur undervisning av elever med svenska som andrasprÄk kan ske integrerat i klasser med elever som har svenska som modersmÄl. Som grund för vÄra undersökningar valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med pedagoger som undervisar enligt det arbetssÀtt vi har i fokus. Vi genomförde Àven observationer för att fÄ se hur undervisningen kan utformas. VÄrt empiriska material stÀllde vi dÀrefter mot de teorier och styrdokument som vi bedömde vara relevanta. VÄra problemstÀllningar har varit: ? Hur kan integrerad svenska som andrasprÄksundervisning utformas i grundskolan? ? Vilka erfarenheter finns det hos undervisande pedagoger om att arbeta med integrerad svenska som andrasprÄksundervisning? ? UtifrÄn vilka grundtankar planerar pedagogerna sin svenska som andrasprÄksundervisning? VÄra resultat visar bland annat pÄ vikten av att alla pedagoger, oavsett vilket Àmne de undervisar i, har ansvar för andrasprÄkselevers sprÄkutveckling och att pedagogerna dÀrför bör ha utbildning i svenska som andrasprÄk.

VÄrt syfte med denna undersökning har varit att bidra till kunskap om de yngre barnensmatematik. Det har skett genom kartlÀggning och analyser om tre och fyra Äringar i förskolanordnar och sorterar olika föremÄl i tvÄ planerade aktiviteter. Undersökningens övergripandeforskningsfrÄgor var: hur ordnar och sorterar barn föremÄl individuellt? Vad sÀger barnen omsina strategier för att ordna och sortera olika föremÄl? Undersökningen har utgÄtt ifrÄn ettsociokulturellt perspektiv som betonar sprÄkets och kommunikationens betydelse för barnslÀrande. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats med observation ochintervju som metod.

Arbetet handlar om hur sex barn i svÄrigheter med matematik uppfattar sig sjÀlva som matematiker, hur de finner att andra uppfattar dem som matematiker och vad det beror pÄ samt hur den matematiska sjÀlvuppfattningen Àr hos dessa elever. I studien har jag arbetat kvalitativt med en fenomenografisk ansats, dÀr datainsamlingen skett genom intervjuer, i en Är fem klass pÄ en skola i sydöstra delen av Sverige. Resultatet visar b. la. elevernas matematiska attityd, kÀnslor och tillfredstÀllelse.

 I kursen SjÀlvstÀndigt arbete 15hp under förskollÀrarprogrammet har vi valt att skapa en hemsida som hjÀlpmedel för kommunikation. Syftet med hemsidan Àr att underlÀtta det första mötet med den svenska förskolan och det svenska sprÄket för barn och vÄrdnadshavare med annat modersmÄl. Det ska Àven ses som ett redskap för pedagoger dÀr de kan belysa de olika sprÄken som finns i barngruppen, samt ta del av enkla ord pÄ olika sprÄk. PÄ hemsidan kan det hittas enkel information om hur en dag pÄ förskolan kan se ut och vad som kan behövas i vistelsen pÄ förskolan. Det gÄr Àven att ta del av vanliga föremÄl som kan finnas i förskolans inne- och utemiljö.

Uppsatsen avhandlar hur yngre elevers vardagsanknytning kan fungera som en brygga mellan den personliga erfarenhetsvÀrlden och skolans tanketraditionen. Vi vill med detta arbete belysa hur elever anvÀnder sig av sitt informella kunnande nÀr de löser matematiska uppgifter. Som ett led i den forskningen som efterfrÄgas i litteraturen kring elevers förstÄelse av momentet brÄk inom matematiken.Undersökningen grundar sig pÄ frÄgeformulÀr och samtal med respondenterna. Vi har genomfört vÄr undersökning pÄ tre skolor dÀr 21 elever i Älder 6-8 Är med olika etniska bakgrunder medverkat.Eleverna ser i huvudsak matematik som ett skolÀmne och inget som de har nytta av i sin vardag. Undersökning visar pÄ att eleverna anvÀnder sig av sina informella kunskaper nÀr de löser uppgifterna i frÄgeformulÀret..

Sammanfattning Pernhult, Pernille & Svenson, Lena (2012). Hur mÄnga kÀrnor har ett rönnbÀr? En studie om hur lÀrare arbetar med matematik i förskolan. Malmö: LÀrande och samhÀlle: Malmö Högskola. Vi har under vÄr utbildning befÀst vÄrt tidigare intresse för arbete med matematik i förskolan/förskoleklass.

Syftet med denna studie Ă€r att utifrĂ„n ett sociokulturellt perspektiv belysa bokföringens didaktiska frĂ„gor hur, vad och varför ur ett elevperspektiv. Studien genomfördes med totalt 49 elever fördelade pĂ„ tvĂ„ olika klasser i tvĂ„ olika skolor, Stockholm och Östersund. Eleverna svarade pĂ„ en enkĂ€tstudie bestĂ„ende av 41 frĂ„gor, varav 33 stycken var av formen ?hĂ„ller absolut ej med?.hĂ„ller absolut med? med 6 nivĂ„steg. Resultatet visade sig inte stĂ€mma överens med den förutfattade meningen vi hade om att en elev frĂ„n en företagarfamilj skulle ha ett naturligt försprĂ„ng i sin kunskap och djupare förstĂ„else och motivation gĂ€llande momentet bokföring.

Studiens syfte Àr att studera hur lek anvÀnds som pedagogiskt verktyg i förskolan och i de tidiga skolÄren. Uppsatsen behandlar forskares syn pÄ lek och lÀrande och lek som pedagogiskt verktyg. Den belyser ocksÄ integrationen förskola-skola, dÀr förskoleklassen ses som en brobyggare mellan de olika pedagogiska förhÄllningssÀtten. För att fÄ svar pÄ syftet anvÀnds bÄde observation och frÄgeformulÀr som metod i den empiriska studien. I studien medverkar pedagoger verksamma i förskola, förskoleklass och skolÄr 1.