VĂ„rt syfte med arbetet var att undersöka med vilka metoder pedagoger arbetar för att frĂ€mja barns talsprĂ„ksutveckling. Detta har skett med hjĂ€lp av tvĂ„ kvalitativa metoder -observation samt intervju. Vi har intervjuat tre pedagoger samt observerat dem i olika lĂ€randesituationer.De resultat som undersökningen har visat Ă€r att man anvĂ€nder sig av bland annat sĂ„ng, rim, ramsor och samtal för att frĂ€mja talsprĂ„ksutvecklingen. En pedagog ansĂ„g att det var viktigt att frĂ€mja talsprĂ„ksutveckling med bakgrund i att barnens verbala sprĂ„kbruk Ă€r sĂ€mre idag Ă€n för tio Ă„r sedan. Forskningsbakgrunden vilar pĂ„ SĂ€ljös teori om ett sociokulturellt perspektiv och Vygotskijs teorier om utvecklingszoner.Ämnesord: Förskola, metoder, pedagog, samtal, sprĂ„kutveckling, sociokulturellt perspektiv, utvecklingszoner .

Matematiken har i den reviderade lÀroplanen för förskolan lyfts fram och fÄtt en mer betydande roll och matematik finns överallt i förskolans vÀrld. För barn gÄr lek och lÀrande hand i hand och nÄgot som ingÄr i en helhet och som inte ska ses som tvÄ enskilda aktiviteter. I den fria leken tar barn med sig sina tidigare erfarenheter och gör dem möjliga att förstÄ. HÀr har förskollÀrarna i uppdrag att synliggöra och utmana barnen i deras matematiska lÀrande.Syftet med denna undersökning var att bland annat ta reda vad matematik i förskolan innebÀr för förskollÀrarna men framförallt deras syn pÄ matematiken i sandlÄdan samt hur de förhÄller sig till barns matematiska lÀrande i sandlÄdan. För att kunna ta reda pÄ detta intervjuade vi fem förskollÀrare och anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer som hjÀlpte oss att fÄ fram respondenternas tankar kring detta Àmne.Barn möter matematik överallt i förskolans verksamhet och det handlar om sÄ mycket mer Àn plus och minus.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolepedagoger ser pÄ anknytning och vilken betydelse de ger den vad gÀller möjligheter till barns lÀrande och utveckling. Det Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr data analyserats utifrÄn en fenomenografisk ansats. UtifrÄn de kategorier som framtrÀdde i analysen och koppling till anknytningsteori, sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och lÀroplanens utsagor om förskolans uppdrag sÄ framkommer det att anknytningen och samvaron har inte betydelse för huruvida barnen lÀr och utvecklas ? dÀremot ges dessa stor betydelse för möjligheterna att lÀra och utvecklas pÄ ett sÄ positivt sÀtt som möjligt för att pÄ sÄ vis klara framtidens krav och förvÀntningar bÀttre..

Syftet med studien har varit att beskriva undervisning i utomhuspedagogik ur ett didaktiskt och sociokulturellt perspektiv. De frÄgestÀllningar vi hade var: Hur kan man arbeta med naturen som inspirationskÀlla? Hur kan undervisning i utomhuspedagogik ske utifrÄn ett didaktiskt perspektiv? Vad kan vi som blivande pedagoger lÀra oss av denna studie utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande? Varför Àr det viktigt att elever fÄr kunskaper om naturen och vad ett hÄllbart samhÀlle Àr? Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ intervjuserie med elever i Är 6 och lÀrare pÄ tre skolor. LÀrarna undervisar pÄ följande nivÄer: förskola, fritidshem, Är 3, och Är 9. De resultat som framkommit Àr att lÀrare och elever gemensamt upplever att kunskaper om utomhuspedagogik Àr av största vikt.

Fritidshemmens arbete med vila och rekreation befinner sig i skuggan av de ?vriga delar som ?terfinns i fritidshemmets uppdrag. ?tminstone r?der det ett forskningsgap g?llande hur l?rare i landet arbetar med dessa begrepp i praktiken. Genom v?r kvalitativa intervjustudie str?var vi efter att kunna bidra med mer underlag till forskningsf?ltet g?llande arbetsg?ngen kring vila och rekreation utifr?n ett policy enactment-teoretiskt perspektiv.

Studiens syfte Àr att undersöka vilka resonemang som gymnasieelever anvÀnder nÀr de löser integraluppgifter efter Lithners (2008) ramverk för matematiska resonemang. Fyra elevers resonemang har undersökts genom en kvalitativ analys av videobservationer dÀr eleverna individuellt löser integraluppgifter. Majoriteten av resonemangen i studien kategoriserades som imitativa och saknade ofta matematisk grund. Matematiska resonemang som kÀnnetecknas av matematisk grund och en rimlig argumentation förekom i mycket begrÀnsad utstrÀckning. Ett av resonemangen som urskiljdes i analysen kunde inte kategoriseras inom Lithners ramverk för matematiska resonemang.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka om schackspelande kan höja elevers nivÄ i matematik och av den anledningen skulle kunna praktiseras under skoltid. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om kopplingar mellan matematik och schack. Metoden som anvÀnds i föreliggande undersökning Àr semikvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare. Resultaten frÄn litteraturundersökningen antyder att schack frÀmjar matematiska förmÄgor. Resultaten frÄn lÀrarintervjuerna visar att lÀrarna kunde se en ökning av koncentrationsförmÄgan hos eleverna den termin de hade schack pÄ schemat. Till viss del kunde Àven en förbÀttring av sjÀlvförtroende och matematiska förmÄgor skönjas. Nyckelord: Matematik, schack, matematiska förmÄgor, koncentration, sjÀlvförtroende, skolÀmne..

Undersökningens hypotes Àr: Mer erfarenhet leder till ett mer likformigt sÀtt att kategorisera komplexa begrepp. De komplexa begrepp som ingÄr i kortsortering Àr 14 st, dessa 14 st komplexa begrepp symboliserar en stor informationsmÀngd pÄ Vara kommuns websidor.Metoden som anvÀnds för att undersöka hypotesen Àr kortsortering. Den valda populationen var "invÄnare i Vara kommun" och kortsorteringarna utfördes av 30 st försökspersoner pÄ Vara stadsbibliotek.Analysen av datainsamlingsmaterialet givet av kortsorteringarna utfördes med en kvantitativ metodinriktning. En generell mÀtning av de bÄda gruppernas likformighetsgrad, med de matematiska funktionerna; kvadratsumma och totalsumma gav bÄda de bÄda grupperna nÀstan exakt samma likformighetsvÀrde. En klusteranalys av datainsamlingsmaterialet gav samma klusterbildning för bÄda grupperna vilket ocksÄ tyder pÄ att graden av likformighet var relativt lika för de bÄda grupperna.

Ett större antal andrasprÄkelever i den svenska skolan stÀller nya krav pÄ undervisningen och pÄ lÀrarna. SvÄrigheter uppstÄr nÀr elever ska lÀra ett nytt sprÄk samtidigt som de ska inhÀmta kunskaper pÄ det nya sprÄket. Inom matematiken ger de matematiska textuppgifterna eleverna en extra utmaning dÀr ett enda missat ord kan omintetgöra hela förstÄelsen. Det matematiska sprÄket har sin egen speciella utformning och avviker ifrÄn vardagligt sprÄk. Det kan dÀrför vara ord i textuppgifterna som Àr nya och frÀmmande för elever som inte har kommit sÄ lÄngt i sin svenska sprÄkutveckling.

Det hÀr arbetet belyser svensklÀrares och skolbibliotekariers arbete med skönlitteratur pÄ tvÄ skolor i SkÄne. Undersökningen har fokus pÄ elevers lÀsning av skönlitteratur. Arbetet syftar till att skapa förstÄelse för hur samarbetet mellan de tvÄ yrkesgrupperna kan se ut samt vilka fördelar respektive nackdelar som kan uppstÄ som ett resultat av dessa samarbeten. Arbetet bygger pÄ fyra ostrukturerade kvalitativa djupintervjuer med svensklÀrare och skolbibliotekarier. Intervjuerna har analyserats och tolkats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka och jÀmföra förutsÀttningar för den svenska respektive den finlÀndska undervisningen i matematik för grundskolans mellanstadium. Detta undersöks genom en textanalys av de bÄda lÀndernas kursplaner i matematik samt tvÄ lÀroböcker för Ärskurs 5 i respektive land. Det matematiska omrÄdet brÄk fokuseras och böckerna undersöks för att utreda vilka likheter och skillnader som kan ses lÀnderna emellan gÀllande matematiskt innehÄll, sprÄkbruk samt frÀmjandet av imitativa respektive kreativa matematiska resonemang.I studiens analys av kursplanerna framkommer att de finlÀndska eleverna i Ärskurs 5 förvÀntas behandla fler moment inom brÄkomrÄdet. Detta avspeglas i viss utstrÀckning i lÀroböckerna, dÀr de finlÀndska böckerna omfattar fler moment pÄ omrÄdet. De moment som behandlas i bÄda lÀndernas böcker har dessutom en högre matematisk svÄrighetsgrad i de finlÀndska Àn i de svenska böckerna.

VÄr undersökning syftar till att se hur tvÄ förskolor arbetar med flersprÄkighet och hur barn, pedagoger och förÀldrar stÀller sig till att införa ett nytt sprÄk, i detta fall engelska, i förskoleverksamheten. Vi har genomfört vÄr undersökning genom att gÄ till tvÄ förskolor och introducera sprÄket med hjÀlp av engelska sÄnger och rörelselekar. Under studiens gÄng har vi utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv och haft tidigare forskning som inbegriper barns sprÄkinlÀrning i Ätanke. VÄr studie genomfördes pÄ tvÄ förskolor i StockholmsomrÄdet. Den ena förskolan befinner sig i en förort i södra Stockholm och de flesta barn har annat modersmÄl Àn svenska. Den andra förskolan Àr belÀgen i Stockholms innerstad och har fÄ barn med annat modersmÄl Àn svenska.

Symboler har alltid varit en viktig del av matematik, dÀrför Àr det inte konstigt att kunskaperom symbolsprÄket behövs för att uppnÄ en full förstÄelse av Àmnet. Den hÀr studiensyftar dÀrför pÄ att utreda anvÀndningen av det symboliska sprÄket i den svenska gymnasialaundervisningen ur ett sprÄkvetenskapligt perspektiv. Empirin till det hÀr arbetetbestÄr av 52 elevlösningar till ett test i matematik samt transkribering av en parintervju.Det insamlade materialet har analyserats utifrÄn teorier om den metalingvistiska medvetenhetensamt symbolernas semiotiska och epistemologiska funktioner. Det matematiskasymbolsprÄkets roll i styrdokumenten har ocksÄ belysts i det hÀr arbetet. FrÄn elevernasfel i testet var det möjligt att ÄskÄdliggöra vikten av den metalingvistiska medvetenhetenoch den semiotiska medlingen i algebrainlÀrningen.

The purpose of this Master?s thesis is to investigate what prompts student nurses to seek information required to their educational tasks and how they evaluate and utilize that information. The questions addressed in this thesis regard how information retrieval becomes part of student nurses? social practice; which physical and intellectual tools student nurses make use of in their education; and which mediating resources they use to perform their tasks. Roger SÀljö?s sociocultural approach provides the theoretical framework for this thesis.

Syftet med den hÀr studien har varit att skapa en vidare förstÄelse av flersprÄkig undervisning genom att undersöka hur lÀrarna i studien uppfattar elevers lÀrande i matematik samt hur de undervisar flersprÄkiga elever inom Àmnet matematik.   LÀrande och undervisning i matematik hör tÀtt samman med sprÄket. I studien har jag tagit ett sociokulturellt perspektiv dÀr jag ser lÀrare och elevers kulturella bakgrunder samt sprÄk som resurser för lÀrandet i matematikundervisningen.   I studien har jag utgÄtt frÄn Sydafrikanska lÀrares perspektiv. Fem lÀrare i en skola i en förort till Kapstaden intervjuades och observerades. Jag anvÀnde mig av etnografiska metoder dÀr jag kunde se samspelet mellan lÀrare och elever. Studien Àr kvalitativ, det empiriska materialet inhÀmtades genom semi-strukturerade intervjuer, dokument och observationer som genomfördes med hjÀlp av fÀltanteckningar och visuell etnografi.   Resultatet visade att lÀrarna i studien sÄg elevernas flersprÄkighet som en resurs för individen och samhÀllet.