Syftet med detta arbete är att belysa hur dans kan erbjuda elever med koncentrationssvårigheter att utveckla kommunikativa och empatiska kompetenser för att på så sätt ha möjlighet att hitta vägar mot skolans mål. I detta fall menar vi målen som står beskriva under rubriken Mål att sträva mot i läroplanen Lpo94. Där beskrivs att eleverna ska lära sig att respektera andra människor och ta avstånd från kränkande behandling så som mobbning. Eleverna ska också kunna leva sig in i och förstå andra människors situation. Skolan skall dessutom sträva efter att eleverna utvecklar en vilja att hjälpa andra människor.

Skulle du våga vittna, ställa upp och berätta om vad du sett och vet, om du visste att det skulle leda till hot eller andra åtgärder från gärningsmannen? Det råder vittnesplikt i Sverige med ett fåtal undantag. Vittnen utgör en viktig del i vårt rättsystem och de har ett stort ansvar. Det är viktigt att kunna informera ett vittne om vad för slags skydd under en rättsprocess som är tillgängliga om en hotbild skulle föreligga. Som vittne kan man vara väldigt utsatt för påtryckningar av olika slag och hur dessa kan förebyggas och reduceras framkommer i denna rapport.

Syftet med arbetet är att få förståelse för skånska barns dialektväxling i lek ifrån deras egna skånska dialekt till rikssvenskan. Vår teoretiska utgångspunkt finner vi i kodväxlingen, en social och språklig företeelse bland flerspråkiga. Kodväxling kan studeras på olika sätt men vi har valt att se den ur ett interaktionistiskt perspektiv, dvs. vi ser på interaktionen mellan talarna. I arbetet försöker begreppen kodväxling/dialektväxling definieras men även skillnader på språk/dialekt då forskare har olika synpunkter på vad språk respektive dialekt är.

Socialförsäkringen har under senare tid alltmer nedmonterats varför behovet av privata försäkringar har ökat. När den nya försäkringsavtalslagen trädde ikraft år 2005 infördes en lagstadgad rätt till individuell personförsäkring som avsåg skydda särskilt utsatta grupper såsom funktionshindrade och andra personer med varaktig sjukdom. Frågan är om denna föreställning om en ovillkorlig kontraheringsplikt är riktig. I förarbetena anges att det inte kan krävas att försäkringsbolagen frångår den försäkringstekniska bedömningen av risken eller behöva frångå sin egen praxis. Enligt lagen ges försäkringsbolagen en möjlighet att neka försäkring om särskilda skäl föreligger.

Bakgrund: Humanitär hjälp innebär att hjälpa människor att överleva under kritiska förhållanden, så som konsekvenser av krig, naturkatastrofer och epidemier. Att åka utomlands för att arbeta som sjuksköterska i krisdrabbade områden kan vara påfrestande men ses ändå som positivt. De möter många olika kulturer och synsätt och får anpassa sitt bemötande därefter.Syftet: Studiens syfte är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att bemöta patienter i ett krisdrabbat område.Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex sjuksköterskor som arbetat i krisdrabbade områden intervjuats.Resultat: Mötet med andra kulturer och andra synsätt är något som sjuksköterskorna måste hantera dagligen i sitt arbete som hjälparbetare. Att sjuksköterskorna ska bli accepterade av patienterna är en viktig del i bemötandet. Sjuksköterskorna måste acceptera patienternas synsätt, lyssna aktivt och vara närvarande för att kunna hjälpa dem.Slutsatser: Sjuksköterskornas vilja att göra gott och hjälpa andra människor var en av de viktigaste orsakerna till att de åkte på uppdrag.

Mot en bakgrund av bland andra Vygotskijs teori om lärande via interaktion och samtal undersöker uppsatsen hur ett didaktiskt verktyg för användandet av Facebook kan se ut. Verktyget utarbetades utifrån tidigare forskning och teorier inom området. Delarna av verktyget uppmanar elever att använda en Facebookgrupp för lärarkontakt, diskussion, fildelning och återkoppling. Uppsatsen granskar även gymnasieelevers reaktion på verktyget vid undervisning och utvärdering. I våra intervjuer och enkäter framkommer att Facebook i skolan uppskattas olika beroende på hur stort behov eleverna har av kontakt med läraren utanför klassrummet men även att det finns hinder för att använda Facebook i skolsammanhang.

Denna uppsats behandlar ledningsgruppens syn på aktiviteter inom företagets värdekedja. Första syftet med uppsatsen var att identifiera, beskriva och jämföra vad olika personer inom ledningsgruppen har för uppfattning om var kundvärde skapas och hur kundvärdet kan ökas i framtiden. Det andra syftet var att beskriva och jämföra om synen på företagets konkurrensstrategi är lika bland personerna i ledningsgruppen inom samma företag. Teorin som vi använder var av en utvecklande och beskrivande karaktär om konkurrensstrategier, värdekedjan och hur kundvärde skapas. Undersökningen gjordes på två tillverkande företag där respektive ledningsgrupp intervjuades.

Att samtala eller kommunicera med andra medmänniskor är för de flesta människor helt naturligt och något vi gör utan att tänka närmare på det. Att kommunicera är ett sätt att få kontakt med och lära känna andra och att visa medkänsla och omtanke om andra människor. På en intensivvårdsavdelning (IVA) är det en stor utmaning för sjuksköterskorna då de vårdar patienter som på grund av respiratorbehandling inte kan föra en normal kommunikation. Syftet med studien är att beskriva intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av kommunikation med lätt respektive tungt sederade patienter som vårdas i respirator, samt hur intensivvårdssjuksköterskan främjar en god kommunikation. En kvalitativ studie med narrativ metod valdes.

BAKGRUND: Forskningen i vår bakgrund tar upp vikten av att alla barn känner sig som en del av gruppgemenskapen, och också hur angeläget det är för varje barn att ha en vän att samspela med. I bakgrunden belyser forskningen även hur grundläggande pedagogens roll i arbetet mot utanförskap är.SYFTE: Vi vill med vårt syfte undersöka hur pedagoger agerar när ett eller flera barn är utanför i barngruppen. För att få en bredare bild av hur utanförskap i förskolan kan se ut, och hur pedagoger anser att utanförskap påverkar utsatta barn, har vi även valt att undersöka dessa två områden.METOD: Studien har gjorts utifrån två redskap: intervjuer med sex pedagoger och observationer där pedagogers agerande har studerats. Vi har även observerat två barngrupper för att få en helhetsbild av hur utanförskap i förskolan kan se ut. Studien har genomförts kvalitativt med utgångspunkt i Vygotskijs och Säljös teori om barns utveckling i samspel med andra individer.RESULTAT: Barn som på något sätt är annorlunda gentemot de andra barnen i barngrupperna tenderar att lättare hamna utanför.

Många barn tillbringar en stor del av sin tid på fritidshem tillsammans med en eller flera fritidspedagoger. Denna studie syftar till att undersöka vilka kunskaper som fritidspedagoger har om barnens utveckling. Tycker fritidspedagogerna att det ingår i deras roll att följa och bedöma hur barnen utvecklas? Hur använder de dokumentation och andra instrument för att följa denna utveckling? Slutligen avser undersökningen att ta reda på vad fritidspedagogerna gör med den kunskap som de har om barnen. Denna studie är en kvalitativ studie där sju fritidspedagoger, tre kvinnor och fyra män, i Kristianstad kommun har intervjuats.

Studiens syfte är att ta reda på vilket förhållningssätt naturkunskapslärare på gymnasiet har till den nya läroplanen, Gymnasieskola 2011 (GY11), och vilka faktorer som styr deras planering och utförande av undervisning. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra lärare undersöktes lärarnas åsikter och för att analysera lärarnas teori i praktiken genomfördes en observation per lärare. Resultatet visar att lärarna är positiva till den nya läroplanen men att det finns en tolkningsproblematik kring bedömning. Samtliga lärare angav att läroplanen har ett inflytande i deras arbete men att andra faktorer, till exempel elevgruppens storlek, spelar en stor roll. Nyckelord: Attityder, GY11, Gymnasielärare, Intervjuer, Läroplan, Naturkunskap, Observationer, Ramfaktorer, Undervisning.

IT kan hittas inne i våra hem och ute på våra företag och sägs vara vägen till regional tillväxt och utveckling. Därför satsar numera EU stora summor på projekt likt IT-rådgivarna. Detta är ett projekt som varit verksamt sedan år 2003 och som har till uppdrag att, i Gävleborgs- och Dalarnas län, kostnadsfritt ge rådgivning och stöd inom IT åt företag med behov. En undersökning har gjorts i detta examensarbete åt IT-rådgivarna bland microföretagen i Gävleborgsregionen. Undersökningen utfördes i form av en enkätundersökning och besvarades av 20st.

Vi har funnit att aktiekapitalet inte längre anses ha den funktion som det är tänkt i teorin. Det går också att säga att det inte är lika nödvändigt med ett aktiekapital som det en gång har varit. En minskning av aktiekapitalet till 50 000 kr eller ännu lägre skulle troligtvis inte leda till att aktiebolaget blir urvattnat även om det diskuteras bland vissa respondenterna att det begränsade personliga ansvaret ökar vid en sänkning av aktiekapitalet. Det finns fortfarande många fördelar med aktiebolaget gentemot andra bolagsformer. Snarare blir de andra företagsformerna i Sverige urvattnade om aktiekapitalet skulle sänkas till ett väldigt lågt belopp i aktiebolaget, speciellt kan detta inträffa om förslaget om ett europabolag för privata aktiebolag går igenom..

Syftet med vårt arbete var att undersöka om man genom ett laborativt arbetssätt kan öka elevernas förståelse för kemi i deras vardag. Undersökningen gjordes i årskurs sex under tidsrymden av sju veckor i två skolor, den ena i Piteå den andra i Kalix kommun. Under våra praktikveckor hade vi regelbundna lektioner där eleverna själva fick laborera kring förutbestämda experiment. Som mätinstrument använde vi oss av två kunskapstester, en i början och den andra i slutet av praktikperioden. Förutom detta så baserade vi även vårt resultat på elevintervjuer.

Vi hade under våra praktikperioder och genom samtal om klasskamraters praktik och andra kontakter med skolan, fått en bild av att man inte undervisar i religionsämnet enligt Lgr 80:s klart utskrivna riktlinjer.I Lgr 80 står att undervisningen skall utgå från barnens egna tankar om livet och tillvaron, för att sedan kopplas till andra människors livsåskådningar. Den bild vi fått var att man undervisade enligt en gammal religionsundervisningssyn, där tyngden låg på religionskunskap och man utelämnade, helt eller delvis, den viktiga biten kring livsfrågor i undervisningen. Vi gjorde därför en undersökning där vi med hjälp av enkäter och intervjuer förhörde oss om låg- och mellanstadielärares syn på och inställning till religionsundervisningens innehåll.Resultatet av undersökningen visade att våra tidigare observationer var riktiga. Man har fortfarande en gammal religionsundervisningssyn i dagens skola..