Sammanfattning De invandrare som kommit till Sverige under de senaste åren anses av vissa studier, vara mer välutbildade, det vill säga mer grundligt skolade än svenskar. Trots detta har de haft svårigheter att få en fast förankring i det svenska arbetslivet. Dessa invandrare skulle kunna tillföra vårt arbetsliv och vår samhällsekonomi mycket, men det är få arbetsgivare som vill ta tillvara på deras kompetens. Med anledning av ovan har vi i denna uppsats valt att utvärdera EU-projektet ?Tillvaratagande av invandrarnas högskolekompetens? inom Karlshamns kommun.

I det nutida samhället med allt snabbare förändringsprocesser blir invandrarnas integration svårare att uppnå och identitetsfrågorna svårare att lösa. Mitt syfte med uppsatsen är att förstå varför religiös och kulturell identitet förändras i samband med invandring.Uppsatsen syftar till att ge en djupare förståelse av de kulturkollisioner som invandrare kan råka ut för i sina kontakter med majoritetssamhället.Några frågor som kommer att behandlas är :Varför är det så viktigt för en människa att ha en kultur?Vilken funktion har religionen i ett samhälle och vad betyder det i människors liv?Hur kommer en viss religion till uttryck i olika samhällsgrupper?.

Syftet med vår undersökning var att på ett bra och pedagogiskt sätt kunna stärka invandrarungdomars identitet genom gruppstärkande övningar. Många människor tvingas lämna sina hemländer av olika anledningar. En sådan förändring anser vi kan påverka en människas identitet. Språket är också en svårighet för identiteten. Vi har arbetat med den här undersökningen i en Sfi-klass (svenska för invandrare) som bestod av åtta elever, varav fem killar och tre tjejer.

Vår uppfattning är att vägledare på skolor har betydelse för integrationen av elever med invandrarbakgrund genom den vägledning de bedriver. Därför valde vi att ta reda på hur vägledarna ser på vägledningen av dessa elever, om det finns några utmärkande drag i denna, orsakerna till vägledarnas förhållningssätt, och om det finns stöd i skolans måldokument för vägledning av elever med utländsk bakgrund. Undersökningen är gjord genom en kvalitativ enkätmetod, där frågorna besvarats skriftligen av sex studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor i Malmö. Vår kunskapsbakgrund bygger på tidigare forskning inom ämnena utbildning, mångkultur och integration. Vi utgår dessutom från bland annat V.

Under 2006 invandrade 473 personer till Bodens kommun. I samband med detta öppnade en integrationsenhet som ansvarar för att introducera invandrarna i samhället. Syftet med denna uppsats var att studera vilka integrationsåtgärder som erbjuds i kommunen, upplevelser av dessa samt om integrationsarbetet kan utvecklas. Stor del av materialet samlades in genom intervjuer med fyra personer som själva invandrat till Sverige samt med samordnaren för integrationsenheten. Informanterna har olika lång vistelsetid i Sverige.

Inledningsvis beskriver jag bakgrunden till att jag valt detta område att skriva om, att försöka få kunskap om hur skillnader i kultur kan ge en ökad risk för kriminalitet, detta är också syftet och frågeställningen i rapporten. Den teori jag i huvudsak behandlar pekar på skillnader mellan grupp och individinriktade samhällen, och de problem det kan innebära att förflyttas mellan dessa kulturer. Holism och individualism beskrivs utifrån dess inverkan på individen, och utifrån individens ställning till det allmänna. Vidare berörs skillnader i rättssystem och skillnader i hur reaktioner mot avvikelser kan te sig. Konsekvenserna av resonemanget om holism/individualism förs vidare till en tanke kring hur ungdomar anammar normsystem, om det i samhället vedertagna systemet känns otillgängligt.

Undersökningens syfte är att analysera hur Sverige, svensken och invandraren presenteras i läromedel i svenska som andraspråk. Dessa läroböcker är för många vuxna invandrare en dörr som leder till livet i Sverige då böckerna inte bara ger information om språket utan också om svenska traditioner, levnadssätt och hur man klarar sig i samhället.I resultatet framgår att läroböckerna ibland presenterar en stereotyp bild av landet Sverige och dess invånare. En del stereotyper kan anses vara positiva men en del är relativt negativa vilket ger ett dystert intryck. Vissa generaliseringar förekommer också vilket kan vara ett problem då läsaren, d.v.s. invandraren får en skev och vinklad bild av verkligheten..

 Titel: Ska lika behandlas olika eller olika behandlas lika - En studie om äldre Syrianers deltagande i den kommunala äldreomsorgenFörfattare: Alexander Hammerlund och Zryan KarimHandledare: Runa Baianstovu Deniz SammanfattningEnligt de styrande regelverken för äldreomsorgen ska beviljade insatser styras av behovet oavsett vilket kön, kultur, religion, språktillhörighet etcetera som personen har. Den demografiska utvecklingens problematik är inte endast ett svenskt utan även ett globalt fenomen eftersom det kommer att ställa andra och högre krav på äldreomsorgen allteftersom omsorgsbehoven ökar. Föreliggande uppsats syfte är att undersöka äldre syrianers deltagande i den kommunala äldreomsorgen. Dessutom ämnas två frågeställningar besvaras dels kring vilket behov som finns av den offentliga äldreomsorgen. Dessutom rör frågeställningarna vad som kan påverka deltagandet i den offentliga äldreomsorgen och kan det påverkas av religiösa, språkliga eller kulturella faktorer? Uppsatsen utgår ifrån en kvantitativ ansats vars databearbetningsprocess baserar sig på en enkätundersökning innehållandes totalt 31 respondenter.

Denna uppsats har syftet att belysa vilka intentioner de som arbetar med de lättlästa tidningarna 8 sidor och Sesam har när de gör sina tidningar. Vidare har den syftet att undersöka aspekterna läsbarhet och begriplighet i de lättlästa tidningstexterna, både i pappersutgåvan och nätupplagan, och därmed se om och hur en text som benämns som lättläst kan bli ännu lättare att läsa och förstå. Detta görs med fokus på målgruppen invandrare som har börjat lära sig svenska som ett andraspråk och tillägnat sig ett vardagligt språk men som ännu inte nått en mer avancerad språknivå (jämförbar med den högsta nivån inom Svenska för invandrare, kurs D). Målet med uppsatsen är således att belysa hur lättlästa tidningstexter ser ut idag och hur man kan utforma en text för att underlätta förståelsen av den. För att nå detta mål används två olika metoder.

Riskkommunikation till invandrare är ett problem i dagens Sverige. Detta har uppmärksammats av Suzan Rashid och Jasmita Jansaris enkätundersökning som gjordes på uppdrag av Jönköpings räddningstjänst. En annan tragisk händelse som delvis kan knytas till dålig riskkommunikation är branden i Rinkeby där sex unga kvinnor och en mamma med somaliskt ursprung miste sina liv. Syftet med denna rapport är att ge Jönköpings räddningstjänst en teoretisk inblick i hur det är möjligt att nå icke-svenska personer med riskinformation. Under rapportens gång har det dykt upp olika strategier för att lösa problemet med att nå icke-svenska personer.

Integration av invandrare på arbetsmarknaden är idag en angelägen fråga som diskuteras i den politiska debatten. I arbetet med att skapa sysselsättning för utsatta grupper finns stöd att söka i EU:s strukturfonder. Sandviken genomförde ett EU-finansierat projekt vars syfte var att ge invandrarkvinnor bättre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden. Uppsatsen syftar till att undersöka förändringen genom deltagande i projektet med betoning på graden av socialt kapital. Det finns många definitioner av begreppet.

Bakgrund: Samhället idag går mot en allt större blandning av människor från olika etniska bakgrunder och med skilda språk. Sjukvården har samma skyldigheter att möta behovet hos dessa grupper som den övriga befolkningen, vilket ställer andra krav på sjuksköterskan.  Syfte: Syftet var att utifrån ett patientperspektiv belysa invandrares upplevelser av transkulturell omvårdnad med fokus på kommunikation. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att många invandrare möter svårigheter ifråga om att komma i kontakt med vård och att de ibland upplever diskriminering från vårdpersonal.

Med hjälp av en enkätundersökning undersöks några av de demografiska och ekonomiska faktorer som utmärker en remittör, vilka kanaler för överföringar som används och med vilken frekvens som pengar skickas till utlandet. Data samlades in genom en enkät tillgänglig på Internet under två månaders tid under hösten 2007 och målgruppen var utlandsfödda och senare generationers invandrare i Sverige. För att nå ut till målgruppen kontaktades ett antal invandrarorganisationer och andra organisationer som organiserar utlandsfödda. Sex grupper valde att delta och antalet svarande är begränsat vilket minskar generaliseringsmöjligheterna. Det insamlade datamaterialet analyseras med hjälp av tabellanalys och regressionsanalys.

Denna studie i socialantropologi är baserad på kvalitativa intervjuer av fyra unga killar med rötter i hederskulturen. Tre av dem är medlemmar i gruppen Sharaf Hjältar och kämpar aktivt mot hedersförtryck. I studien ingår även en fältstudie av Sharaf Hjältars arbete i form av föreläsningar. Fokus ligger på dessa unga killars personliga erfarenheter från sin uppväxt i familjer präglade av hederskulturen, killarnas arbete som Sharaf hjältar och deras erfarenheter i relation till hur andra har det. Det sistnämnda inbegriper så väl invandrare som svenskar, tjejer som killar och närstående/bekanta som för killarna okända individer.

Medias makt att påverka individers sätt att tolka verkligheten är stor. Alltså blir betydelsen för hur man väljer att skriva någonting viktigt då det påverkar den sociala praktiken, i fråga om makt, inflytande för individer och grupper. Vi har i denna uppsats lagt fokus på svensk nyhetsmedias framställning av invandrarkvinnan. Vårt syfte med uppsatsen var att undersöka och analysera diskursen kring invandrarkvinnan i svensk dags- samt kvällspress utifrån frågeställningarna; Hur skildras den invandrade kvinnan i svensk dags- samt kvällspress? och Förekommer stereotyper kring invandrarkvinnan och i så fall hur ser de ut? Det finns ingen tidigare forskning med samma syfte, dock förekommer det forskning kring hur media skildrar invandrare och flyktingar.