Syfte: Studiens syfte var att ur ett etiskt perspektiv belysa hur psykiatrisjuksköterskan skapar en relation med patienten i en hotfull situation. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats. Öppna intervjuer med fyra psykiatrisjuksköterskor låg till grund för innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Analysen resulterade i fyra teman vilka är Sjuksköterskan som professionell vårdare, Sjuksköterskan som patientens advokat, Det hotfulla mötet och Det motsättningsfulla mötet. Slutsats: Psykiatrisjuksköterskan skapar en relation med patienten i en hotfull situation, förklarad med hjälp av Lévinas etik, genom att bli djupt påverkad av medlidande och sorg över patientens öde, genom att med sitt bestående ansvar ta initiativ att närma sig patienten i lyssnande och tillit, genom att i detta lyssnande få stöd av arbetsgruppen, för att utvidga ansvarstagandet i relation till patienten, den Andre och genom att, när tvång används, vara övertygad om att det är för patientens bästa.

Katarina Glantz: Opera och homoerotiskt lyssnande - en jämförande studie om homosexuella kvinnors och mäns relation till opera. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, 60 p, 2003.Idag får vi en relativt splittrad bild av vad ett homosexuellt förhållande till opera innebär. En övervägande del av samtida texter behandlar ämnet ur ett manligt perspektiv, men det finns även lesbiska kvinnor som beskriver sina relationer till opera. Syftet med uppsatsen är att visa på likheter och olikheter över könsgränserna, genom att jämföra texter som speglar ett kvinnligt respektive ett manligt homosexuellt förhållande till opera.I studien kan läsaren bl a se hur operaintresset utmynnat i divakult och skivsamlande för operabögar, men även hur lesbiska kvinnor faller för operadivor. Operaprimadonnor kan vara speglingsobjekt för både homosexuella kvinnor och män, men det finns en skillnad i vilka röstfack som föredras.

Det milita?ra anva?ndningsomra?det fo?r IT a?r inte bara det fo?rsta utan a?ven ett av de mest drivande. Beslutssto?dsystem inom detta omra?de har en naturlig roll da? beslut ofta beho?ver tas snabbt, med risk fo?r allvarliga konsekvenser. Fo?r att ta dessa beslut sto?djer den Svenska Fo?rsvarsmaktens beslutstagare sig pa? analyserad information fra?n Underra?ttelsetja?nsten.

SammanfattningGenom hela vår lärarutbildning har vi känt att vi ständigt återkommer till samtalets betydelse i mötet mellan lärare och elev, samtal som kan ligga till grund för både ett fördjupat lärande och för att främja det sociala samspelet. Samtalet kan således kopplas både till skolans kunskaps- och demokratiuppdrag. Vi anser att det är läraren som har makten att avgöra på vilket sätt eleverna får känna delaktighet, eftersom det är läraren som bestämmer när, var och hur eleverna släpps in i samtal. Därför vill vi veta mer om elevers upplevelser och erfarenheter av kommunikation och interaktion i klassrum och skola, då det är eleverna som får ta konsekvenserna av lärares förhållningssätt. Vår utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, då detta perspektiv fokuserar på gruppens och språkets betydelse i lärandet. För att ta del av elevers tankar genomförde vi en kvalitativ intervjustudie i vilken det framkom att elever känner att de har goda möjligheter till att mötas och få samtala.

Jag har jämfört hur unga människor lyssnade på inspelad musik på 1970-talet med hur unga lyssnar idag. Jag har gjort en enkätundersökning där två grupper, en som är ung idag och en som var ung på 1970-talet, fått svara på frågor om sitt musiklyssnande. Enkäten har jag kompletterat med fyra intervjuer. Den stora skillnaden när det gäller förutsättningarna för lyssnandet, är övergången från analog till digital teknik. Idag lyssnar vi mer vid datorn eller i portabla medier som mp3-spelare eller mobiltelefoner.

Kiruna genomgår en stadsomvandling eftersom grunden som dagens stadskärna vilar på kommer att bli mer instabil i takt med att LKABs malmbrytning kommer närmare staden. I det här arbetet visas tre koncept vilka skulle kunna inspirera till nya platser i den kommande stadskärnan. Koncepten är skapade efter inspiration som är kopplat till stadens kulturarv. Att använda sig av kulturarvet som inspiration i skapandet av nya platser är en av frågorna som diskuteras i arbetet. Jag kan konstatera att det har en behållning genom att det leder till att platsspecifi k design.

Syftet med denna studie var att undersöka vad det är som skapar förståelse mellan den vägledningssökande och studie- och yrkesvägledaren i studie- och yrkesvägledningssamtalet. Detta för att bidra till en fördjupad förståelse för läsaren om interaktionen mellan vägledare och sökande. En kvalitativ metod användes i undersökningen där inspelade vägledningssamtal analyserades och tolkades. Resultatet bekräftar tidigare forskning inom området samt påvisar vikten av vägledarens sociala kompetens som en bidragande faktor till upplevelsen av att vara förstådd. Den slutsats som kunde dras av resultatet var att ett aktivt lyssnande, att få bekräftelse på olika sätt och vägledarens bemötande var de främsta bidragande faktorerna till förståelse mellan vägledare och sökande.

De senaste årens utökade användning av IT har lett till att företag samlar in enorma mängder ostrukturerad data. För att kunna hantera detta har olika verktyg och tekniker utvecklats. Dessa verktyg samlas vanligtvis under benämningen Business Intelligence (BI) som kan sammanfattas med aktiviteterna ?hämta relevant information, analysera, finna en vinnande väg framåt, bedöma risk och formulera underlag för beslut?. Om företag är duktiga på att vara analytiska kan de vinna stora konkurrensfördelar gentemot sina konkurrenter.

Inledning Relationen mellan sjuksköterska och patient är grundstenen för att utföra omvårdnadsarbete. Patientens medbestämmande rätt och engagering i sin vård är bra förutsättningar för patientens autonomi. Psykiatrisjuksköterskan genom sitt lyssnande, och tillgänglighet kan skapa en terapeutisk allians samt främja patientens behov av stöd och hjälp. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka psykiatrisjuksköterskans uppfattning om samtalets betydelse för att utveckla ett partnerskap mellan vårdare och person som vårdas inom rättspsykiatrisk vård. MetodUrvalet bestod av psykiatrisjuksköterskor som arbetat på olika rehabiliterings avdelningar inom rättspsykiatri.

Denna uppsats syftar till att belysa och diskutera lärares didaktiska val i arbetet med barns literacyutveckling i förskoleklass respektive årskurs 1. Som grund ligger ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt forskning om barns literacyutveckling, och med utgångspunkt i detta samt i min studie har didaktiska val i arbetet med barns literacyutveckling kunnat belysas och diskuteras.Inför min studie ställde jag mig den vida forskningsfrågan: Hur arbetar ett par lärare i förskoleklass respektive årskurs 1 i två olika skolor för att befrämja barns literacyutveckling och vilka skäl anger de till detta? Studien bygger på kvalitativa intervjuer med och observationer av fyra olika lärare från två olika skolor, som alla är eller nyligen varit verksamma i förskoleklass eller årskurs 1. I analysen av lärarnas tankar kring arbetet med barns literacyutveckling har olika kategorier vuxit fram, där den mest övergripande, som genomsyrar hela analysen och diskussionen, kom att bli huruvida arbetet med barns literacyutveckling sker i för barnen meningsfulla sammanhang eller ej.I min studie framkom det att lärarna delvis arbetar enligt traditionell behavioristisk teori och ett syntetiskt synsätt, men också enligt en modernare sociokulturell teori och ett analytiskt synsätt. Att utgå från en meningsfull helhet, som läsning med meningsinnehåll, eget skrivande samt samtal och lek/dramatisering, och att i detta jobba med de viktiga beståndsdelarna, det vill säga bokstav ljudförhållandet, lyfts fram i detta arbete.

Denna studie handlar om läsinlärning och läsutveckling. Syftet med arbetet äratt ta reda på hur olika lärare på en skola arbetar med läsinlärning och vad degör för att utveckla elevers läsförmåga i förskoleklass till år 5. Metoden ochmaterialet som används är enkäter, observationer och intervjuer av utvaldalärare på en skola. Resultatet visar att lärarna har olika synsätt på läsning ochanvänder olika läsinlärningsmetoder i sitt arbete. Lärarna i undersökningenser olika på läsutveckling och de har inget specifikt samarbete i lärarlagen.

Denna studie har undersökt huruvida det är möjligt att träna sin hörsel i att lyssna analytiskt. Den har också syftat till att undersöka huruvida bilder påverkar hur människor identifierar och bedömer ljud. Efter en litteraturstudie samt en hypotestestande undersökning på området har jag sett tendenser som tyder på att det går att träna sin hörsel i denna typ av lyssning. Jag har också sett indikationer på att bilder kan påverka hur vi identifierar ljud..

Syftet med detta examensarbete är att analysera lärares berättelser om deras hantering av barn som har varit i sorg på grund av en dödshändelse. Jag har genomfört intervjuer med nio lärare som har varit med om att ett barn i klassen eller ett barns anhörig har dött. Fyra centrala teman framträder hos dessa lärares berättelser samt vissa variationer hos dessa. De teman som kan urskiljas i lärarnas berättelser är en stark tilltro till samtal och till kunskap, vikten av att synliggöra sorgen samt vissa värden som ses som viktiga för lärarna i sorgehanteringen. Dessa värden är ärlighet, hänsynstagande,tid, lyssnande samt trygghet..

Denna studie syfte var att undersöka hur synen på funktionshinder och sexualitet ger uttryck i Sverige bland personer som arbetar med individer med funktionshinder samt hos individer med funktionshinder. För att ta reda på dessa synsätt har en diskursanalys använts som både ett metodologiskt angreppssätt samt ett analytiskt redskap. Studiens empiriska material består av tre stycken semistrukturerade intervjuer med fyra personer som arbetar direkt med individer med funktionshinder samt med personer som arbetar med frågor som rör ämnet funktionshinder och sexualitet. Empirin i studien består även av internetobservationer på internetforumet funktionshinder.se..

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur lyssnandet kan se ut mellan elever i en klass på komvux, dels för att få mer kunskap och förståelse om de olika sätten att lyssna, dels för att kunna medvetandegöra och utveckla elevers lyssnande. För att uppnå vårt syfte undersöker vi hur eleverna responderar på varandra. Den metod vi har använt oss av är den kvalitativa metoden observation. Vi har samlat in vårt material genom att göra en videoinspelning på 40 minuter med 5 elever på komvux samt kompletterat med två dagars observationer. Vårt resultat tyder på att eleverna har olika sätt att visa att de lyssnar, både verbalt och icke-verbalt.