Bakgrund: I Sverige erbjuds alla kvinnor under en period av livet regelbundna hÀlsokontroller av brösten med mammografi, bröströntgen. Undersökningarna görs för att kunna upptÀcka och behandla bröstcancer pÄ ett sÄ tidigt stadium som möjligt. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors erfarenheter kring mammografi-undersökningar. En metod för systematisk litteraturöversikt för att identifiera, bedöma och sammanstÀlla kunskap frÄn vetenskaplig litteratur genomfördes. MÄlet med den systematiska översikten var att försöka fÄ en sÄ heltÀckande bild som möjligt av var forskningen för nÀrvarande befinner sig inom omrÄdet.

Bakgrund: VÄldsbrott Àr i Sverige ett ökande samhÀllsproblem och en angelÀgenhet för alla inblandade instanser, polismyndighet sÄvÀl som hÀlso- och sjukvÄrd. Att utsÀttas för vÄldsbrott pÄverkar patientens hela tillvaro. Katie Eriksson menar att utbildning krÀvs för att omvÄrdnaden inte skall bli missriktad och leda till ökat lidande.Syfte: Att undersöka huruvida sjuksköterskans kunskap och fÀrdigheter möter den forensiska patientens specifika behov i en akutvÄrdskontext.Metod: En systematisk litteraturstudie med granskning, analys och tematisering av bÄde kvalitativa och kvantitativa studier.Resultat: Respekt och trygghet belystes som de tvÄ viktigaste primÀra behoven hos den forensiska patienten. Patienters upplevelse av skam och rÀdsla beskrevs i relation till mötet med sjuksköterskan. Patienters trygghet ökade vid omhÀndertagande av forensiskt specialistutbildad sjuksköterska.

Bakgrund: VÄld i nÀra relationer Àr ett internationellt likvÀl som ett nationellt problem. Kvinnor som utsÀtts för vÄld i en nÀra relation upplever den omvÄrdnad och det bemötande de fÄtt som bristande. En medvetenhet kring förekomsten av vÄld mÄste vara stÀndigt nÀrvarande i yrken dÀr mellanmÀnskliga möten förekommer. Om denna medvetenhet saknas i det mellanmÀnskliga mötet mellan sjuksköterska och patient kan heller inte sjuksköterskan ge adekvat omvÄrdnad.Syfte: Syftet Àr att belysa sjuksköterskans erfarenheter och kunskaper av mötet med den vÄldutsatta kvinnan.Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats enligt en manifest innehÄllsanalys.Resultat: Sjuksköterskans bemötande av den vÄldsutsatta kvinnan baserades till stor del pÄ sjuksköterskans egen syn pÄ vÄld i nÀra relationer. Sjuksköterskor hade bristande kunskap kring vad vÄld i nÀra relationer innebar och hur detta problem kunde bemötas.

Bakgrund: En större andel mÀnniskor drabbas idag av hjÀrt- kÀrlsjukdomar till följd av ökad vÀllevnad och en allt Àldre befolkning. DÀrmed ökar risken att drabbas av ett plötsligt hjÀrtstopp. Att genomgÄ ett hjÀrtstopp kan innebÀra stora livsförÀndringar för individen. Detta Àr nÄgot sjuksköterskor kommer i kontakt med i sitt arbete, en djupare förstÄelse för hur livet kan förÀndras efter ett hjÀrtstopp kan bidra till bÀttre omvÄrdnadsÄtgÀrder för dessa patienter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva hur livet kan förÀndras  för personer som genomgÄtt  ett  hjÀrtstopp.Metod: En systematisk litteraturstudie innehÄllande fyra kvalitativa artiklar, Ätta kvantitativa artiklar och en artikel med mixad metod som övergripande beskriver ett avgrÀnsat omrÄde pÄ ett strukturerat sÀtt.Resultat: Litteraturstudien visar att livet kan förÀndras pÄ flera vis för patienter som genomgÄtt ett hjÀrtstopp. Detta presenteras i fyra övergripande teman: fysisk pÄverkan, psykisk pÄverkan, social pÄverkan och existentiell pÄverkan.

Bakgrund; visar att mÄltidssituationen, vad gÀller maten, miljön och bemötandet, bör uppmÀrksammas mer pÄ korttidsboenden för Àldre. Syfte; att beskriva hur mÄltidssituationen sÄg ut pÄ tvÄ korttidsboenden, med utgÄngspunkt frÄn rutiner och personalens bemötande av de Àldre. Metod; en empirisk observationsstudie utifrÄn ett i förvÀg formulerat observationsprotokoll. Svaren som framkom analyserades genom analytisk induktion. Resultat; i boende 1 var matsalen rektangulÀr och i boende 2 var matsalen kvadratisk.

Abstrakt Bakgrund: Demens Àr ett kroniskt tillstÄnd i hjÀrnan som kan försÀmras med tiden och sjukdomen pÄverkar frÀmst de kognitiva förmÄgorna hos personer med demens. I Sverige insjuknar drygt 25 000 personer varje Är i en demenssjukdom och antalet personer med demenssjukdom kommer att successivt öka i takt med befolkningen blir allt Àldre. I dagslÀget saknas det lÀkemedel för de sjukdomsmekanismer som orsakar demenssjukdom.Syftet: Att beskriva hur musikterapi pÄverkar personer med demens.Metod: Metoden som författarna anvÀnde i studien var en systematisk litteraturstudie. 12 artiklar varav tio med kvantitativ ansats och tvÄ med kvalitativ ansats inkluderades i studien. Manifest innehÄllsanalys gjordes med stöd av Forsberg och Wengström (2013).Resultat: Resultatet bestÄr av tre kategorier och nio subkategorier. Kategorierna var emotionella förÀndringar, förÀndrad intellektuell och social förmÄga och förÀndrade livssituationer.

Bakgrund: Dagens vÄrdpersonal kommer allt oftare i kontakt med mÀnniskor med utlÀndsk bakgrund. Dessa möten kan innebÀra kulturella olikheter mellan vÄrdgivare och patient dÀr det Àr viktigt att patienten upplever ett gott möte och inte kÀnner sig sÀrbehandlad.Syfte: Att beskriva upplevelser av mötet med hÀlso- och sjukvÄrdspersonalen hos vuxna personer med utlÀndsk bakgrund.Metod: En systematisk litteraturstudie med artikelsökning i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsbedömdes, de med lÀgst kvalitet exkluderades. Kvar blev nio kvalitativa artiklar som analyserades med manifest innehÄllsanalys.Resultat: Tre huvudkategorier framkom: Att förstÄ och göra sig förstÄdd; informanterna upplevde kommunikationen som bristfÀllig. Att kommunicera genom tolk ökade förstÄelsen men det förekom ocksÄ problemen Att marginaliseras och försummas; informanterna upplevde att vÄrdgivarna saknade tid för att diskutera informanternas behov.

Bakgrund: Humant Immunbrist Virus (HIV) Àr en infektionssjukdom som angriper kroppens immunförsvar vilket leder till att det stegvis försÀmras och slutligen helt avtar. Historiskt sett har patienter med HIV blivit diskriminerade i samhÀllet och orÀttvist behandlade. Joyce Travelbee?s omvÄrdnadsteori tar avstÄnd frÄn en generaliserande mÀnniskosyn och föresprÄkar att se individens unika egenskaper, och sjukvÄrdspersonal ska enligt lag möta patienter med lika vÀrde och lika vÄrd oavsÀtt diagnos. Syftet Àr att beskriva erfarenheter som vuxna patienter med HIV har av möten med sjukvÄrdspersonal.Metod: En systematisk litteraturstudie.

Bakgrund: Att ta hand om de efterlevande efter ett dödsfall Ă€r en svĂ„r och komplicerad uppgift för sjuksköterskan, speciellt om dödsfallet sker ovĂ€ntat. Vid ett ovĂ€ntat dödsfall blir sorgearbetet mycket svĂ„rare för de efterlevande jĂ€mfört med vĂ€ntade dödsfall. Livet tar en drastisk vĂ€ndning och ingen tid för emotionell förberedelse har funnits.Syfte: Syftet var att beskriva efterlevandes erfarenheter vid ett ovĂ€ntat dödsfall av en nĂ€rstĂ„ende.Metod: Studien Ă€r en systematisk litteraturstudie med sammanstĂ€lld forskning utifrĂ„n artiklar som involverar efterlevandes erfarenheter och upplevelser vid ett ovĂ€ntat dödsfall. Forsberg och Wengström (2013) har anvĂ€nts som inspiration under analysprocessen.Resultat: Sju olika kategorier arbetades fram och kom till att bli: Lidandets olika former, Efterlevandes erfarenheter av information och omhĂ€ndertagandet, Att bli lĂ€mnad i ovisshet, Att ta farvĂ€l, Att gĂ„ vidare och bearbeta sorgen, Att fĂ„ tala ut och Ökad risk för psykisk och fysisk ohĂ€lsa. Tre övergripande teman framkom: Efterlevandes kris- och sorgeupplevelser, Erfarenheten av omhĂ€ndertagandet samt Erfarenheten av livet efter dödsfallet. Slutsats: Efterlevande reagerar olika pĂ„ sorg och lidande.

Studien avhandlar upplevelser kring vad som skapar varaktigt engagemang hos medarbetare i organisationsutvecklingsprojekt. UtifrÄn en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats formulerades en teoretisk bakgrund av tidigare forskning inom Àmnet och en empirisk studie genomfördes. Den empiriska studien bestod av intervjuer med sex managementkonsulter frÄn tre konsultföretag med uppdrag inom nÀringslivet och offentlig sektor. Det empiriska materialet delades upp i kategorier som vÀxte fram genom analys och tolkning. De framgÄngsfaktorer som respondenterna menar skapar varaktigt engagemang Àr förstÄelse, förtroende, belöning, delaktighet, uppföljning och gott ledarskap.

Bakgrund: Typ 2-diabetes mellitus Àr en global sjukdom som snabbt ökar i antal. Den viktigaste delen av behandlingen handlar om att Àta ?rÀtt? kost och allt fler personer blir i behov av kostrekommendationer och kostförÀndringar.Syfte: Beskriva personer med typ 2-diabetes upplevelser av att göra kostförÀndringar.Metod: Systematisk litteraturstudie dÀr 13 artiklar, tolv kvalitativa och en kvantitativ/kvalitativ, analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys.Resultat: MÄnga med typ-2 diabetes kÀnde sig utanför och upplevde kÀnslor av frustration, ilska, stress och oro. KosthÄllningen upplevdes som svÄr pÄ grund av att kostrekommendationerna var otydliga och stÀndigt förÀndrades, dock ansÄgs motion vara till hjÀlp. Vardagen upplevdes ofta som en kamp mellan vad som var bÀst ur sjukdomssynpunkt, sina begÀr och frestelser.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen var att genom systematisk observation undersöka hur en ungdomsfotbollstrÀnare anvÀnder sig av beteenden som Àr överensstÀmmande med Enhanced Guided Discovery (EGD) och Teaching Games for Understanding (TGfU) i sin trÀnarroll under trÀning. Syftet besvarades med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: Hur ser fördelningen ut för trÀnaren med instruktionsbeteenden, feedback och frÄgetekniker? Hur stor del av trÀningen gÄr Ät till aktiviteter i training form respektive playing form?MetodMetoden som anvÀndes var en systematisk deltagande observation. Observationen gjordes i realtid och följde en modifierad version av Coach Analysis and Intervention System (CAIS)(Cushion, Harvey, Muir & Nelson 2012, s. 201ff.; Partington & Cushion 2011).

Bakgrund: Forskning har tenderat att fokusera pÄ hur kosten pÄverkar mÀnniskan och hur vi pÄverkas utav sömnen. DÄ det blir allt vanligare idag med problem som övervikt, diabetes, hjÀrt- och kÀrlsjukdomar som dels orsakas av raffinerade kolhydrater och dÄlig kosthÄllning, Àr det av intresse att fÄ bÀttre förstÄelse för hur vi pÄverkas av kosten vi Àter. PÄ senare tid har forskning pekat pÄ att kortare- och försÀmrad sömn Àr kopplat till samma problem som dÄlig kosthÄllning kan leda till. Det kan dÀrför vara av intresse att undersöka kopplingen mellan kost och sömn.Syfte: Med en systematisk litteratursökning ta reda pÄ dietÀra kolhydraters pÄverkan pÄ sömn och sömnkvalitet hos mÀnniskan.Metod: I studien gjordes en systematisk litteratursökning för att granska vilken forskning som i dagslÀget finns gjord pÄ sambandet mellan kolhydrater och sömn. Genom sökord och begrÀnsningar fann man 9 artiklar som till slut granskades noga och sammanstÀlldes i jÀmförelse till varandra.Resultat: Resultaten frÄn artiklarna tyder pÄ att ett högre totalt intag av kalorier frÀmst frÄn kolhydrater kan minska sömndurationen.

Bakgrund: PÄ grund av bristen pÄ organdonatorer globalt idag tvingas flera patienter i behov av transplantation vÀnta lÀnge pÄ en operation. VÀntan pÄ livsavgörande besked av detta slag har visat sig innebÀra fysiskt och emotionellt lidande för patienterna och deras anhöriga. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att vÀnta pÄ transplantation av vitala organ.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes utifrÄn 12 vetenskapliga originalartiklar, som analyserades med en induktiv kvalitativ ansats.Resultat: Patienternas erfarenheter sammanfattades och beskrevs i fem kategorier: FörÀndrad sjÀlvbild, Att leva i vÀntan, Strategier för att uthÀrda, KÀllor till styrka samt Ljuset i slutet av tunneln. Resultatets huvudfynd ansÄgs vara att ovissheten utgjorde kÀrnan i vÀntan pÄ organtransplantation, att anhöriga spelade en avgörande roll för patientens erfarenheter och att en kÀnsla av mening och sammanhang krÀvdes för att patienterna skulle uthÀrda och kÀnna hopp under vÀntan.Slutsats: Patienternas erfarenheter av vÀntan pÄ organtransplantation visade sig innebÀra lidande i olika former. Genom att undersöka patienternas kÀnsla av sammanhang, om de uthÀrdar eller lider emotionellt samt vilka strategier de anvÀnder för att underlÀtta vÀntan kan sjuksköterskan fÄ tillgÄng till de redskap som krÀvs för att lindra detta lidande. Om sjuksköterskan antar ett familjefokuserat omvÄrdnadsperspektiv kan vÀntan underlÀttas för patienterna och deras anhöriga. .

SAMMANFATTNINGBakgrund: I Sverige drabbas nÀra lika mÄnga kvinnor som mÀn av hjÀrtinfarkt, trots detta Àr vÄrden formad till större delen för mÀn. Kort tid pÄ sjukhus innebÀr att ÄterhÀmtningen sker i huvudsak pÄ egen hand i hemmet. Sjuksköterskans uppgift Àr att ge patienten verktyg för att klara av att ÄterhÀmta sig i största möjliga mÄn.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa kvinnors upplevelse och erfarenheter av ÄterhÀmtning efter hjÀrtinfarkt.    Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes. 13 kvalitativa artiklar inkluderades.