Bakgrund: PÄ grund av bristen pÄ organdonatorer globalt idag tvingas flera patienter i behov av transplantation vÀnta lÀnge pÄ en operation. VÀntan pÄ livsavgörande besked av detta slag har visat sig innebÀra fysiskt och emotionellt lidande för patienterna och deras anhöriga. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att vÀnta pÄ transplantation av vitala organ.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes utifrÄn 12 vetenskapliga originalartiklar, som analyserades med en induktiv kvalitativ ansats.Resultat: Patienternas erfarenheter sammanfattades och beskrevs i fem kategorier: FörÀndrad sjÀlvbild, Att leva i vÀntan, Strategier för att uthÀrda, KÀllor till styrka samt Ljuset i slutet av tunneln. Resultatets huvudfynd ansÄgs vara att ovissheten utgjorde kÀrnan i vÀntan pÄ organtransplantation, att anhöriga spelade en avgörande roll för patientens erfarenheter och att en kÀnsla av mening och sammanhang krÀvdes för att patienterna skulle uthÀrda och kÀnna hopp under vÀntan.Slutsats: Patienternas erfarenheter av vÀntan pÄ organtransplantation visade sig innebÀra lidande i olika former. Genom att undersöka patienternas kÀnsla av sammanhang, om de uthÀrdar eller lider emotionellt samt vilka strategier de anvÀnder för att underlÀtta vÀntan kan sjuksköterskan fÄ tillgÄng till de redskap som krÀvs för att lindra detta lidande. Om sjuksköterskan antar ett familjefokuserat omvÄrdnadsperspektiv kan vÀntan underlÀttas för patienterna och deras anhöriga. .

SAMMANFATTNINGBakgrund: I Sverige drabbas nÀra lika mÄnga kvinnor som mÀn av hjÀrtinfarkt, trots detta Àr vÄrden formad till större delen för mÀn. Kort tid pÄ sjukhus innebÀr att ÄterhÀmtningen sker i huvudsak pÄ egen hand i hemmet. Sjuksköterskans uppgift Àr att ge patienten verktyg för att klara av att ÄterhÀmta sig i största möjliga mÄn.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa kvinnors upplevelse och erfarenheter av ÄterhÀmtning efter hjÀrtinfarkt.    Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes. 13 kvalitativa artiklar inkluderades.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Bakgrund: Postpartum depression har lÀnge förknippats med moderskap, men drygt 10 % av papporna drabbas ocksÄ av depression efter barnets födelse. Syfte. Belysa begreppet postpartum depression hos fÀder. Metod: Systematisk litteraturstudie som bearbetat och analyserat kvantitativ samt kvalitativ forskning genom en innehÄllsanalys. Resultat: Orsakerna till postpartum depression hos fÀder var frÀmst psykologiska och sociala faktorer dÀr mammans eventuella depression, pappans arbetslöshet och en anstrÀngd ekonomi samt pappans upplevelse av bristande socialt stöd utgjorde de viktigaste orsakerna.

Bakgrund: Att ta hand om de efterlevande efter ett dödsfall Ă€r en svĂ„r och komplicerad uppgift för sjuksköterskan, speciellt om dödsfallet sker ovĂ€ntat. Vid ett ovĂ€ntat dödsfall blir sorgearbetet mycket svĂ„rare för de efterlevande jĂ€mfört med vĂ€ntade dödsfall. Livet tar en drastisk vĂ€ndning och ingen tid för emotionell förberedelse har funnits.Syfte: Syftet var att beskriva efterlevandes erfarenheter vid ett ovĂ€ntat dödsfall av en nĂ€rstĂ„ende.Metod: Studien Ă€r en systematisk litteraturstudie med sammanstĂ€lld forskning utifrĂ„n artiklar som involverar efterlevandes erfarenheter och upplevelser vid ett ovĂ€ntat dödsfall. Forsberg och Wengström (2013) har anvĂ€nts som inspiration under analysprocessen.Resultat: Sju olika kategorier arbetades fram och kom till att bli: Lidandets olika former, Efterlevandes erfarenheter av information och omhĂ€ndertagandet, Att bli lĂ€mnad i ovisshet, Att ta farvĂ€l, Att gĂ„ vidare och bearbeta sorgen, Att fĂ„ tala ut och Ökad risk för psykisk och fysisk ohĂ€lsa. Tre övergripande teman framkom: Efterlevandes kris- och sorgeupplevelser, Erfarenheten av omhĂ€ndertagandet samt Erfarenheten av livet efter dödsfallet. Slutsats: Efterlevande reagerar olika pĂ„ sorg och lidande.

Personer med demens i sÀrskilt boende kan ha problem med att Àta, vilket ofta kan leda till viktnedgÄng och undernÀring. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som kan pÄverka mÄltiderna för personer med demens som bor i Àldreboende. En systematisk litteraturöversikt genomfördes dÀr sökningar resulterade i 16 vetenskapliga artiklar som analyserades. De slutliga kategorierna blev: organisation och arbetets utformning: miljöns betydelse: uppmuntran av sjÀlvstÀndighet: attityder pÄverkar: kunskap hos personalen. Resultatet visade att personal behövde kunskap om demenssjukdomar och individernas bakgrund, för att kunna förstÄ behoven de hade.

The aim of this systematic review is to study the scientific literature related to the implementation of evidence-based nursing..

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka effekten bÄde kort- och lÄngsiktigt gÀllande smÀrta och funktion vid bÄlstabiliserande trÀning jÀmfört med annan intervention hos patienter med subakut eller lÄngvarig smÀrta samt att undersöka kvalitén pÄ inkluderade studier.Metod: Studien Àr en systematisk litteraturstudie vilken Àr en uppdatering av en tidigare litteraturstudie. Sökning gjordes i fyra databaser. Data extraherades frÄn de inkluderade studierna och presenterades i text och tabell. Metodologisk bedömning utfördes med hjÀlp av SBU:s granskningsmall.Resultat: Nitton studier inkluderades. Studierna hade en varierande metodologisk kvalité och ingen uppvisade en fullgod kvalité.

MÄnga personer upplever smÀrta i samband med injektioner och punktion av blodkÀrl. Applicering av EMLA Àr en effektiv smÀrtförebyggande farmakologisk intervention men dess verkningstid Àr lÄng. Lokal applicering av kyla kan vara en alternativ smÀrtlindrande omvÄrdnadshandling som Àr kostnadseffektiv och har en snabb verkningstid. Syftet med denna studie var att genom en systematisk evidensbaserad litteraturöversikt undersöka om lokal applicering av kyla lindrar personens smÀrta i samband med injektionsgivning och blodkÀrlspunktion, samt analysera eventuella risker vid interventionen. Studien omfattade 12 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Njurinsufficiens Àven kallat njursvikt Àr ett tillstÄnd dÄ njurfunktionen Àr nedsatt. Hemodialysbehandling kan dÄ bli ett behandlingsalternativ. Patienten genomgÄr hemodialysbehandlingen pÄ sjukhuset vanligtvis tre gÄnger per vecka, cirka fyra timmar per tillfÀlle.Syfte: Att belysa njursviktspatientens erfarenheter i samband med hemodialysbehandling utifrÄn ett livsvÀrldsperspektiv.Metod: En systematisk litteraturöversikt anvÀndes som metod. Databaserna PsycINFO, Cinahl och PubMed genomsöktes efter vetenskapliga artiklar. Till grund för vÄr systematiska litteraturöversikt anvÀndes Ätta stycken vetenskapliga artiklar, med kvalitativ ansats.

SAMMANFATTNINGBakgrundAlzheimers sjukdom Àr en av de stora folksjukdomarna och Àr den fjÀrde vanligaste dödsorsaken i Sverige. Alzheimers kan kallas för anhörigsjukdom, dÄ det Àr vanligt att anhöriga vÄrdar sin familjemedlem under sjukdomens förlopp. Alzheimers Àr en sjukdom som pÄ mÄnga sÀtt försÀmrar tillstÄndet hos den sjuka, vilket medför en stor belastning bÄde fysiskt och psykiskt för de anhöriga som vÄrdar.SyfteSyftet Àr att undersöka anhörigas erfarenheter av att vÄrda sin make/maka med Alzheimers sjukdom i hemmet.MetodArbetet Àr en systematisk litteraturstudie och bÄde kvalitativa och kvantitativa studier anvÀnds för att fÄ en helhetsbild av anhörigas erfarenheter av att vÄrda sin make/maka med Alzheimers. Tio artiklar utgör grunden för examensarbetets resultat.ResultatResultatet bestÄr av tre kategorier: Anhörigas tankar om första tiden efter beskedet om diagnosen, anhörigas livskvalitet och sjukdomens pÄverkan pÄ relationen. I resultatet framgick det att de anhörigas erfarenheter av att vÄrda sin make/maka skiljde sig mycket Ät.

Bakgrund Inom palliativ vÄrd möter sjuksköterskor huvudsakligen existentiella frÄgor relaterade till döden. Dock Àr det inte alltid sjuksköterskor vill möta dessa frÄgor, vilket kan skapa lidande för patienten. Vald teoretisk referensram utgörs av Travelbee?s teori om mellanmÀnskliga relationer och Watson?s teori om att skapa en hjÀlpande och tröstande relation. Syfte Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av existentiella frÄgor i möten med patienter som vÄrdas  i den palliativa vÄrdens sena fas.

Under den senaste tioÄrsperioden har Skolverket och internationella organisationer visat genom undersökningar en negativ trend vad det gÀller svenska skolelevers resultat i Àmnena matematik och svenska. Detta tyder pÄ att det behövs en förÀndring i det svenska skolsystemet. Utomhuspedagogik Àr ett relativt nytt förhÄllningssÀtt till undervisning, dÀr elevens intresse och autencitet i lÀrandet Àr utgÄngspunkten. Detta ligger till grund för uppsatsen som Àr en jÀmförande studie av tvÄ skolors resultat pÄ de nationella proven för grundskolans Ärskurs 3, varav den ena med en utomhuspedagogisk profil. Syftet med studien Àr sÄledes att undersöka om utomhuspedagogik kan vara en lösning pÄ den sjunkande resultattrenden inom svensk skola.

Denna uppsats Àmnar, att med bakgrund i den analytiska psykologin, analysera jag-utvecklingen hos Luke Rhinehart, huvudkaraktÀr i George Cockcrofts berÀttelse TÀrningsspelaren. Uppsatsen redogör för protagonistens psyke med hÀnvsning till citat ur berÀttelsen, och diskuterar dessa citat med bakgrund i den analytiska psykologin. MÄlet Àr att förstÄ protagonistens förhÄllande till tÀrningen, och dÀri finna vilka psykiska krafter som Àr aktiva och som bidrar till den underkastelse berÀttelsens protagonist företar sig i kombination med tÀrningen..

Inom psykiatrin finns det delade meningar gÀllande religionens roll för psykiskt vÀlmÄende. Bland dem som tror att religionen har en positiv inverkan pÄ den psykiska hÀlsan finns C.G. Jung och Viktor E. Frankl, bÄda har de varit i kontakt med Sigmund Freud som Àr av motsatt Äsikt och ser religionen som en kollektiv tvÄngsneuros.1 Jung och Frankl pratar bÄda tvÄ om religiositet i det omedvetna och jag skulle vilja undersöka nÀrmare vad de menar med det begreppet, Frankl har kritiserat Jung och anser att de inte har samma uppfattning men jag Àr inte sÀker pÄ att skillnaden Àr sÄ stor dem emellan..