Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur idrottslÀrare inkluderar elever med funktionshinder i sin undervisning utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Jag har Àven lagt fokus pÄ Aaron Antonovskys begrepp KASAM ? kÀnslan av sammanhang ? för att kunna bredda min förstÄelse för en idrottslÀrares tankar kring sin undervisning. Jag vill lyfta fram idrottslÀrarens röst och kÀnsla i att undervisa olika elever med olika funktionshinder. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningen;Vilka faktorer möjliggör för en inkluderande undervisning för elever med funktionshinder i Àmnet idrott och hÀlsa? MetodStudien bestod av sex stycken kvalitativa djupintervjuer med idrottslÀrare som undervisar elever i olika Äldrar samt pÄ olika skolor.

Missbruk av alkohol Àr ett vÀxande samhÀllsproblem som orsakar stora lidanden sÄvÀl för den enskilde individen som för samhÀllet. I Sverige kostar detta 160 miljarder kronor per Är efter att intÀkterna frÄn alkoholskatten Àr bortrÀknade. En hel del av de individer som kommer i kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden av olika skÀl har en riskfylld alkoholkonsumtion. Motiverande samtal (MI) Àr en samtalsmetod som kan anvÀndas nÀr behov av beteendeförÀndring föreligger. Metoden lÀgger vikt vid individens egen motivation till förÀndring.

Syftet med studien var att undersöka skönlitteraturen som företeelse i undervisningen ur elev- och pedagogperspektiv. VÄr ansats var att undersöka hur elever upplever att arbeta med skönlitteratur i undervisningen, hur elever upplever skönlitteratur som lÀromedel i undervisningen, hur en pedagog ser pÄ skönlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen samt pÄ vilket sÀtt pedagogen anvÀnder sig av skönlitteratur i undervisningen. Tidigare teorier och forskning som berör skönlitteratur i undervisning ligger till grund för studien. Studien genomfördes med en empirisk forskningsansats dÀr tre olika datainsamlingsmetoder tillÀmpades: observationer, intervjuer samt enkÀter som sammanstÀllts och analyserats via triangulering. Observationerna berörde en pedagog och 22 elever i Är 3 i en skola i Norrbotten.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att undersöka hur lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa arbetar med hÀlsa i Àmnet samt att skapa en bild över vad hÀlsa Àr för dem. Jag valde tvÄ olika skolor, skolorna Àr relativt nÀrliggande men ligger i olika kommuner. En skola ligger i Stockholms kommun, den andra i norrförort till Stockholm.Jag anvÀnde mig av kvalitativ metod i form av intervjuer, fyra utbildade lÀrare har jag intervjuat. Alla var de behöriga frÄn förskoleklass upp till Ärskurs nio. TvÄ av lÀrarna undervisade bÄde de yngre och Àldre Äldrarna.

Bakgrund: En av skolans frÀmsta uppgifter Àr att lÀra elever att lÀsa och skriva. Vi fick bÄda ett stort intresse för elevers lÀs- och skrivutveckling efter att ha gÄtt kursen Barns skriftsprÄksutveckling 1 i termin 5 pÄ Högskolan VÀst. Under utbildningens gÄng har det betonats att vi mÄste ha kunskap och förstÄelse för dagens mÄngkultur. Vi kÀnde att vi ville fördjupa oss i dessa tvÄ Àmnen. Vi fann en mÄngkulturell skola dÀr man i ett av arbetslagen arbetade utefter Arne Tragetons metod som innebÀr att man börjar med att skriva pÄ datorn innan man börjar med handskrivning.

Portfolio Àr ett sÀtt att dokumentera och en portfolio kan utgöras av en samling av barnets alster som visar pÄ barnets framsteg. Vi vill med vÄr undersökning ta reda pÄ hur man som pedagog kan arbeta med portfolio i förskolan. Vi vill Àven ta reda pÄ varför man som pedagog kan arbeta med portfolio i förskolan. I vÄr litteraturgenomgÄng har vi tagit upp kort om förskolans historia, lÀrande, pedagogisk dokumentation och reflektion. DÀrefter har vi en del som behandlar portfolio i korthet: samverkan, utformning och innehÄll.

Varför kan vi som vuxna inte mer om rymden? Varför verkar det ibland som om barn i Ă„rskurs tre vet mer? Dessa frĂ„gor ledde oss in pĂ„ Ă€mnet för vĂ„r uppsats. Är det sĂ„ att skolans undervisning bygger pĂ„ ytinlĂ€rning och att kunskap inte befĂ€sts pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt? Denna uppsats försöker visa hur undervisning skall ske för att förstĂ„else skall uppnĂ„s och kunskap om rymden ska befĂ€stas och finnas kvar. VĂ„r litteraturgenomgĂ„ng visar hur viktigt det Ă€r att förstĂ„ hur inlĂ€rning sker.

Hur vÀljer personer som arbetar med systemutveckling att med hjÀlpav en analogi ÄskÄdliggöra sin systemutveckling och hur förhÄller sigdenna analogi till de utvecklingsmetoder de sÀger sig anvÀnda? Dettahar undersökts med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr med fokus pÄutveckling, utvecklingsmetoder och analogier. Undersökningens syftevar att se ifall det fanns ett samband mellan de sju informanternasanalogi och den metod som de uppgav att de anvÀnde. Majoriteten avde tillfrÄgade anvÀnde sig av en analogi som hade en tydlig kopplingtill angiven metod. Vid behandling av enkÀtsvaren har vi observeratatt informanternas systemtÀnkande var att betrakta som hÄrt och attde analogier som de tillfrÄgade hört talas om var uteslutandekonstruktionsanalogier.

LÀroplanerna talar om att en av skolans viktigaste uppgifter Àr att erbjuda överblick och sammanhang sÄ att eleverna ska fÄ möjlighet att ta ansvar och initiativ samt utvecklas. UtifrÄn elevernas olika intelligensprofiler ska pedagogen anpassa arbetssÀtet till varje elevs förutsÀttningar och behov samt frÀmja varje elevs lÀrande och kunskapsutveckling. Utbildningspsykologer som exempelvis Bruner talar om olika inlÀrningsmodeller, olika arbetssÀtt, som hjÀlper pedagogen att uppnÄ detta mÄl men hur förhÄller sig eleverna till allt detta? Jag har valt att undersöka vilka arbetssÀtt eleverna lyfter fram och se hur de motiverar sina svar. Jag har Àven valt att beskriva och pÄ detta sÀtt utveckla kunskap om de olika formerna för undervisning? UtgÄngspunkten för denna undersökning Àr i aktuella medieprogram och debatter som har behandlat pedagogiska arbetssÀtt i relation till olika lÀrarroller, men ocksÄ frÄn egna frÄgestÀllningar sÄ som; hur ser variationen ut mellan de olika formerna för undervisning? Resultatet kom att behandla bÄde elevernas attityder till arbetssÀtt men Àven deras syn pÄ lÀraren som ledare i klassrummet.

Uppsatsen handlar om hur ett undervisningsmoment i hÄllbar utveckling kan utformas samt dess för och nackdelar. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Vad bör undervisning i hÄllbar utveckling innehÄlla samt hur skulle den kunna bedrivas? Vad anser lÀrare och elever om det föreslagna undervisningsmomentet? För att besvara frÄgestÀllningarna har utvecklat ett undervisningsmoment i hÄllbar utveckling, för grundskolans senare del, utifrÄn vÄr tolkning av teoretiker och tidigare forskning. Detta undervisningsmaterial har elever och lÀrare pÄ tvÄ skolor tagit del av. I intervjuer har vi fÄtt ta del av deras Äsikter om undervisningsmomentet.

Syftet med vÄr studie var att öka kunskapen om verksamma lÀrares undervisningspraktik i Àmnet matematik relaterat till elevers upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i densamma. Dessa tre begrepp utgör i sitt ursprungliga sammanhang komponenterna i KASAM (KÀnsla Av SAMmanhang), ett begrepp som har skapats av Aaron Antonovsky (2005). De tre begreppen definierades i relation till matematikundervisning för att kunna appliceras pÄ denna studie. Ett underordnat syfte med studien var Àven att utveckla och utvÀrdera en metod för lÀrare att bli medvetna om sina elevers upplevelse av matematik- undervisning. I denna studie undersöktes undervisningspraktiker i Àmnet matematik bedrivna av tre utbildade lÀrare i Är 3 och jÀmförde med hur eleverna i respektive lÀrares klass upplevde undervisningen utifrÄn begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Ofri luftvÀg kan uppstÄ pÄ grund av bakÄtfallen tunga hos den medvetslösa patienten eller om luftvÀgen blir tilltÀppt av sekret, blod, maginnehÄll eller frÀmmande kropp. Att kunna sÀkerstÀlla fri luftvÀg hos den medvetandesÀnkta patienten Àr en kompetens som varje anestesisjuksköterska mÄste behÀrska för att kunna sÀkerstÀlla adekvat ventilation. Syftet med studien var att beskriva om larynxmask (LMA) Àr en patientsÀker metod för att skapa fri luftvÀg och upprÀtthÄlla adekvat ventilation. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 19 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet av de granskade artiklarna gav följande fem teman; LMA Àr en sÀker metod för att skapa fri luftvÀg, LMA Àr en sÀker metod för att upprÀtthÄlla adekvat ventilation, personalens kompetens vid anvÀndning av LMA, aspirationsrisk vid anvÀndning av LMA med undertema LMA vid övervikt samt LMA vid elektiva- och akuta situationer.

VÄrt syfte har varit att undersöka hur tvÄ pedagoger ser pÄ temaarbete och hur de vÀljer att arbeta med det. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Hur definierar pedagogerna temaarbete? Hur planerar och genomför de temaarbeten? Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med temaarbete? VÄrt insamlade material bestÄr av intervjuer med tvÄ pedagoger. Dessa har kompletterats med nio observationer i pedagogernas klassrum. Resultaten visar att pedagogerna definierar tema som Àmnesintegration och undervisning utifrÄn elevernas erfarenheter och intressen, deras teman genomförs genom kopplingar till pedagogernas planeringar och elevernas vardagserfarenheter och intressen, samt ser pedagogerna bÄde för och nackdelar med tema. De slutsatser vi kan dra av vÄr undersökning Àr att pedagogerna ser temaarbete som ett arbetssÀtt dÀr flera Àmnen integreras till en helhet.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka matematiklÀrares uppfattningar om vilka styrkor och svÄrigheter elever inom autismspektrumtillstÄnd (AST) uppvisar betrÀffande problemlös-ning i matematik i Äk 6-9 och hur lÀrarna anser att undervisning kan bedrivas för att eleverna ska nÄ mÄlen inom omrÄdet i Äk 9.Teori: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr kommunikativa processer Àr cen-trala i mÀnskligt lÀrande och utveckling (SÀljö, 2000). I det sociokulturella perspektivet Àr lÀrande en aspekt av all mÀnsklig verksamhet; i varje samtal, handling eller hÀndelse finns en möjlighet att erhÄlla nÄgonting som man kan anvÀnda sig av i framtiden. LÀrande blir i den meningen sÄledes vad individ och kollektiv tar med sig frÄn sociala situationer, genom inter-aktion mellan mÀnniskor och vad man brukar i framtiden. Initialt verkar kunskap i samspel mÀnniskor emellan och blir dÀrefter en del av den enskilde individen och hans eller hennes tÀnkande alternativt handling (ibid.).Metod: Studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsansats, dÀr halvstrukturerade intervjuer har anvÀnts som datainsamlingsmetod. Intentionen med den metod som valts Àr att kunna beskri-va lÀrares egna uppfattningar om förutsÀttningar för lÀrande betrÀffande problemlösning i ma-tematik för elever med diagnos inom AST.

SammanfattningHÀlsoundervisning Àr en uppsats pÄ avancerad nivÄ som Àr skriven under höstterminen 2012 vid Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm som omfattar 15 högskolepoÀng.Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte Àr att undersöka hur högstadielÀrare, i Àmnet idrott och hÀlsa, arbetar med hÀlsobegreppet i sin undervisning utifrÄn deras synsÀtt pÄ hÀlsobegreppet. UtifrÄn syftet har dessa frÄgestÀllningar vuxit fram:Vad har lÀrare i idrott och hÀlsa för synsÀtt pÄ hÀlsobegreppet?Hur undervisar lÀrare i idrott och hÀlsa sina elever i och om hÀlsobegreppet?MetodJag har anvÀnt mig av den kvalitativa ansatsen med fokus pÄ intervjuer. Urvalet Àr fem stycken lÀrare som undervisar i idrott och hÀlsa pÄ högstadiet. Metoden har anvÀnts för att fÄ stora och djupa svar pÄ frÄgestÀllningarna.