Titel: ?Att lÀmna den teoretiska textboken till förmÄn för den riktiga vÀrlden? -LÀrare och medier i undervisningenFörfattare: Fredrik Andersson & Elisabeth ErikssonInstitution: Institutionen för journalistik, medier och kommuniksation, JMGKurs: Mk1500, examensarbeteTermin: VÄrterminen 2012Uppdragsgivare: LUN, Annika BergströmHandledare: Jan StridSyfte: Att undersöka lÀrares beskrivning gÀllande sina arbetssÀtt om, för och medmedier samt motiven till dessa.Metod: Kvalitativa/kvantativa mailenkÀtintervjuer av lÀrare som arbetar med medier iundervisningen.Material: MailenkÀterNyckelord: Medier, Media Literacy, Media Education, Mediepedagogik, IKT, Digitalkompetens, Metodik, Pedagogik, Didaktik, Styrdokument, LÀrareAntal ord: 19.939 + Abstract, Executive summary samt BilagorHuvudresultat: De tillfrÄgade lÀrarna i vÄr undersökning anvÀnder bÄde aktivt och entusiastiskt medier i sin undervisning. AnvÀndningsomrÄdena Àr mÄnga och personligtutarbetade och anpassade till lÀrarnas eget arbetsÀtt. Samtliga mediekategorier anvÀnds av ett par av lÀrarna, medan kategorier som TV, filmer och andra rörliga bildmedier anvÀnds av alla de tillfrÄgade lÀrarna. Det arbetssÀtt som Àr vanligast Àr att man arbetar med medier, det vill sÀga anvÀnder medier som ett verktyg.

HÄllbar utveckling Àr ett begrepp som idag kan hittas i flertalet styrdokument för skolan i Sverige. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur hÄllbar utveckling tillÀmpas i undervisningen samt lÀrares attityder till att tillÀmpa hÄllbar utveckling i sin undervisning. LÀroplanen Àr fri att tolka nÀr det gÀller hÄllbar utveckling vilket ger lÀrarna frihet att tillÀmpa hÄllbar utveckling i undervisningen efter egen tolkning. Vi vill i denna studie undersöka lÀrares attityder till hÄllbar utveckling i sin undervisning. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fem lÀrare i grundskolans senare Är och forskningsomrÄdet för studien Àr Malmö.

Kunskaper i retorik ses som en viktig resurs i dagens samhÀlle och i och med att de nya Àmnesplanerna togs i bruk hösten 2011 fördes begreppet ?den retoriska arbetsprocessen? in i kurserna i svenska pÄ gymnasiet. Eleverna ska numera kunna anvÀnda denna process som stöd vid skriftlig och muntlig framstÀllning. Det Àr mot denna bakgrund som syftet med denna uppsats Àr att utreda vad som menas med ?den retoriska arbetsprocessen? och hur denna process utnyttjas i skolans undervisning.

Syfte: Syftet med studien Àr att utforska hur revisorns egenskaper och uppfattningar om en god revisor pÄverkar den professionella och organisatoriska identiteten.Metod: Genom att anvÀnda oss av ett positivistiskt synsÀtt i kombination med en deduktiv ansats och en kvantitativ metod har vi erhÄllit vÄrt empiriska material.Teoretiskt perspektiv: Studien utgÄr frÄn litteratur gÀllande revisorns traditionella och nya roll. Vidare har teori om professionell och organisatorisk identitet anvÀnts samt andra teorier inom vÄrt ÀmnesomrÄde.Empirisk metod: SPSS har anvÀnts för att analysera vÄr empiri som erhÄllits genom en kvantitativ metod, enkÀter. Empirin har analyserats genom multipel regressionsanalys samt faktoranalys.Resultat: VÄrt resultat visar pÄ att organisatorisk och professionell identitet lever i symbios och kan numera betraktas som en totalidentitet för revisorn. .

Syftet med arbetet har varit att belysa PBL som didaktisk metod genom att undersöka hur tutorer upplever denna. Jag har genomfört Ätta semistrukturerade intervjuer med tutorer vid lÀkarutbildningen i Lund. Sammanfattningsvis pekar resultatet av min undersökning pÄ att PBL-metoden Àr en lÀmplig didaktisk metod pÄ lÀkarutbildningen i Lund. De flesta tutorer tycker ocksÄ att studenterna Àr positivt instÀllda till metoden och att de tar ett stort ansvar för sitt lÀrande. Gruppdynamiken och grupprocessen har mycket stor inverkan och betydelse för PBL-arbetet och den sociala processen spelar en framtrÀdande roll för tutorernas positiva upplevelser av sin yrkesroll.

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ metod undersöka hur begreppet elevinflytande definieras och undersöka om olika ledarstilar hos lÀrarna kan pÄverka elevers möjlighet till inflytande i undervisningen. Dessa aspekter har studerats mer ingÄende i Àmnet idrott och hÀlsa och jÀmförts med tre andra utvalda skolÀmne. FrÄgestÀllningarna Àr: Vad Àr elevinflytande? Hur ser elevinflytande ut i idrott och hÀlsa jÀmfört med andra Àmnen i skolan? PÄverkar olika lÀrarstilar elevernas rÀtt till inflytande? Undersökningen gjordes pÄ tvÄ högstadieskolor pÄ tvÄ olika orter i SkÄne. För att tolka resultatet anvÀndes tidigare forskning och en ledarskapsteori.

Syftet med studien var att fÄ en inblick i hur livet kan se ut för kvinnor som har avtjÀnat ett fÀngelsestraff. Vi ville ta reda pÄ vad som kan ha pÄverkat deras val i livet och hur livet har sett ut efter en fÀngelsevistelse.Materialet Àr insamlat genom en kvalitativ metod, med livsberÀttelser som den centrala fokuseringen. Allt för att lyfta fram kvinnornas berÀttelser för att uppnÄ en tolkning av deras livsvÀrld.NÀr det gÀller den teoretiska tolkningen har vi utgÄtt ifrÄn olika teorier, som avvikelse, normalisering, socialisering och stigmatisering.Studiens resultat visade att majoriteten hade en missbruksproblematik bakom sig. De flesta av respondenterna upplevde sig ha svÄrt med tillit och relationer. Alla upplevde nÄgon slags kÀnsla av stigmatisering och skam.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen. Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.

Titel: Inflation: Ger kointegration bĂ€ttre prognoser Ämne/Kurs: NEK691, Examensarbete C, 10 poĂ€ng Författare: Kristofer MĂ„nsson Handledare: Thomas Elger Nyckelord: Inflationsprognoser, indirekt metod, kvantitetsteori, kointegration Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om eventuell kointegration mellan inflation och penningmĂ€ngd ger bĂ€ttre inflationsprognoser. Metod: Jag anvĂ€nder mig av svensk kvartalsdata för inflation och penningmĂ€ngd (mĂ€tt som M0 och M3) mellan 1993:1 och 2005:4, för att se om modeller med en felkorrigeringsterm ger bĂ€ttre prognoser Ă€n VAR-modeller, AR-modeller och RW-modeller. Jag prognostiserar med indirekt metod och anvĂ€nder tre olika prognoshorisonter, t+1, t+4 och t+8. Slutsats: Kointegration ger inte bĂ€ttre prognoser oavsett prognoshorisont. För t+1 Ă€r AR-modellen bĂ€st och för t+4 och t+8 Ă€r VAR-modellerna bĂ€st.

HjÀrt-kÀrlsjukdomar Àr den vanligaste dödsorsaken i Sverige. 41 % av kvinnorna och 39% av mÀnnen avled till följd av hjÀrt-kÀrlsjukdomar Är 2011. DÄ ambulanspersonalen ofta har begrÀnsad tid pÄ sig att etablera kontakt och skapa sig en helhetsbild över patientens tillstÄnd, vilket Àr viktigt för att sÀkerstÀlla en god behandling, kan kravet pÄ effektivitet bli en stressfaktor. För att minska stressen kan det vara bra att utgÄ frÄn en strukturerad bedömning av patientens tillstÄnd och dÀr en god anamnes Àr ett viktigt redskap. Det finns utarbetade instrument för detta,dÀribland anamnestagande enligt Advanced Medical Life SupportŸ-konceptet(AMLS).

Sverige Àr idag inte lÀngre ett homogent land utan numera Àr det ett mÄngkulturellt land dÀr mÄnga nationaliteter, etniciteter och religioner ska samspela. Hur kan det vara att lÀra sig ett andrasprÄk och vilka faktorer Àr viktiga i tillÀgnandet av det? Syftet med denna studie var att se hur undervisningen kan se ut i en mÄngkulturell grundskola dÀr flertalet av eleverna har ett annat modersmÄl Àn svenska, med fokus pÄ om och hur skolan arbetar med att tillvarata andrasprÄksinlÀrarnas modersmÄl gentemot svenskan. Tanken var Àven att fÄ ta del av andra faktorer sÄsom hemmets, skolan och fritidsverksamhetens roll i tillÀgnandet av ett andrasprÄk. Detta för att blivande och verksamma pedagoger samt andra som Àr intresserade inom andrasprÄksinlÀrning ska kunna fÄ se hur undervisning inom detta kan se ut och bedrivas.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att utifrÄn ett nyfikenhets­perspektiv skapa ett arbetsmaterial riktat till förskoleklass och skolÄr 1 i Àmnet magnetism, samt att ta reda pÄ vad begreppet nyfikenhet innebÀr.Produkten bestod av en höglÀsningsbok (Magnus Magnet) samt en lÀrarhandledning med arbetsgÄng och praktiska övningar. Materialet utvÀrderades av tre lÀrare och en lÀrarstudent. UtvÀrderingen var mestadels positiv och eleverna tyckte generellt att boken var rolig och underhÄllande. Till viss del kunde det konstateras att arbetsmaterialet vÀckte nyfikenhet hos eleverna om fenomenet magnetism. Slutsatsen var att en höglÀsningsbok samt praktiska övningar om magnetism Àr en bra metod för att förmedla nyfikenhet och intresse inför naturvetenskapliga fenomen till barn i de första skolÄren. .

Syftet med detta examensarbete var att undersöka anvÀndningen av tecken- och bildstöd för att stÀrka barns kommunikation i förskolan. Vad pedagoger har för uppfattningar om syfte, metod och förvÀntade resultat, med att anvÀnda Alternativ och Kompletterande Kommunikation.Studien Àr inspirerad av den kvalitativa forskningsstrategin och baseras pÄ 3 intervjuer med pedagoger i förskolan, samt observation av en verksamhet.Personer med olika funktionsnedsÀttningar kan ha varierande svÄrigheter i kommunikation och de behöver fÄ stöd med alternativa sÀtt för att kommunicera. Slutsatsen Àr att, oavsett vilka behov av stöd barnen har, eller vilken metod som anvÀnds, Àr det möjligt att med förebygga sprÄk- eller kommunikationssvÄrigheter med hjÀlp av AKK..

Studiens syfte var att undersöka vilka lösningsstrategier som finns vid division, vilka som anvÀnds vid av eleverna samt vilka lösningsstrategier som lÀrarna undervisar om i Ärskurs 5. För att ta reda pÄ detta samlades data in genom enkÀter dÀr 77 elever deltog samt intervjuer med tre lÀrare och sju elever. Resultatet visar pÄ att lÀrarnas lösningsstrategier inte stÀmmer helt överens med elevernas val av metod. Vid intervjuer med lÀrarna framkom det att lÄng division var den metod som anvÀndes mest frekvent. Multiplikation var det enda rÀknesÀtt som var inblandat vid utlÀrningen av division.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att stimulera elevers motivation till lÀrande. Vilken betydelse fÄr motivation för hur lÀrare utformar sin undervisning samt hur lÀrare ser pÄ och agerar för att stimulera motivation till lÀrande. UtifrÄn följande frÄgestÀllningar studeras motivation och undervisning ur ett lÀrarperspektiv: Vilka aspekter i lÀrarens förhÄllningssÀtt Àr betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrÀmjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier anvÀnder lÀrare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lÀrande? Som metod för studien har kvalitativ intervju anvÀnts. Sex lÀrare har intervjuades och undervisade alla i Ärkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lÀrarna utförligt arbetar med att frÀmja motivationen i klassrummet.