För mÄnga mÀnniskor innebÀr en hjÀrtinfarkt en tro pÄ att det Àr slut med det yrkesverksamma livet, fritidsaktiviteter och samliv. Flertalet av de riskfaktorer som orsakat hjÀrtinfarkten anses gÄ att förÀndra genom att Àndra pÄ personens livsstil. Dock Àr det mÄnga personer som har svÄrt att ta tag i sÄdana förÀndringar efter infarkten. En fungerande relation mellan vÄrdgivare och patient ligger till grund för att omvÄrdnads- och förÀndringsprocessen ska bli sÄ fullÀndad som möjligt. Syftet med litteraturstudien Àr att beskriva de faktorer som inverkar pÄ patienters livsstilsförÀndringar efter en hjÀrtinfarkt samt beskriva vilken betydelse sjuksköterskans stödjande och vÀgledande roll har för dessa patienter. Detta Àr en klassisk litteraturstudie som baseras pÄ elva vetenskapliga artiklar.

Syftet med arbetet var att med hjÀlp av en kvalitativ analys av intervjuer genomförda pÄ en medelstor svensk gymnasieskola undersöka hur personalen uppfattar att sex- och samlevnadsundervisningen ser ut pÄ skolan samt vilka möjligheter som finns för utveckling av arbetet. Sex och samlevnadsundervisningen fungerar hÀr som ett exempel av den Àmnesövergripande undervisningen och framför allt den Àmnesövergripande undervisning som ligger under rektors ansvar. Tre lÀrare, tvÄ rektorer samt skolsköterskan intervjuades i vardera ungefÀr en timme. Resultaten visar att det finns en klar sex och samlevnadsundervisning pÄ skolan men att styrning och utvÀrdering av arbetet Àr bristfÀllig. Det finns ett behov av att styra upp och ta tillvara de resurser som existerar pÄ skolan.

Vi har en uppfattning om att rÀttning har en funktion som metod inom skrivprocessen och som formativ bedömning. RÀtt utförd rÀttning kan fylla flera funktioner i undervisningen. Denna studies syfte Àr att se pÄ rÀttningens olika funktioner. Ett annat syfte med studien Àr att se pÄ förhÄllandet mellan rÀttning och bedömning. Vi har valt att avgrÀnsa oss till svensklÀrare som arbetar inom skolÄr 7-9, pÄ gymnasiet samt pÄ komvux eftersom att det Àr dÀr man finner ÀmneslÀrarna.

Arbetet syftar till att undersöka hur felsökning inom programmering anvÀnds i undervisningen pÄ gymnasiet och vilket stöd som finns i styrdokument och kurslitteratur. En stor del av elevernas tid gÄr Ät till felsökning, ÀndÄ tycks det inte angripas som ett eget moment i undervisningen. Undersökningen grundar sig pÄ tvÄ intervjuer med vardera tvÄ gymnasielÀrare och har bearbetats utifrÄn en kvalitativ metod samt studier av kurslitteratur och styrdokument. Under den andra intervjun presenterades ett förslag pÄ en metod för felsökning. Resultatet av undersökningen blev att mycket lite stöd finns i kurslitteraturen trots att det finns som mÄl i kursplanerna.

Denna studie söker svar pÄ vad det finns för uppfattningar hos gymnasieelever eller universitetsstudenter som fÄtt undervisning om magnetism. Samt svar pÄ hur man kan förbÀttra undervisningen för/med mÄlet att utveckla elevernas begreppsliga förstÄelse av magnetiska fenomen. Studien Àr genomförd som en systematisk litteraturstudie med studier frÄn hela vÀrlden. Resultatet visar att elever har olika uppfattningar kring hur magnetiska fenomen fungerar. De tvÄ vanligaste Àr att magnetism beror pÄ:(1) Laddade magnetiska poler.(2) De magnetiska fÀltlinjernas egenskaper. Förslag pÄ undervisning kring magnetism som visat förbÀttra elevers begreppsliga förstÄelse:? Kurser utformade för begreppslig diskussion och aktivt skapande av kunskap hos eleverna. Följande förslag till framtida forskning ges:? Att undersöka den nuvarande situationen, men ocksÄ testa olika didaktiska arbetssÀtt för att se om det gÄr att utveckla den svenska gymnasieskolans fysikundervisning inom magnetismens omrÄde..

Uppsatsen undersöker innehĂ„llet i Ă€mnet svenska i de individuella utvecklingsplanerna och hur de Ă€r skrivna. Är de skrivna enligt Skolverkets allmĂ€nna rĂ„d, med nulĂ€gesbeskrivning, nya mĂ„l och metod för att nĂ„ mĂ„let? Den andra frĂ„gan i undersökningen gĂ€ller om hypotesen att det som kommenteras mest i utvecklingsplanerna i Ă€mnet svenska handlar om att skriva.Undersökningen Ă€r kvantitativ och baseras pĂ„ individuella utvecklingsplaner frĂ„n en grundskola med elever frĂ„n Ă„r ett till Ă„r sex.Resultatet visar att det Ă€r fĂ„ utvecklingsplaner som Ă€r skrivna med nulĂ€ge, mĂ„l och metod för att nĂ„ mĂ„let. De flesta utvecklingsplanerna innehöll endast nulĂ€gesbeskrivning.Hypotesen som stĂ€lldes visade sig stĂ€mma. Flertalet av kommentarerna handlade om skrivning, men det fanns Ă€ven mĂ„nga som handlade om lĂ€sning..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och kartlÀgga attityder gentemot religionsundervisningen pÄ gymnasiet och drama som undervisningsmetod, samt att föreslÄ en med drama integrerad religionsundervisning, dÀr drama Àr metoden, och religion stÄr för innehÄllet. Detta för att utforska utförbarheten av en sÄdan undervisning, dÀr drama Àr metoden för religionsundervisningen pÄ gymnasiet. Jag har med hjÀlp av intervjuer och litteratur undersökt vilka dramametoder som gÄr att anvÀnda, samt vilka effekter dessa kan tÀnkas ha för undervisningen. Sedan har jag gett förslag pÄ en serie konkreta religionsundervisningsexempel, vilka jag stödjer mot de didaktiska hjÀlpmedlen vad, hur och varför. Jag anvÀnder mig av Mia Marie Sternudds doktorsavhandling, Dramapedagogik som demokratisk fostran?, för att kategorisera mina lektionsförslag efter undervisningssyfte.

Mitt syfte med denna uppsats var att undersöka vilka faktormodeller som i genomsnitt bÀst kan uppskatta den samlade risken pÄ den svenska aktiemarknaden i form utav GARCH-uppskattade kovariansmatriser. Vidare att specialgranska faktormodellernas uthÄllighet dÄ de appliceras under en recession. Slutligen undersöka om och hur globaliseringen utav ekonomin pÄverkar dessa faktorer. TidsmÀssigt var undersökning avgrÀnsad mellan 1996-2005. En GARCH-modell togs i ansprÄk för att uppskatta den tidsvarierande volatiliteten.

Patienter med kronisk njursvikt Àr beroende av sjukvÄrden och har behov av kunskap och stöd för att hantera sin egenvÄrd. Patientundervisning Àr en vanlig verksamhet och ett viktigt verktyg inom njurmedicinsk omvÄrdnad. Att förmedla kunskap och arbeta för patienters delaktighet Àr till stor del sjuksköterskans uppgift. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka undervisnings betydelse för patienter med kronisk njursvikt. Litteraturstudien baserades pÄ sex artiklar med kvalitativ ansats och tre artiklar med kvantitativ ansats.

SyfteEn utgÄngspunkt för hela uppsatsen Àr att lÀra mig mer om formativ utvÀrdering (kontinuerlig framÄtstrÀvande utvÀrdering/reflektion) som undervisningsmetod. Min avsikt blev dÀrför att studera om det fanns nÄgra kopplingar till lÀrares bakgrund/ arbetsförutsÀttningar (lÀrarens engagemang för ÀmnesinnehÄllet, planeringsrutiner inkl. utvÀrdering, Är i yrket, utbildning) till hur de upplever och genomför sin undervisning? Vad Àr lÀraren sjÀlv nöjd med i sin undervisning? FrÄgor jag stÀllde mig var: Hur undervisar lÀrare i NO? Hur utvÀrderar lÀrare sin NO-undervisning? Finns det Mina förhoppningar Àr Àven att min studie kan leda till ett utvecklingsarbete för NO-undervisningen i stadsdelen dÀr jag arbetar. MetodJag genomförde en sÄ kallad ostrukturerad enkÀtstudie, d.v.s.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en bild av anvÀndandet av skönlitteratur i skolorna och hur lÀrarna upplever anvÀndandet. Arbetet undersöker hur litteraturundervisningen gÄr till i Är 1-3, hur lÀsmiljön ser ut och vilka fördelar och nackdelar som lÀrarna ser i litteraturarbetet. I undersökningen anvÀndes en enkÀt som delades ut till lÀrare för Är 1-3. Resultatet visade att skönlitteraturen anvÀnds till stor del i undervisningen och att lÀrarna överlag Àr positiva till arbetet med skönlitteratur. SvÄrigheten med litteraturanvÀndningen Àr enligt lÀrarna att hitta rÀtt litteratur till rÀtt elev..

BakgrundI bakgrunden beskrivs Waldorfskolans och den kommunala skolans historia samt nÄgra grundlÀggande punkter i Waldorfpedagogiken. Begreppen kunskap och lÀrande tas upp samt lÀroplanen Lpo -94 och de nationella proven i Är 3. Den teoretiska utgÄngspunkten för arbetet Àr det sociokulturella perspektivet för kunskap och lÀrande.SyfteSyftet Àr att undersöka nÄgra lÀrares syn pÄ kunskap och lÀrande i Waldorfskolan och den kommunala skolan för att se eventuella likheter och olikheter.MetodJag har anvÀnt mig av en hermeneutisk utgÄngspunkt i val av metod. Denna utgÄngspunkt har sin grund i att det inte finns nÄgon definitiv sanning utan sanningen Àr relativ utifrÄn det subjektiva jaget. Detta ligger till grund för ett kvalitativt undersökningssÀtt dÀr jag har valt att undersöka med hjÀlp av intervjuer.

VÄrt syfte med vÄr uppsats Àr att synliggöra de hinder och möjligheter som kan tÀnkas finnas för att lÀrare ska kunna variera arbetssÀtten i lÀs- och skrivundervisningen. För att undersöka detta har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod dÀr vi samlat in vÄr empiri genom att intervjua lÀrare. Genom inspiration av den fenomenografiska ansatsen Àr det variationen av lÀrarnas uppfattningar som vi fokuserar pÄ. Resultatet visar att lÀrarna behöver rÀtt förutsÀttningar för att kunna variera arbetssÀtten i sin lÀs- och skrivundervisning i den utstrÀckning som de önskar. Bland annat sÄ visade sig uppfattningar om att det behövdes flera vuxna för att kunna variera sina arbetssÀtt, Àven uppfattningar om storleken pÄ elevgruppen framkom.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare gÄr tillvÀga dÄ de planerar sin undervisning och dÄ de sÀtter betyg i Ärskurs nio i fysik, samt vilka förutsÀttningar detta ger för rÀttvisa betyg. Vi ville med detta arbete fördjupa vÄr förstÄlese för och vÄr kunskap om hur man som lÀrare uppnÄr rÀttvis betygssÀttning. Vi Àr inte ute efter att generalisera eller göra nÄgra jÀmförelser mellan de utvalda lÀrarna, utan snarare att visa pÄ likheter och skillnader i deras arbetssÀtt och tankegÄngar kring planering av undervisning och betygssÀttning. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra utvalda lÀrare, verksamma pÄ högstadiet. Det Àr deras uttalanden samt relevant litteratur som ligger till grund för detta arbete.

Examensarbetet Àr utfört pÄ uppdrag av Banverket Data i BorlÀnge. Syftet med arbetet var att ta fram en kravspecifikation för en telefonkatalogs applikation för deras intranÀt samt utveckla denna i .Net mot ett befintligt mellanlager. Arbetet med utvecklingen har följt Banverket Datas egen metod för systemutveckling och arbetet med förstudierna har anvÀnt kvalitativ och kvantitativ metod. Dessutom beskriver rapporten Àven kravspecifikationer mer ingÄende..