Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om erfarna lÀrare följer lÀroplanens intentioner om att anvÀnda sig av olika arbetssÀtt och arbetsformer för att frÀmja elevernas kunskapsutveckling i matematik. För att nÄ detta syfte anvÀnde jag en etnografisk inspirerad fallstudie som vetenskaplig metod. De datainsamlingsmetoder som har anvÀnts Àr observationer och intervjuer med fyra erfarna lÀrare frÄn tvÄ skolor.Resultatet visade att lÀrarnas undervisning innehöll en rad gemensamma nÀmnare. De betonade alla en undervisning som innebÀr gemensamma genomgÄngar, repetition av kunskaper, siffertrÀning, utantillinlÀrning och gemensamma samtal i matematik i helklass och i mindre grupper. LÀrarna var överens om att ordning och reda i klassrummet var viktigt för elevens inlÀrning. Möbleringen i klassrummen var liknande i klassrummen.

I detta arbete har vi försökt skapa en metod som skulle kunna hjÀlpa ljuddesigners inomindieföretag att med begrÀnsade resurser komma fram till en kvalitativ ljuddesign genom attanvÀnda en form av Ätervinning. Syftet med vÄr metod, som vi kallar för pantametoden, gÄr utpÄ att Ätervinna ljudmaterial med hjÀlp av effekter för att skapa nya och kreativa ljud som gÄr attanvÀnda i en produktion. Vi kommer att gÄ igenom de nödvÀndigaste delarna för att visa hur vitillÀmpat vÄr metod, exempelvis vilka verktyg som finns och hur de kan anvÀndas för att uppnÄdet resultat som efterstrÀvas. Metoden har testats pÄ tvÄ stycken spel som vi har varit med ochutvecklat, och dÀr vi har bidragit med ljuddesignen med hjÀlp av vÄr metod. Vi kommer attpresentera vilket resultat vi har uppnÄtt, och vilka problem som har uppstÄtt..

Av gÀllande styrdokument framgÄr tydligt att undervisningen ska utgÄ frÄn varje elevs förutsÀttningar och frÀmja elevernas fortsatta lÀrande och kunskapsutveckling. DÀrför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Behövs kunskap om inlÀrningsstilar för att kunna fullfölja vÄrt uppdrag som pedagoger och bedriva en individanpassad undervisning? Med detta som utgÄngspunkt har vi tagit del av litteratur och forskning i Àmnena individanpassad undervisning och inlÀrningsstilar. I teoridelen presenteras föregÄngare och föresprÄkare för individanpassad undervisning och inlÀrningsstilar.

Syftet med vÄr undersökning Àr att kartlÀgga vilken NO-undervisning som bedrivs frÄn förskola upp till skolÄr 3. Bakgrunden till detta ligger dels i den erfarenhet vi har av NO-undervisning pÄ vÄra partnerskolor, dels i forskning som visar att intresset för NO sjunker med stigande Älder. LÀrarnas intresse för NO ser vi som den viktigaste faktorn för att barnens intresse för NO skall ökas eller bibehÄllas upp i Äldrarna. Vi gjorde en enkÀtundersökning, dÀr 57 lÀrare fick besvara frÄgor angÄende bland annat vilka arbetssÀtt de anvÀnder, syften med NO-undervisningen, i vilken Älder de anser att de kan starta med NO och intresse för forskning i naturvetenskap, teknik samt dess didaktik. Vi finner att lÀrarna menar att de har ett intresse för NO, bÄde i allmÀnhet och som skolÀmne.

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers uppfattningar om varför de inte uppnÄtt godkÀnda betyg i nÄgot eller nÄgra av Àmnena svenska, engelska och matematik nÀr de gick ut Äk nio i grundskolan.Studien bygger pÄ en kvalitativ metod med sex halvstrukturerade djupintervjuer. Studien har en fenomenologisk livsvÀrldsansats dÄ avsikten varit att ta reda pÄ en del om hur vÀrlden har visat sig och uppfattats av dessa sex elever. Resultatet visar bl. a. att samtliga respondenter tycker att de fÄtt den hjÀlp de hade behövt alldeles för sent. Vidare anser de att de flesta lÀrare visat ett för dÄligt engagemang och intresse samt en för liten förstÄelse för deras behov.

Inom undervisning av Objekt-Orienterad Programmering (OOP) blir metaforer ett allt viktigare redskap. En av anledningarna till detta Àr bland annat metaforers kapacitet till att underlÀtta undervisning av Àmnesrelaterade koncept. Den hÀr rapporten syftar till att synliggöra och analysera lÀrares bruk av metaforer som redskap och stöd i undervisning av OOP. För att möjliggöra det hÀr har jag genomfört ett antal intervjuer pÄ ett gymnasium i SkÄne. Intervjuerna har skett med lÀrare som undervisar i OOP-relaterade Àmnen.

Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att hos barn med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter undersöka anvĂ€ndbarheten av den strukturerade lĂ€smetoden, ?upprepad lĂ€sning? samt pĂ„ vilka sĂ€tt denna metod under en begrĂ€nsad tidsperiod med trĂ€ningstillfĂ€llen flera gĂ„nger i veckan kan ge ett annat resultat Ă€n den ordinĂ€ra undervisningen som barnen med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter erhĂ„ller i sitt klassrum av klasslĂ€rare eller annan personal.Teori: GenomgĂ„ng av tidigare forskning talar för, att en strukturerad lĂ€strĂ€ning med en tydlig koppling mellan ljud och bild samt lĂ€sning med fokus pĂ„ en för lĂ€saren meningsfull text, bör ge positiva effekter hos barn med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter.Metod: Åtta elever som uppfattats ha lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter, randomiserades till att antingen fĂ„ lĂ€strĂ€ning med hjĂ€lp av metoden ?upprepad lĂ€sning? eller traditionell undervisning. Alla dessa elever testades före och efter studieperioden, vilken för lĂ€sgruppen bestod av 10 undervisningstillfĂ€llen under fyra veckors tid. Resultat: Den anvĂ€nda metodiken för studium av metoden ?upprepad lĂ€sning? blev vĂ€l mottagen av de elever som randomiserades till denna metod (lĂ€sgruppen).

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs sprÄket och dess roll i mÀnniskans liv. LÀsaren ges en inblick i hurförstasprÄk - och andrasprÄksinlÀrning sker samt vad som skiljer dessa Ät. Ur ett pedagogisktperspektiv beskrivs skolans roll och ansvar för att hjÀlpa elever att utveckla ett fungerandeandrasprÄk. Olika metoder och arbetssÀtt som undervisningen kan utgÄ frÄn tas upp ibakgrunden. Andra faktorer sÄsom modersmÄlets och familjens roll för andrasprÄksutvecklingbehandlas i slutet av bakgrunden.SYFTE:Syftet Àr att undersöka vad lÀrare har för upplevelser av att undervisa och möta elever medsvenska som andrasprÄk (SVA).

I den svenska skolan Àr tendensen att dialogisk undervisning förbises till förmÄn för den monologiska undervisningen. Syftet med denna uppsats var dÀrför att studera hur den dialogiska undervisningen kan realiseras i svenska klassrum och samtidigt undersöka och analysera elevernas attityder till och upplevelser av att arbeta enligt den dialogiska undervisningen. Metoden för uppsatsens genomförande har varit kvalitativa studier i tvÄ klasser som lÀste svenska som andrasprÄk i Ärskurs 9. De kvalitativa studierna bestod av deltagande observationer av den i klassrummet dialogiskt organiserade undervisningen och kvalitativa forskningsintervjuer med sammanlagt fyra av eleverna. Uppsatsen har konstaterat att i de tvÄ observerade klassrummen har den dialogiska undervisningen realiserats genom att eleverna lÄtits integrera lÀsning av skönlitteratur med skrivande och samtalande samt genom en av lÀraren konsekvent anvÀndning av autentiska och öppna frÄgor, uppföljning och positiv bedömning.

Vi har valt att utgÄ ifrÄn ett fallföretags styrdokument och dess specifika utbildningsplan i uppsatsen. Syftet med vÄr studie Àr att analysera relationen mellan specifik utbildningsplan och fallföretagets mÄl, visioner och vÀrderingar ur ett handlingsteoretiskt perspektiv. FramstÀllan och agerande Àr tvÄ komplexa begrepp som existerar varje dag, i varje situation för oss alla. Ser vi till en organisation hittar vi framstÀllan i styrdokumenten och agerandet i praktiken. Vi har medvetet valt att studera endast nÄgra teorier inom ramen för handlingsteorier dÄ vi finner just dessa relevanta för analysen av relationen mellan framstÀllan och agerande.

Dagens samhÀlle stÀller höga krav pÄ vÄra elever. De ska förberedas för ett samhÀlle dÀr det inte bara Àr faktakunskaper som Àr det viktiga, utan frÀmst förmÄgan att inhÀmta och lÀra de kunskaper som krÀvs för den specifika situationen. Detta krÀver en allt högre grad av individanpassad undervisning, dÀr varje elevs behov tillgodoses. Samtidigt blir vi stÀndigt pÄminda om nedskÀrningar i skolan som resulterar i bristande resurser och allt större klasser. Hur ska pedagoger i dagens skola lyckas bedriva en individanpassad undervisning under dessa förutsÀttningar? Med denna frÄga som utgÄngspunkt har vi tagit del av litteratur och forskning i Àmnet individanpassad undervisning.

Syfte:Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare skattar faktorer, som i forskning visat sig betydelsefulla, för att kunna uppnÄ en fungerande inkluderande undervisning. Dessa faktorer har betydelse för alla elevers lÀrande och utveckling, men i föreliggande studie diskuteras dessa sÀrskilt utifrÄn elever i behov av sÀrskilt stöd.Teori:Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv dÀr samspel med andra ses som en förutsÀttning för lÀrande och utveckling. Det relationella perspektivet framkommer dÄ elevers svÄrigheter inte ses som individburna utan uppstÄr i mötet med undervisningskontexten.Metod:Studien har genomförts som en fallstudie i en kommun dÀr empirin samlats in genom en enkÀt till samtliga grundskollÀrare. Resultat:Det som undersökts Àr lÀrares skattning av framgÄngsfaktorerna skolledningens stöd, specialpedagogiskt stöd, arbetslagets funktion, kompetens/kompetensutveckling och elevens möjligheter. Studien visar att det som vÀrderas högst Àr tid.

I detta arbete undersöks huruvida ett konceptuellt fokus pĂ„ fysikundervisningen, samt en förstĂ„elseinriktad examinationsform, pĂ„verkar elevers konceptuella förstĂ„else av fysik. Detta Ă€r intressant av tvĂ„ anledningar: 1) Skolans styrdokument efterfrĂ„gar (bl.a.) konceptuella förstĂ„elsekunskaper, och 2) Traditionell fysikundervisning Ă€r dĂ„lig pĂ„ att skapa en korrekt, konceptuell förstĂ„else av fysik. Det hĂ€r arbetet granskar resultaten frĂ„n en icketraditionell undervisning, dĂ€r flervalsfrĂ„geverktyget FCI anvĂ€nt före och efter undervisning ger en bild av elevernas konceptuella förstĂ„elseutveckling. Den undervisning som undersöks i detta arbete visade sig vara drygt 100 % effektivare Ă€n motsvarande traditionella undervisning vad gĂ€llde att förbĂ€ttra resultaten pĂ„ diagnosverktyget FCI. Även om elevantalet var vĂ€ldigt litet (endast tio elever) Ă€r resultatet sĂ„ markant att det nog Ă€ndĂ„ Ă€ger viss giltighet.

Syftet med undersökningen Àr att studera undervisningen i SO inom en pedagogisk riktning, Freinetpedagogiken, dÀr olika arbetssÀtt belyses för att stimulera lusten till lÀrande. Genom att studera undervisningen pÄ en Freinetskola har jag sökt svar pÄ frÄgor om vad som Àr viktigaste mÄl för SO-undervisningen, hur undervisningen organiseras och vilken syn lÀrare och elever har pÄ SO..

Elever lÀr pÄ olika sÀtt och lÀraren mÄste dÀrför tillÀmpa varierande inlÀrningsmetoder som möjliggör för eleverna att uppnÄ mÄlen i lÀroplanen. Utomhuspedagogik kan vara en alternativ inlÀrningsmetod, för att fÄ en varierad undervisning. Syftet med studien var att undersöka hur sex lÀrare i grundskolans tidigare Är ser pÄ utomhuspedagogik som metod. Studien baserades pÄ en kvalitativ undersökning dÀr strukturerade intervjuer utgjorde huvudmetoden.  Resultatet av studien visade att lÀrarna uppfattade utomhuspedagogik som ett komplement till klassrumsundervisningen, dÀr ett praktiskt, utforskande och upplevelsebaserat lÀrande sker. Utomhuspedagogik som metod anvÀnds för att konkretisera undervisningen och skapa en djupare förstÄelse.