FN har deklarerat Är 2005 till Är 2015 som ett decennium för utbildning om hÄllbar utveckling. DÀrför var det intressant att undersöka om det har fÄtt nÄgon genomslagskraft i den gymnasiala undervisningen. Syftet med den hÀr undersökningen var att undersöka om ett skifte frÄn traditionell miljöundervisning till undervisning för hÄllbar utveckling har skett.Det empiriska materialet bestÄr av sex kvalitativa intervjuer med tvÄ fysiklÀrare, tvÄ naturkunskapslÀrare och tvÄ samhÀllskunskapslÀrare. Resultatet av denna studie visade att kunskaperna för hÄllbar utveckling varierar bland lÀrarna och att det inte har skett ett skifte frÄn traditionell miljöundervisning till undervisning för hÄllbar utveckling fullt ut. Den undervisning som idag bedrivs ligger inom den normativa miljöutbildningen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med detta examensarbete var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad i valet av undervisningsform mellan kommunala, invandrartÀta högstadieskolor och kommunala, invandrarglesa högstadieskolor i Stockholm. FrÄgestÀllningar som söktes svar pÄ var om kön, Älder, utbildning och tidigare arbetserfarenheter pÄverkar huruvida lÀrare vÀljer att anvÀnda samundervisning eller könssegregerad undervisning.MetodBakgrunden till uppsatsen Àr en litteraturstudie dÀr sam- och könssegregerad undervisning diskuteras. Den teoretiska utgÄngspunkten för denna uppsats Àr ur ett kulturellt- och könsperspektiv. I den litteratur som vi har tagit del av har vi valt att fokusera pÄ att hitta svar pÄ frÄgestÀllningarna för att sedan kunna jÀmföra dessa med vÄr egen studie.Studien har gjorts med kvalitativa intervjuer av 16 stycken idrottslÀrare pÄ kommunala högstadieskolor. En kvinnlig och en manlig lÀrare frÄn fyra invandrartÀta skolor, respektive fyra invandrarglesa skolor har deltagit i undersökningen.

This paper discusses how librarians are being represented infilm. Is it through stereotypes or with a more modern andrealistic approach? This is something that is examined byreviewing a number of movies based on various stereotypesas previous research has addressed. This work describes whystereotyping of occupational roles are a problem andtherefore examining how well research on the subject isconsistent with films from various years and genres..

Denna uppsats Àr en studie i huruvida spelfilmer kan sÀgas vara en pedagogisk metod eller underhÄllning i religionsundervisning. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att ur bÄde pedagogers och elevers perspektiv beskriva och besvara frÄgan om film gynnar lÀrande och undervisning i religionsÀmnet. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört bÄde en kvalitativ och en kvantitativ studie. Som metod har vi anvÀnt oss av intervjuer bland pedagoger och enkÀt bland elever. Vi har utgÄtt ifrÄn följande teman: attityd, förvÀntan, motivation, filmens tillÀmpning samt filmens fördelar och nackdelar.

Syftet med studien Àr att visa hur lÀrare pÄ en mÄngkulturell skola ser pÄ interkulturellundervisning. Vi grundar vÄr undersökning pÄ fem intervjuer som vi har gjort med lÀrare pÄ enmÄngkulturell skola. De lÀrare som har stÀllt upp Àr verksamma pÄ en högstadieskola i södraSverige. Utöver intervjuerna har vi anvÀnt oss av litteratur som har varit relevant förundersökningen. I vÄrt arbete utgÄr vi frÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden vid analys avvÄra intervjuer.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka matematiklÀrares syn pÄ modern teknik samt pÄ vilket sÀtt de anvÀnder sig av den i undervisningen. För att undersöka detta anvÀndes kvalitativ intervju som metod. Intervjuundersökningen inkluderar 4 matematik- och naturvetenskapslÀrares synpunkter och tankar om modern teknik och internetanvÀndande i sin undervisning. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder den moderna tekniken som belöning, dÀr datortid anvÀnds för att locka elever att fÀrdigstÀlla uppgifter. De anvÀnder Àven modern teknik som samlingspunkt vid uppstartande av projekt eller Àmnesdel, exempelvis genom en projektor som visar upp filmklipp eller experimentinstruktioner.

Syftet har varit att beskriva och erhÄlla fördjupad förstÄelse av elevers upplevelser av Dans i skolan-undervisning. Genom etnografisk metod med deltagande observationer och videoinspelning, bildanalys och gruppintervjuer har jag samlat data. Undersökningen har skett vid ett projekt med daglig Dans i skolan - undervisning under en period pÄ fem veckor. Urvalsgruppen hade tidigare inga erfarenheter av Dans i skolan. Resultatet har visat att eleverna upplever mÄnga fördelar med Dans i skolan.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarStudiens syfte Ă€r att undersöka vilket synsĂ€tt lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa har pĂ„ inkludering samt pĂ„ momentet specialpedagogik inom ramen för lĂ€rarutbildningen.Hur förhĂ„ller sig lĂ€rare till begreppet inkludering i ett undervisningssammanhang inom idrott och hĂ€lsoĂ€mnet?Vilka uppfattningar har lĂ€rare kring den utbildning de har fĂ„tt inom specialpedagogik i lĂ€rarutbildningen? MetodFör att besvara studiens syfte och frĂ„gestĂ€llningar, har kvalitativa intervjuer anvĂ€nts som metod. Åtta intervjuer har genomförts med ljudupptagning, transkriberats, skrivits ut och genomlĂ€sts. Vidare har överstrykningspennor anvĂ€nts för att strukturera upp arbetet utefter studiens frĂ„gestĂ€llningar dĂ€r teoretiska perspektiv anvĂ€nts för analys. ResultatStudiens resultat visar att lĂ€rare inom idrott och hĂ€lsa vill förhĂ„lla sig positiva till inkluderad undervisning, samtidigt som de i praktiken har erfarenhet av att elever i behov av sĂ€rskilt stöd inte alltid gynnas av att vara i inkluderade miljöer. Idrott och hĂ€lsoĂ€mnet beskrivs som en utsatt miljö och sĂ€rskilt svĂ„rt att bedriva inkluderad undervisning inom.

Jag tar i denna studie upp en del av de problem som finns runt undervisning mot personer med Aspergers syndrom. 20 personer med diagnostiserad Aspergers har intervjuats. Intervjuerna har sedan analyserats och sammanstÀllts. Svaren i intervjuerna har analyserats med hjÀlp av min 10-Äriga erfarenhet som lÀrare pÄ gymnasiets tekniska program, dÀr jag i min dagliga yrkesutövning mötte mÄnga elever med Aspergers. Resultatet visar att personer med Aspergers Àr vÀl medvetna om vilket hinder deras funktionsnedsÀttning skapar, samt vilka behov de har nÀr det kommer till att befinna sig i ett klassrum och ta emot undervisning..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka attityder pedagoger i Är 1?3 har till NO- undervisning. Vi har valt att förlÀgga vÄr studie till tvÄ olika skolor dÄ vi vill undersöka om pedagogernas attityder skiljer sig Ät beroende pÄ vilken typ av skola de arbetar pÄ.Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med 5 pedagoger. Ur vÄr kvalitativa analys framkommer att följande begrepp genomsyrar pedagogernas attityder: konkretisering, vardagsanpassning, praktiskt arbete, experiment, elevernas erfarenheter/förkunskaper och samspel. NÀr vi har jÀmfört de olika pedagogernas attityder till NO- undervisning i Är 1?3 har vi inte funnit nÄgra skillnader beroende pÄ om de arbetar pÄ en miljöinriktad skola eller en skola utan inriktning.

I bakgrunden presenteras olika definitioner pÄ vÄra val av begreppen kost, mat och hÀlsa. Andra omrÄden som tas upp Àr hur folkhÀlsan förhÄller sig i Sverige och vad Àmnesintegrerad undervisning kan leda till i utvecklingssyfte för elever. Den nuvarande kursplanen, Lpo 94, och den nya kursplanen, Lgr 11, presenteras för hem- och konsumentkunskap samt idrott och hÀlsa och hur de behandlar kost, mat och hÀlsa. Syftet Àr dels att undersöka hur lÀrare i hem- och konsumentkunskap samt idrott och hÀlsa diskuterar om sin egen och andras undervisning om kost och hÀlsa men ocksÄ undersöka om det finns nÄgot samarbete mellan dessa tvÄ Àmnen. Den metod som anvÀnds för att besvara syftet Àr kvalitativa intervjuer med Ätta verksamma lÀrare, fyra i vartdera Àmne.

Syftet med undersökningen var att studera lekens roll i undervisningen i skolans tidigare Är. Pedagoger, förÀldrar och barn har intervjuats och resultatet visade att begreppet lek var svÄrdefinierbart och att begreppet gavs olika innebörder. Samtliga informanter hade en positiv instÀllning till lekens plats i skolan och resultatet visade pÄ pedagogens betydelse i sammanhanget, bÄde gentemot barn och mot förÀldrar. Framförallt hade leken en funktionell roll i flera Àmnen men dÀremot framkom skillnader i hur och i vilken utstrÀckning den anvÀndes. Samtliga kÀllor stÀllde sig positiva till att lek Àr en metod som passar alla barn, dock i olika utstrÀckning..

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarForskning visar att friluftsliv utövas i liten utstrÀckning mot vad som föresprÄkas i lÀroplanen, Lpo94. Det som utövas mest Àr friluftsaktiviteter och det som ses som friluftsliv utövas inte över huvudtaget, vilket kan bero pÄ idrottslÀrarens tolkning av vad som Àr friluftsliv och vad som Àr dess innebörd. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur elever i Ärskurs fem och nio upplever undervisningen i friluftsliv, utgÄende frÄn en ny lÀroplan som föreskriver ett större innehÄll i momentet friluftsliv.De frÄgor jag vill försöka besvara och diskutera Àr följande: Vad lÀr sig elever i friluftsliv?Hur lÀr de sig?Vad undervisas i friluftsliv? MetodFör att genomföra detta arbete har en kvalitativ forskningsmetod anvÀnts dÀr intervjuer har gjorts i sÄ kallade fokusgrupper. Fokusgrupperna har utgjorts av fyra elever frÄn Ärskurs 5 och fyra elever frÄn Ärskurs 9.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka metoder lÀrare anvÀnder vid undervisning för hÄllbar utveckling i grundskolans tidigare Är. För att operationalisera begreppet hÄllbar utveckling i vÄr studie anvÀnde vi oss av fyra av de förmÄgor som presenteras i Inger Björneloos studie; förmÄgan att se helheter och sammanhang, förmÄgan att med inlevelse ha förstÄelse för andra mÀnniskors livssituation, förmÄgan att se sin delaktighet och sitt ansvar samt förmÄgan att argumentera för olika stÄndpunkter. Vi undersökte i vilken utstrÀckning relationen mellan lÀrares metodval och ett specifikt undervisningsinnehÄll överensstÀmmer med de miljöundervisningstraditioner som vÀxt fram i den svenska skolan. Studien bygger pÄ en enkÀt som delades ut till lÀrare i en liten kommun i Sverige. För att analysera vÄra data anvÀnde vi oss till viss del av programmet IBM SPSS Statistics 22.Resultatet visade att det inte var nÄgra markanta skillnader gÀllande lÀrares metodval vid undervisning för hÄllbar utveckling.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka lÀrares attityder till tematisk undervisning samt vad som ligger bakom dessa. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa forskningsmetoder sÄsom kvalitativa intervjuer samt observationer. Sex lÀrare har intervjuats och tvÄ har dessutom observerats under fyra sammanhÀngande dagar. Av vÄrt resultat framgick det att ingen av lÀrarna hade en renodlad positiv eller negativ attityd till begreppet. LÀrarnas definitioner av begreppet varierade samt vilka fördelar och nackdelar som lyftes fram.