Fredriksons Verkstads AB i Vadstena är en modern verkstadsindustri med kompetens främst inom plåtbearbetning, svetsning, skärande bearbetning och systemmontage. Verksamheten kan delas in i de tre delarna kontraktstillverkning, konstruktion och produktion. Kontraktstillverkningen består av serier till livsmedels-, medicinteknisk och verkstadsindustrin. Fredriksons Conveyor Solutions konstruerar egna produkter i form av transportörsystem till livs- och läkemedelsindustrin.Fredriksons kunder ställer i allt högre grad krav på reducerade ledtider och ökad leveransprecision. Syftet med examensarbetet är därför att försöka reducera Fredriksons interna ledtider för ett specifikt produktsortiment.Ett första steg i arbetet med ledtidsreduceringen är att ta fram bra utarbetade prognoser.

A1211Från och med den 1 januari 2005 ska noterade koncernbolag redovisa enligt IFRS/IAS. Detta innebär ett paradigmskifte där traditionella redovisningsprinciper mer eller mindre kastas överbord. De nya reglerna medför ökad volatilitet i både resultat- och balansräkning, vilket skulle kunna få effekter för företagens prognosmöjligheter. Prognoser baseras ofta på antaganden om att vissa samband är relativt konstanta, vilket nu kanske inte längre kommer att vara fallet.Syftet med denna studie är att utreda om, och i så fall hur, företagens prognosmöjligheter förändras på grund av IFRS/IAS. Avsikten är också att undersöka om de eventuella förändringarna skiljer sig åt mellan olika branscher.

Färskvaror har ett bäst före datum och på grund av detta är det viktigt att inte ha färskvaror för länge i lager. Producenten kan, om bäst före datumet är kort, tvingas sälja produkterna till nedsatt pris. Vidare så kan producenterna tvingas kassera produkterna om bäst före datumet har passerat. Producenter av färskvaror kan ha hundratals produktvarianter med varierad efterfråga som kan påverkas av kampanjer, konkurrenter, väder och trender. Ledtiden från beställning till leverans kan vara några få timmar.

Bakgrund och problemdiskussion: Studier kring företags informationsdelning och kommunikation har identifierat potentiella gap mellan företag och marknad med grund i att informationen från företagen är den enda information marknaden kan använda i sina analyser och prognoser. Marknaden efterfrågar full transparens och företagen är den begränsande faktorn där ledningen, styrelsen och ägarna spelar en avgörande roll för företagets informationsdelning. Dessa studier antar genomgående en kvantitativ ansats och har litet förklarande värde rörande hur information genereras av företaget och tas emot av aktieanalytiker. Denna studie ämnar beskriva kommunikationsmötet djupare genom följande problemformulering:- Hur ser samspelet mellan företag och marknad ut vad gäller informationsdelning?- Hur ser ansvarsfördelningen inom företaget ut vad gäller informationsdelning med marknaden?- Hur är analytikers attityd till företagets informationsdelning?Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka samspelet mellan företagsledning och marknadsanalytiker med hänsyn till informationsdelning och kommunikation.

Kinnarps AB är ett av de största ledande möbeltillverkande företagen i Europa, för kontorsmöbler. Kinnarps AB har många produktvarianter och erbjuder hela inredningslösningar och leveranser över hela världen. De normala leveranstiderna är två till fyra veckor men för närvarande har Kinnarps AB:s leveranstider förlängts då efterfrågan gått upp kraftigt.Produktionen präglas av kortsiktig planering med akuta lösningar, vilket innebär att den långsiktiga resursplaneringen till stor del uteblir. Produktions- och inköpsavdelningen har uppgett att den efterfrågeinformation som finns tillgänglig är svår att tillämpa vid strategisk och taktisk planering för material- och kapacitetsresurser. Med hjälp av mer utvecklade prognoser är förhoppningen att bättre kunna hantera efterfrågevariationer så som säsongsvariationer, produktmixförskjutning och trender.För att söka förbättringsområden för prognostiseringsarbetet genomfördes detta projekt som en fallstudie på Kinnarps AB.

Den här uppsatsen grundar sig på två fältstudier i nyutlagda demonstrationsförsök på Asa försökspark som ska användas i utbildningssyfte. Studie 1 bestod av försöksytor i ett 13 år gammalt bestånd som röjts till samma röjningsförband men med tre skilda metoder; motormanuell selektiv röjning, maskinell stråkröjning och som en kombination av bägge metoderna. Syftet var att beskriva det nuvarande tillståndet, simulera fram prognoser för beståndsutvecklingen och beräkna dess ekonomiska konsekvenser fram till och med första gallring och jämföra de olika metoderna med varandra. Studie 2 bestod av försöksytor i ett 23 år gammalt eftersatt bestånd där fyra olika åtgärder testades; ingen röjning innan gallring, underröjning i samband med gallring, sen röjning och skogsbränsleuttag. Syftet var även här att jämföra de olika metoderna med varandra genom beskrivning av det nuvarande tillståndet, göra prognoser för beståndsutvecklingen och beräkna dess ekonomiska konsekvenser vid första gallring och i den här studien även fram till och med den andra gallringen.

Världsekonomin har genom historien med jämna mellanrum drabbats av olika former av ekonomiska bubblor och kriser. Världsekonomin, som idag är inne i en av historiens tuffaste lågkonjunkturer, har präglats av stigande börskurser från 2003 till mitten på 2007. Under föregående år tog det däremot tvärstopp på världens börser, bland annat sjönk Stockholmsbörsen med 42 %. Som bakgrund till den här uppsatsen ligger de senaste årens stora kursrörelser på aktiemarknaden.Syftet med denna uppsats är att göra en företagsvärdering av det svenska byggföretaget Skanska AB och således komma fram till om Skanska AB i dagsläget antas vara ett över- eller undervärderat företag på Stockholmsbörsen.Uppsatsen är en blandning av kvalitativa- och kvantitativa metoder, där uppsatsen bygger på den teori som finns inom området finansiell analys samt utgår från mikroekonomiska teorier. Skanska AB ska värderas utifrån en kassaflödes- samt en relativvärdering och de slutsatser som presenteras utgår från både en deduktiv och en induktiv ansats.

Balansering av tillgång och efterfrågan har alltid varit ett aktuellt ämne och för att klara av denna balansering krävs information om kommande efterfrågan. Denna information måste ligga så långt fram i tiden som det tar för att med säkerhet få hem exempelvis material. För att lyckas med detta använder sig företag i olika utsträckning av uppskattad framtida efterfrågan, så kallade prognoser. Prognoser kan definieras som systematiska metoder för att förutsäga framtida händelser.Problemet är att oavsett hur prognoser görs stämmer det prognostiserade värdet nästan aldrig överens med det verkliga utfallet. Många företag vet att deras prognoser inte är exakta utan att veta vad de ska göra åt saken.

SYFTE: Syftet med studien är att beskriva ledningens uppfattning om hur företagets ekonomistyrning påverkats av den senaste drastiska konjunkturförändringen. Därtill ska vi beskriva och resonera kring hur företagets syn på prestationsmåtten förändrats under lågkonjunkturen. Ett delsyfte är att beskriva hur ledningen definierar företagets styrverktyg, vilket kommunicerar de icke-finansiella målen och i teorin benämns Balanced Scorecard.METOD: Vi kommer att svara både på frågan hur ?deskriptivt? (beskrivande), d.v.s. att genom en studie få bättre insikt om hur ett fenomen ser ut, och dessutom varför ?kausalt? (förklarande) d.v.s.

För att kunna styra våra avverkningsoperationer i skogen är vi beroende av någon form av beslutsunderlag. En form beslutsunderlag är prognoser på utfall vid avverkning som ger en skattning av längd-, diameter- och kvalitetsfördelning i ett avverkningsobjekt Prognoser kan vara till hjälp vid styrning av timmerflöden från skog till såg. Denna uppsats har till syfte att besvara frågorna: Vilken prognosnoggrannhet kan erhållas med hjälp av SkogForsks apteringssimulator Aptan i praktisk drift? Hur påverkas möjligheterna att styra timmerflödet mot vad marknaden efterfrågar av hur stor traktbanken är? Arbetet har bestått i att jämföra stocknotor från prognos, skördare, inmätning och postning samt simuleringar av hur olika traktbanksstorlekar kan uppfylla skiftande efterfrågan. Skiftande efterfrågan har simulerats genom att skapa önskestocknotor ( detaljerad efterfrågan) för fyra olika efterfrågescenarier.

I produktionen på Tobii Technologys strävan att nå sina interna mål med leveranssäkerhet och minimalt med bundet kapital i lager, har det visat sig nödvändigt att undersöka företagets produktionsprognoser. Syftet med ex-jobbet är därför att utreda hur väl produktionsprognoserna stämmer överens med den faktiska efterfrågan samt att fastställa hur Tobii bör arbeta i produktionsprognosprocessen för att säkerställa att komponentlagret baseras på bästa möjliga underlag. Som första steg genomfördes en nulägesanalys för att skapa en uppfattning av den nuvarande situationen och dess svårigheter. En kombination av en kvantitativ och kvalitativ metod bedömdes vara av störst intresse för att säkerställa att alla synpunkter beaktades i undersökningen, vilken baserades på personliga intervjuer med samtliga berörda chefer involverade i prognosarbetet. En litteraturstudie genomfördes inom de områden som hade relevanta bidrag till problemformuleringen; främst prognostisering och processhantering, och en iterering av metodstudier och förslag till lösning genomfördes.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera ett företag som arbetar med årlig budget som styrinsturment. Genom detta vill vi skapa en större förståelse för styrningen och samtidigt finna de problem som finns och om möjligt hitta lösningar till dessa eller åtminstone komma med förslag till sådana..

Sampers är en efterfrågemodell för att göra analyser och prognoser för persontransporter i Sverige. Systemet används för att göra trafikslagsövergripande analyser och prognoser vid olika förändringar i infrastruktur, markanvändning, befolkning eller ekonomi. I Sampers ingår en modell för att beräkna resor på nationell nivå samt fem regionala modeller. I systemet finns möjligheten att beräkna anslutningar till långväga resor med tåg och flyg, en modell som är sparsamt använd.I detta projekt har en kartläggning av litteratur kring trafikprognoser i allmänhet, och Sampersmodellen i synnerhet gjorts för att utgöra en teoretisk grund för projektet. För att utvärdera och jämföra de resultat som prognostiseras har data inhämtats från ett antal källor (i urval):Resvanedata för anslutningsresor till Arlanda (Swedavia)Trafikstatistik över antal resenärer vid Arlanda (Swedavia)Trafikflödeskartor (Trafikverket)Statistik över antal tågresor (SJ)Den befintliga anslutningsmodellen har exekverats för att beräkna anslutningsresor i området Stockholm/Mälardalen.

Syftet med studien är att tolka två olika intressenters resonemang kring konceptet nedskrivning av goodwill med hänsyn till redovisningens kvalitativa egenskaper och standarden IFRS 3.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en itterativ ansats. Det empiriska materialet är insamlat genom fyra semistrukturerade intervjuer med två revisorer och två ekonomianalytiker.Vi har kommit fram till att resonemanget kring nedskrivning av goodwill tyder på att de subjektiva bedömningar företagen har fått frihet till, skapar en viss oenighet om hur goodwillvärdet verkligen uppskattas till verkligt värde. Ett resonemang vi misstänker skapar svårigheter för att redovisning skall anses vara tillförlitlig i olika anseenden..

Supply chain management är ett område som på senare tid erhållit allt mer uppmärksamhet genom en hårdnande konkurrenssituation mellan företagen. Genom att arbeta med supply chain management och integration av de informationssystem som aktörerna i en försörjningskejda använder erhåller företagen konkurrensfördelar. Informationen som aktörerna har behov av blir därav mycket viktig för att uppnå dessa konkurrensfördelar. Även datakvaliteten blir i detta sammanhang en avgörande faktor. När det gäller supply chain management och informationsbehov är de författare som studerats alla överens om att informationen och datakvaliteten är av avgörande betydelse för att kunna exempelvis skapa prognoser för att hantera brister i informationsflödet, i litteraturen benämns dessa brister som osäkerhet.