Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva förekomst och belysa vilka riskfaktorer som bidrar till att män utvecklar ätstörningar samt att beskriva hur dessa kan se ut. Kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar användes för att genomföra denna litteraturstudie. Resultatet visar att det är svårt att veta hur många män som lider av ätstörningsproblematik eftersom området fortfarande är sparsamt utforskat och att prevalensen visar sig vara väldigt olika i olika studier. Ångest och depression och andra affektiva störningar är ofta sammankopplat med ätstörningar men om det är en riskfaktor eller ett symtom är svårt att veta. Grupptryck och massmediala faktorer kan bidra till utvecklandet av ätstörningar hos män, men press från vänner har visat sig vara en större riskfaktor än press från media.

Män har under lång tid inte ansetts kunna lida av ätstörningar eller kroppsuppfattningsstörningar då forskning negligerat dem. Detta har lett till att det råder brist på kunskaper om ätstörningar och kroppsuppfattningsstörningar bland män. En av de vanligaste kroppsuppfattningsstörningar bland män har visat sig vara muskeldysmorfi. Det finns begränsade kunskaper kring det och syftet med denna studie har varit att få en ökad kunskap om och beskriva vad det är samt hur det kan påverka de män som lider av problematiken. Studien är en litteraturstudie med en kvalitativ forskningsansats där både artiklar och böcker använts som underlag.

Astma och KOL är obstruktiva lungsjukdomar och ska som sådana behandlas kontinuerligt. Underhållsbehandling sker främst med steroider, antikolinergika och kombinationspreparat. Vid behov/akuta besvär sker medicinering med adrenergika. Det är angeläget att undersöka följsamheten, framför allt för underhållsbehandlingen, för att om möjligt kunna förbättra läkemedelsanvändningen och därmed terapiresultaten för dessa patienter och minska onödiga merkostnader i sjukvården. Syftet med denna studie är att kartlägga och analysera uttag och därigenom följsamheten av läkemedel för astma och KOL (ATC-kod R03) i en patientgrupp 50-59 år i Jämtland åren 2000-2004.

Syftet med denna studie är att analysera och kartlägga utköp och följsamhet av läkemedel för astma (ATC-kod R03) under en femårsperiod mellan 2000-2004 hos personer som är i åldern 30-39 år. Avidentifierade individdata för 259 personer hämtades från Jämtlandsstudien som sedan många år är en databas över olika läkemedelsutköp i Jämtland. Databasen innehåller information som löpnummer, patientnummer, kön, ålder, utköpsdatum, ATC-kod, läkemedelsnamn och styrka, mängd läkemedel/förpackning, samt läkarkod. Från dessa data skapades patientprofiler genom att den totala behandlingstiden räknades ut för varje utköp, förutsatt att patienterna använde 1 DDD läkemedel/dygn. Från patientprofilerna kunde även följsamhet i procent räknas ut.

Patienters bristande följsamhet eller compliance till läkemedelsordination är ett vanligt förekommande problem som resulterar både i merkostnader för vården och försämrat behandlingsresultat. Problemet har också visat sig gälla för läkemedel mot obstruktiva lungsjukdomar som astma och KOL. Syftet med denna studie har varit att analysera läkemedelsuttag och följsamhet för patienter i åldern 60-69 år som medicinerat mot obstruktiv lungsjukdom i Jämtland under åren 2000-2004. Totalt ingick 266 patienter i studien varav 173 var kvinnor och 93 män. Patientprofiler upprättades där följsamheten i % uträknades genom att ta totala antalet DDD (definierad daglig dygnsdos), vilket uträknades med uppgifter om DDD och förpackningsstorlek för varje uttag, och dela det med behandlingstiden.

Introduktion Rädsla för komplikationer är en faktor som man vet påverkar följsamheten. Oföljsamhet kan vara ett resultat av att patienten inte ser de långsiktiga fördelarna med sin behandling utan ser biverkningarna som ett alltför stort problem för att fortsätta sin läkemedelsbehandling. Det har visat sig att patienter gör en mer realistisk riskbedömning om biverkningarna presenteras numeriskt istället för verbalt. Syfte Att undersöka hur biverkningarna för antiinflammatoriska medel, icke steroider för utvärtes bruk i ATC-kod M02AA står presenterade i de olika informationskällorna FASS, Patient-FASS, Produktresumé och Bipacksedel. Material och metod Bipacksedlar och Produktresuméer hämtades från läkemedelsverkets hemsida, FASS-texter och Patient-FASS-texter hämtades från www.fass.se.

Bakgrund: Tonsilloperation är den vanligaste kirurgin som utförs på barn och ungdomar. Operationen medför långvarig smärta samt hög frekvens av illamående. I Sverige år 2012 kontaktade nästan en fjärdedel av alla föräldrar till barn som genomgått tonsillkirurgi sjukvården p.g.a. ej acceptabel smärta.Syfte: Syftet var att i en nationell studie kartlägga farmakologiska rutiner och informationen i samband med tonsilloperation hos barn och ungdomar.Metod: Kvantitativ deskriptiv studie, vilket utfördes som en enkätstudie där populationen var 52 öron-näs hals-kliniker i Sverige. Respondenter var öronläkare, öronsjuksköterska, anestesiläkare och anestesisjuksköterska (totalt 163 enkäter).Resultat: Svarsfrekvensen var 88 % från totalt 47 kliniker.

Bakgrund: Tonsilloperation är den vanligaste kirurgin som utförs på barn och ungdomar. Operationen medför långvarig smärta samt hög frekvens av illamående. I Sverige år 2012 kontaktade nästan en fjärdedel av alla föräldrar till barn som genomgått tonsillkirurgi sjukvården p.g.a. ej acceptabel smärta.Syfte: Syftet var att i en nationell studie kartlägga farmakologiska rutiner och informationen i samband med tonsilloperation hos barn och ungdomar.Metod: Kvantitativ deskriptiv studie, vilket utfördes som en enkätstudie där populationen var 52 öron-näs hals-kliniker i Sverige. Respondenter var öronläkare, öronsjuksköterska, anestesiläkare och anestesisjuksköterska (totalt 163 enkäter).Resultat: Svarsfrekvensen var 88 % från totalt 47 kliniker.

I Sverige har 8 av 100 personer någon form av obstruktiv lungsjukdom. Allvarlighetsgrad och prevalens av sjukdomen kan till viss del utläsas av läkemedelsutköpen. Det finns ingen tidigare studie gjord som detaljerat kartlägger utköp och följsamhet för patientgruppen 10 - 19 år med sjukdomen astma. Syftet med denna studie har varit att kartlägga och analysera utköp och följsamhet vid behandling med astmaläkemedel, ATC-kod R03, under åren 2000- 2004 i Jämtlands län. Astma skall behandlas även under de perioder patienten är besvärsfri.

1 MÄTNING AV ANDNINGSMUSKELSTYRKA JÄMFÖRELSE AV NORMALVÄRDEN MELLAN NY OCH BEFINTLIG UTRUSTNING ELIN KELLERSSON Kellersson E, Jämförelse av andningsmuskelstyrke mätning på ny utrustning. Examensarbete i biomedicinsk laboratorievetenskap 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för biomedicinsk Laboratorievetenskap, 2012. Svaghet i andningsmuskulatur är vanligt hos neuromuskulärt sjuka, lungsjuka och hos vissa patienter som behandlas med steroider. Vid neuromuskulära sjukdomar utgör en progressiv försvagning av andningsmusklerna (främst diafragman) det allvarligaste hotet mot överlevnad. Andningsmuskelstyrkan kan mätas med hjälp av en spirometer, där det maximala inspiratoriska trycket (PI max) och det maximala exspiratoriska trycket (PE max) mäts med hjälp av tryckreceptorer vid en pnemotachograf.

Symmetrisk Lupoid onychodystrofi, SLO, beskrevs för första gången på mitten av 90-talet. Sjukdomen karaktäriseras av att alla klor avlossas inom en kort tidsperiod utan att andra samtidiga systemiska fynd ses. Den bakomliggandeorsaken till sjukdomen är ännu inte känd, men eftersom liknande histologiska fynd som vid systemisk lupus erythematosus, SLE och kutan lupus erythematosus, LE, kan identifieras har en autoimmun bakgrund misstänkts.Hörnstenen i SLE-diagnostiken är ANA-test, för att påvisa cirkulerande antinukleära antikroppar. I enstaka studier har man tidigare hos vissa hundar med SLO kunnat påvisa ANA.Syftet med den här studien har varit att göra ANA-test på hundar med symmetrisk kloavlossning och SLO, samt att genom journalstudier beskriva hur sjukdomen ser ut i Sverige idag.Hundar provtagna och testade för ANA är sju bearded collies, fem riesenschnauzer, tre Rhodesian ridgeback och en toypudel samt tolv kontrollhundar av raserna bearded collie, riesenschnauzer och Rhodesian ridgeback. Samtliga hundar var negativa för ANA.

SammanfattningEffekten av styrketräning och energiunderskott på viktminskning hos nybörjarmotionärer.Till dagens datum råder ingen strategi för hur fettförlusten kan maximeras och muskelförlusten minimeras (Katzeff et al, 1995). Lockwood (2008) visar att 50 % av individer som endast använder kostrestriktioner återfår sin ursprungliga vikt igen. Kraemer & Ratamess (2008) visar att regelbunden träning som involverar stora som små muskelgrupper i samma pass frigör mest anabola hormoner. Muskler offras av kroppen eftersom de tar energi och de kan ge energi via glukoneogenes för att ex. jaga byten.

SammanfattningEffekten av styrketräning och energiunderskott på viktminskning hos nybörjarmotionärer.Till dagens datum råder ingen strategi för hur fettförlusten kan maximeras och muskelförlusten minimeras (Katzeff et al, 1995). Lockwood (2008) visar att 50 % av individer som endast använder kostrestriktioner återfår sin ursprungliga vikt igen. Kraemer & Ratamess (2008) visar att regelbunden träning som involverar stora som små muskelgrupper i samma pass frigör mest anabola hormoner. Muskler offras av kroppen eftersom de tar energi och de kan ge energi via glukoneogenes för att ex. jaga byten.

Under puberteten börjar hundens juver att utvecklas. Detta kräver närvaro av ett flertal olika hormoner, exempelvis östrogen, progesteron, prolaktin och tillväxthormon (GH). Men även tillväxtfaktorer så som insulinlik tillväxtfaktor 1 (IGF-1) och epidermal growth factor (EGF) krävs. Samma hormoner och tillväxtfaktorer kan leda till juverhyperplasi och medföra en ökad risk för juvertumörer. Juvertumörer är en av de vanligaste tumörtyperna hos tikar och representerar ungefär 70 % av alla cancerfall. Den typiska patientbilden är en äldre, okastrerad tik eller en tik som blivit kastrerad senare i livet.