Bakgrund och problem: Finansiella rapporter är en viktig informationskälla vidkreditanalyser. I samband med världsomspännande finansiella kriser har frågor kring säkerhetoch kreditrisk uppmärksammats. Relationen mellan bank och företagskund färgas avasymmetrisk information och ur ett principal-agent perspektiv kan det förekomma incitamenttill att vinkla redovisningen för att uppnå egen vinning. Det faktum att IFRS 3 som regelverklämnar utrymmen för bedömningar i redovisningen har skapat en offentlig debatt rörandeanvändbarheten för intressenter. Att information anses som relevant vid kreditanalyser är avstor vikt för korrekt beslutsfattande.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur de bedömningsutrymmen som lämnas iredovisning enligt IFRS påverkar riskuppfattningen vid en kreditanalys.

I vår studie har vi undersökt hur journalister gestaltar tre amerikanska skolskjutningar i svensk och amerikansk press. Skolskjutningarna ägde rum på Columbine High School, Virginia Tech och Sandy Hook Elementary School.Vi har analyserat sammanlagt 91 texter publicerade i Aftonbladet, Dagens Nyheter och New York Times. Teorierna vi har valt till vår studie är gestaltningsteori, media events och moralpanik. Kvantitativt har vi undersökt hur journalisterna valt att gestalta gärningsmännen och vilka som fått komma till tals i artiklarna. Kvalitativt har vi närstuderat 12 texter med fokus på skillnaderna mellan de svenska och amerikanska journalisternas gestaltning.Slutsatserna vi kan dra från vår studie är att rapporteringen skiljer sig åt mellan svenska Dagens Nyheter och amerikanska New York Times.

Syftet med uppsatsen är att se ifall hållbarhetsarbetet skiljer sig åt mellan de båda bankerna Nordea och Swedbank baserat på lagstiftad respektive frivillig redovisning. Utifrån Carroll?s trefaldiga modell kommer vi att undersöka inom vilket av områdena ekonomiskt, etiskt och legalt ansvar som den största faktiska förändringen har skett. Vi kommer även att undersöka om det skett en förbättring i det faktiska hållbarhetsarbetet utifrån legitimitetsteorin. Med utgångspunkt i vår problemformulering och frågeställning har vi tittat på bankernas hållbarhetsredovisningar och gjort sammanställningar utifrån ett antal indikatorer, sedan har vi kompletterat denna information genom att intervjua en anställd i en av bankerna som arbetar med just hållbarhetsfrågor. Den information som samlats in har analyseras och tolkats med hjälp av de teorier vi anser vara relevanta i ämnet, bl.a.

Operationskonst som begrepp är relativt nytt men fenomenet har funnits under lång tid. Taktikär en annan del av krigskonsten nära knuten till operationskonsten då det är de taktiska avgörandenapå slagfältet som skall leda till att operativa mål uppnås.Tysk operationskonst som den utövades i början av andra världskriget samt amerikansk operationskonstsom den utövades i Irak 2003 får anses som två framgångsrika tillämpningar av operationskonst.Men vad innebar dessa typer av operationskonst och hur påverkade de taktiken iform av markförbandens strid?Syftet med denna uppsats är att undersöka hur operationskonst påverkar taktik och vilka konsekvenserdetta innebär samt om typen av operationskonst har någon betydelse för detta.Denna uppsats är en beskrivande studie. Den bygger på kvalitativ textanalys samt en analys avhur operationskonsten påverkar taktiken följt av en fallstudie.Resultatet visar att operationskonst påverkar taktik genom att begränsa eller främja handlingsfrihetenför förbandschefer. Taktiken påverkas också genom var man väljer att samla resurser:centraliserat eller decentraliserat.

Utvecklingen går mot att företags andel immateriella tillgångar av de totala tillgångarna ökar och därmed dess betydelse. Immateriella tillgångar saknar fysisk substans och uppfattas som svårbedömda vid värdering. Frågan hur dessa svårbedömda tillgångar ska värderas och om de överhuvudtaget ska aktiveras i balansräkningen har diskuterats livligt de senaste åren. Vissa anser att immateriella tillgångar bör redovisas i balansräkningen för att ge en rättvisande bild av företaget och att modeller bör utvecklas vidare för att möjliggöra en aktivering av tillgångarna. Andra anser att en aktivering kan vara ofördelaktigt för företaget, exempelvis har det i ett experiment framkommit att redovisning av immateriella tillgångar ses som en svaghet.Skivbolag bygger sin verksamhet till stor del på immateriella tillgångar.

Alla aktiebolag är skyldiga att upprätta en årsredovisning. Beroende på bolagens storlek ställs olika krav på redovisning av kassaflödesanalys i den externa redovisningen. Kassaflödesanalys är en sammanställning av ett bolags kassaflöden indelat i olika kategorier. Den visar intjänade likvida medel, men även hur dessa har tillförts. Kassaflödesanalys är något som också kan användas i den interna styrningen av bolag för att få kontroll över kassaflöden och kunna prognostisera samt följa upp utfall.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mediebilden av psykiskt sjuka och psykisk sjukdom presenterades mellan den 28 september och 10 oktober 2003 i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vilka som får komma till tals i artiklarna och insändarna undersöks. Vidare undersöks om det finns någon skillnad i hur morgon- och kvällspress rapporterar om psykisk sjukdom och psykiskt sjuka och om det finns någon skillnad mellan insändare och andra artiklar och hur skillnaden i så fall ser ut. Slutligen studeras om psykiskt sjuka får komma till tals i högre grad efter Riksförbundet för social och mental hälsas seminarium den tredje oktober 2003.Teorin om nyhetsvärdering, gestaltningsteorin och mytteorin har använts för att förstå och tolka resultatet. Resultatet av undersökningen visar att det främst är i insändare och nyhetsartiklar som psykiskt sjuka och psykisk sjukdom tas upp.

The aim of this Master?s thesis is to examine librarian images and stereotypes in Swedish and American fiction, and to discover if there are any differences between these. The images and stereotypes are also compared to those revealed in previous research. The study is based on ten novels. Five of these are written by Swedish authors and portrays Swedish librarians.

Den ha?r studien underso?ker beskrivningar av controllerns roll och dess funktion under tre decennier i Europa. Studien utga?r fra?n en systematisk granskning av vetenskapligt granskade artiklar som publicerats i tolv ledande journaler under perioden 1990-2014. Begrepp och funktioner underso?ks tillsammans med val av forskningens teoretiska ansatser och metoder.Resultatet i studien visar att det finns tydliga faser av forskningens beskrivningar av controllern, en tidig fas da?r rollen frigo?rs fra?n tidigare fo?resta?llningar av en ekonom som hanterar redovisning och kassaflo?den, en mellanfas da?r rollen pa?verkas av exempelvis nya tekniker som IT-sto?d och affa?rssystem leder till att omdefinitioner av rollen anses vara viktiga samt en modern fas da?r tidigare rolluppdelningar ifra?gasa?tts och fokus ligger pa? rollens makt i organisationen och mo?jligheter att skapa sin egen yrkesidentitet.

Alla företag måste enligt lag upprätta någon form av redovisning. Via bokföringsnämnden får svenska företag allmänna råd över hur de ska tillämpa Årsredovisningslagen och Bokföringslagen vid upprättandet av sin redovisning. För närvarande arbetar bokföringsnämnden med att ta fram nya redovisningsregler för svenska företag, vilket har valts att kallas K-projektet. Över 90 procent av alla bolag i Sverige betraktas som mindre. Mindre, onoterade företag som har en omsättning mellan 3 och 25 miljoner kronor tillhör kategorin K2.

Bakgrund och problem: Principbaserade standarder lämnar stort utrymme för ledningens bedömning när det gäller val av redovisningsmetoder. Trots att redovisningsregler uppmuntrar företag att identifiera immateriella tillgångar i samband med rörelseförvärv i så stor grad som möjligt, fortsätter företagen att redovisa relativt stora mängder goodwill vid förvärv och bara fåtal företag väljer att identifiera immateriella tillgångar separat. Immateriella tillgångarnas egenskaper gör redovisningen svårt och komplex. Redovisning av immateriella tillgångar inte är relevant och ger användaren en missvisande bild av de finansiella rapporterna.Syfte: Uppsatsens syfte är genom att studera immateriella tillgångarnas betydelse för olika typ av företag och bakomliggande faktorer till val av identifiering av immateriella tillgångar, skapa förståelse för den problematik som införande av gemensamma regelverk kan skapa för olika branscher.Avgränsning: Denna studie är begränsad till två svenska börsnoterade företag i två olika branscher och behandlar endast val av identifiering av immateriella tillgångar i samband med rörelseförvärv.Metod: Den metod som används är en kvalitativ fallstudie där telefonintervjuer genomförts samt informationen ur företagets årsredovisningar har granskats. Resultatet från den empiriska delen har sedan analyserats utifrån referensramen och sammanfattas i slutsatsen.Resultat och slutsatser: Resultatet av den genomförda studien visar att olika branscher identifierar olika typer av immateriella tillgångar och i olika utsträckning.

Detta examensarbetes syfte är att identifiera och analyserar konsekvenserna vid ett fastighetsförvärv med så kallad paketering. Metoden som har använts för att genomföra denna uppsats har varit ett induktivt angreppssätt samt en kvalitativ ostrukturerad intervjumetod. Resultatet jag kom fram till var att valet av metod för att genomföra en s.k paketering får stora konsekvenser på räkenskaperna, däremot påverkas inte transparensen för den som förstår att läsa och tolka redovisningen rätt. Däremot ställer paketeringen och dess redovisningsmässiga konsekvenser betydligt större krav på läsaren..

Inom krigsvetenskapen har relativt lite forskning ägnats åt vad taktik är och vad som påverkar militära chefer i deras taktiska beslutsprocess.Detta arbete ämnar bidra till det rådande forskningsläget genom att använda sig av teori kring taktisk kultur och ge läsaren och den militära professionen en djupare förståelse för hur taktisk kultur påverkar militära chefers beslutsfattande. En sådan process kan synliggöras genom en teoriprövande fallstudie som påvisar hur den taktiska kulturen påverkade amerikanska förband under striderna i Ia Drang-dalen, 1965.Processen utgår ifrån en kvalitativ textanalys av dokument från den aktuella tidsperioden, samt sentida litteratur som beskriver skeendet. Teorin om taktisk kultur ger ett antal indikatorer, eller källor, som används i analysen av materialet.Resultatet visar att det taktiska beslutsfattandet under striderna främst baserades på förbandschefens personliga uppfattningar. Vidare var säkerhet och uthållighet tydliga källor för förbandets taktiska kultur. Slutligen förs ett resonemang kring teorins operationalisering och användbarhet, samt huruvida analysen påvisar tecken på en sund eller destruktiv taktisk kultur i det valda fallet..

Syfte: Huvudsyftet är att undersöka effekterna av införandet av IAS inom fastighetsbranschen och se om de nya principerna har lett mot en mer värderelevant redovisning. Delsyftet är att se på införandets effekter på det egna kapitalet, samt att utröna förhållanden före och efter införandet, då sett till två tidsperioder 2000-2004 och 2005-2009.Metod: Undersökningen är en totalundersökning som innefattar tio stycken företag. Studien sträcker sig från år 2000 - 2009 där 2000 - 2004 är perioden innan införandet av IAS 40 och perioden 2005 - 2009 är efter införandet. CAPM och Tobins Q används för att se om det finns skillnader i eget kapital samt eget kapital i förhållande till börskurs före och efter införandet.  Teori: Undersökningen utgår från Finansieringsteori, Effektiva marknadshypotesen, Capital Asset Pricing Model (CAPM), Tobins Q, Redovisningsteori, Beslutsfattande och Human Information ProcessingEmpiri: I kapitlet illustreras undersökningen i tabeller och diagram. Statistik programmet SPSS har använts för bearbetning av data och illustreras även i diagram för CAPM och Tobins Q.

This report describes the process of translating Russian financial information in accordance with Russian Accounting Standards to IFRS, International Financial Reporting Standards. The author describes the two regulatory frameworks and reveals a number of risk factors in the process. These risk factors may affect the reliability of figures from Russian companies. The conclusion states some recommendations on how these risk factors can be managed..