Att drabbas av stroke kan innebära en stor förändring i människors liv. Att som patient få träffa kompetent personal som kan erbjuda allt ifrån snabbt och korrekt omhändertagande och dessutom god omvårdnad kan ses som självklart. Eftersom stroke är en av de vanligaste sjukdomar i Sverige som orsakar livslångt lidande, invaliditet och död och kräver mest vårddagar inom somatisk sjukvård, är sannolikheten stor att som sjuksköterska få möta dessa patienter oavsett vårdkontext. Det har skett en stor utveckling i strokesjukvården, speciellt under 2000-talet där vård och behandling påbörjas redan prehospitalt av sjuksköterskor. Att känna igen strokesymtom och erbjuda en snabb behandling är avgörande för sjukdomens utveckling och dess konsekvenser.

Trauma tillhör en av de vanligaste dödsorsakerna i västvärlden och patientgruppen är relativt ung. Både prehospitalt och hospitalt har det skett en genomgående utveckling i omhändertagandet av traumapatienter. Det har utvecklats olika konceptutbildningar med syfte att snabbt och korrekt kunna bedöma patientens fysiska status, avgöra om patienten är allvarligt skadad och utifrån det avgöra hur snabbt patienten ska transporteras till sjukhus.Trauma mot ryggkotpelaren med akut ryggmärgsskada som följd är förödande mot den enskilde individen. Det är viktigt att i ett tidigt skede misstänka en spinal skada för att så korrekt som möjligt behandla patienten utan att förvärra tillståndet. En av de viktigaste behandlingsstrategierna är att med immobilisering förhindra överrörlighet i kotpelaren och därmed motverka ytterligare trauma mot ryggmärgen.

Under hösten 2010 gjorde Jonas Lind sitt examensarbete på BAE Systems Hägglunds i Örnsköldsvik. Hägglunds tillverkar och har tillverkat ett flertal olika banddrivna stridsfordon och en av dem är den norska varianten av stridsfordon 90, CV9030N. Genom den ständiga utvecklingen av dagens avancerade krigsföring blir gårdagens teknologi snabbt omodern. Detta sker snabbast inom IT-sektorn, så som mjukvara, elektronikkomponenter och kommunikationsmetoder. Då priset på ett nyutvecklat stridsfordon är så pass högt är det ekonomiskt hållbart att uppgradera de gamla och omoderna vagnarna.

Forskning har visat att patienter som tidigare vårdats inom Ambulanssjukvården har varit nöjda med Ambulanspersonalens omhändertagande och kunskap. Ambulanspersonal ansåg att det var viktigt att informera utifrån patientens kunskapsnivå samt bygga upp en relation för att kunna inge en känsla av trygghet. Det är viktigt att patienten ska kunna känna sig tillfredsställd med den vård som förmedlats oberoende av resans längd in till akutmottagningen. Syftet med examensarbetet var att undersöka patientens tillfredsställelse av Ambulanssjukvården vid långa respektive korta resor. En tvärsnittsstudie genomfördes genom att en modifierad form av enkäten MiniKUPP besvarades av patienter som åkt Ambulans in till en akutmottagning i södra Sverige.

För många akut sjuka patienter är alarmeringssjukvården och Ambulanssjukvården den första kontakten med sjukvården. Därför är det viktigt att dessa patienter prioriteras korrekt i förhållande till sjukdomstillståndets allvarlighetsgrad. Allra viktigast är det när patientens tillstånd är potentiellt akut livshotande, i situationer när tid är liv. Förutom det fysiska hotet kan tiden kännas outhärdligt lång innan Ambulansen är på plats. Rädsla för att inte bli hittad och rädsla för att tillståndet ska försämras ytterligare kan innebära en skarp konfrontation med tankar om livets ändlighet.Syftet med studien var att kartlägga om det förelåg några skillnader i prioritering mellan alarmeringssjukvården och Ambulanssjukvården, vid uppdrag där Ambulanssjukvården bedömt att patienten led av ett potentiellt akut livshotande tillstånd.Alarmerings- och Ambulansuppdrag från en region i sydvästra Sverige analyserades i en retrospektiv kvantitativ studie.

Designingenjörsstudenterna, Aldin Sumic och Andrea Slaattelia Larsson på Högskolan i Skövde har i samarbete med företaget, AB Germa, arbetat med ett produktutvecklingsprojekt under våren 2014. Syftet med uppdraget var att hitta lösningar till en eventuell konceptuell ?vakuum-skop? genom att använda Germas befintliga vakuumteknik för att immobilisera en patient med misstänkt spinalskada och integrera den i den befintliga skopbåren med dess funktion att ?skopa upp? en patient från olycksplatsen. Syftet med uppdraget var också att reducera antalet patientförflyttningar samt att öka säkerheten och kvaliteten i räddningsarbetet. En av Germas strategier för att konkurrera på marknaden är att lansera två nya produkter årligen.

Brist på kommunikation och koordination mellan vårdenheter utgör ett hot mot patientsäkerheten. Överrapportering bör vara kort, koncis, strukturerad och relevant. Det behövs en samsyn mellan prehospital och inhospital triagering. Triagering enligt ADAPT har visats vara ett tydligt kommunikationsinstrument som ökar patientsäkerheten i samband med överlämningar. Syftet med denna studie var att undersöka om prehospital triage kan öka patientsäkerheten och förkorta ledtiderna i samband med överlämning av patient mellan Ambulanssjukvård och akutmottagning.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 30 000 personer av stroke varje år. Stroke är ett samlingsnamn för hjärnskador orsakade av blödning eller infarkt i hjärnan. Stroke uppenbarar sig som en plötslig förlust av kroppsfunktion som styrs av hjärnan. En genomsnittlig strokepatient förlorar nästan två miljoner neuroner, 14 miljarder synapser och 12 km myeliniserade nervfibrer varje minut som stroken är obehandlad. För dessa patienter krävs det en snabb handläggning och snabba insatser för att minimera de hjärnskador som uppstår.

SOS Alarm har, med staten som uppdragsgivare, åtagit sig att svara för nödnumret 112 inom Sverige. De utför även uppdrag för landstingens räkning, inom Ambulansalarmering och inom Ambulansdirigering. SOS Alarms affärsidé är att utveckla, erbjuda och utföra tjänster för att skapa trygghet i nödsituationer och bidra till ett tryggare samhälle.I början av år 2003 inledde SOS Alarm projektet OPAL med målet att utveckla Ambulansverksamheten i Sverige. OPAL står för Optimerad Ambulanslogistik och drivs i samarbete med Linköpings universitet. Ambulanslogistik är den planering, implementering och kontroll av resurser och information som utförs för att åstadkomma ett effektivt sätt att betjäna en person i behov av vård utanför sjukhuset, inklusive eventuell transport.OPAL-projektet har bland annat resulterat i en beredskapskalkylator.

ABSTRACT Introduction: During the past 40 years the ambulance service in Sweden has evolved from mainly being a source of transport to today?s high-tech caring facilities that enable qualified care to start already in the patient?s home. This first level of care is now provided by registered nurses and registered nurses with specialist training in pre hospital care.At the same time as the care provided is becoming more advanced, results from studies demonstrate that the amount of dispatches to patients that lack the need for ambulance care and transport is increasing. Nurses in pre-hospital care possess the knowledge, training and authority to perform an initial assessment of patients and also treat patients according to local and national guidelines. After the treatment it would sometimes be possible for the patients to remain at home without having to use ambulance transport to an emergency department or in other cases find other means of transport to hospital.

Att det finns ändamålsenliga transportlösningar för resor till och från sjukvården är av största vikt för att skapa tillgänglighet till rätt vård, i rätt tid och på lika villkor. Ökad centralisering av sjukvård och en allt äldre befolkning medför att transportbehovet ökar. Tidigare studier har främst behandlat akuta sjuktransporter med Ambulans. Liten uppmärksamhet har riktats mot sjukresor av icke-akut karaktär samt hur det regelverk som finns för sjukresor påverkar valet av färdsätt. Samtidigt har det i tidigare forskning visat sig att det finns särskilda transportbar-riärer som påverkar kvinnors mobilitet.Uppsatsens syfte är att öka vår förståelse för hur sjukvårdsrelaterade resor i Västra Götaland kan effektiveras.

Vårt samhälle utvecklas snabbt och blir i takt med utvecklingen allt mer komplext och sårbart, nya riskkällor har tillkommit och det är viktigt att räddningsarbetet vid en insats kommer igång snabbt och blir så effektivt som möjligt. I 1 kap 3 § Lagen om Skydd mot Olyckor står det att: ?Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt?. Tornedalen i norra Sverige karakteriseras av glesbefolkade trakter och stora landytor vilket medför att avstånden mellan närmaste räddningstjänst och olycksplats kan bli stora. Detta kan leda till att utgången av händelsen blir mindre lyckosam på grund av lång tid innan räddningstjänsten anlänt.