Detta arbete handlar om lärare och elevers uppfattningar om könsdifferentierad idrottsundervisning. Denna studie syftar till att lyfta fram lärarnas och elevernas positiva och negativa uppfattningar om könsdifferentierad idrottsundervisning. De frågeställningar som arbetet utgått ifrån är; vilka uppfattningar har lärarna och eleverna på de tre skolor vi besökt angående könsdifferentierad idrottsundervisning? Det innebär att vi även ställt oss frågor som; Vilka elever skulle, enligt de intervjuade lärarna, gynnas av könsdifferentierad undervisning. Vilka skäl anger lärarna och eleverna till varför man ska eller inte ska bedriva könsdifferentierad idrottsundervisning? Den insamlingsmetod som använts för att få svar på våra frågeställningar är intervjuer med strukturerade frågor.

Kemiska bekämpningsmedel har länge varit det förhärskande sättet på vilket odlare skyddar grödor, men på senare år har alternativa och säkrare metoder för bekämpning av skadegörare blivit alltmer aktuella. Bakgrunden till detta är en ökad medvetenhet om riskerna förknippade med användningen av kemiska bekämpningsmedel, både för producent och konsument. Handlingsplaner för att minimera användningen av kemiska bekämpningsmedel har satts upp, men för att förverkliga detta krävs det att giftiga preparat ersätts med mindre giftiga alternativ. Genom åren har många alternativa bekämpningsmetoder tagits fram, men ofta har de inte varit tillräckligt pålitliga eller kostnadseffektiva för att odlare skall ta dem i bruk. En av metoderna som länge verkat lovande och som faktiskt nått stor framgång utomlands, är användningen av doftämnen, framför allt feromoner, för bekämpning av skadegörare. Trots att forskningen på feromoner pågått under en längre tid i Sverige, har tillämpningen inte nått någon större framgång annat än med klisterfällor i övervakningssyfte. Varför feromoner inte haft någon genomslagskraft i vårt land har fler orsaker, men beror kanske först och främst på att Sverige inte kunnat registrera produkter för användning annat än med passiva dispensrar.

Då det ständigt kommer nya tips om hur man skall förhålla sig till mat, måltider och kost ökaräven kraven på att vi människor måste bli mer kunniga inom området så att vi lättare kanförhålla oss till all information vi möter. Genom Skolverkets kursplaner (2011a) finns det ettkrav på skolan att undervisa om hälsa kopplat till matvanor. Med anledning av detta har jagvalt att undersöka hur en lärare i hem- och konsumentkunskap, en lärare i idrott och hälsasamt tio elever ser på undervisningen om hälsa kopplat till kost. Syftet med denna studie är attundersöka elevers och lärares uppfattningar kring måltider och hälsa. Uppsatsen syftar äventill att undersöka om det finns något samarbete mellan ämnena hem- och konsumentkunskapoch idrott och hälsa då det kommer till undervisning om matvanor och hälsa.De resultat jag fått fram visar att läraren i hem- och konsumentkunskap lägger mer fokus påhälsa i samband matvanor än vad läraren i idrott och hälsa gör.

Revisionsberättelsen är ett standardiserat dokument där revisorn presenterar de resultat som framkommit i revisionen. Syftet med revisionsberättelsen är att ge företagets finansiella information en ökad trovärdighet och utgör tillsammans med årsredovisningen ett underlag för beslutsfattande rörande företaget. Utan revisionsberättelsen är det svårt för användare av årsredovisningen att avgöra om den är fullständig och rättvisande. Uppsatsens syfte är att genom enskilda användares uppfattningar synliggöra och ge en djupare förståelse för revisionsberättelsens betydelse för användarna. Uppsatsen behandlar även revisionsberättelsens betydelse för användarnas förtroende till företaget.

Syftet med studien var att undersöka SPIRA-projektets deltagares uppfattningar om motivation och uppfattningar om projektets eventuella påverkan på motivationen. Samt uppfattningar hos några tidigare deltagare i projektet. SPIRA-projektets syfte är att stärka kompetensen hos sina deltagare och målgruppen är individer som varit arbetslösa i ett år eller mer, alternativt sjukskrivna i minst sex månader. Tidigare forskning inom arbetslöshet och motivation tyder på att de individer som drivs av en motivation med en hög grad autonomi har en större chans att vara lyckosamma. De anses även vara mer ihärdiga i sitt arbetssökande och har ett högre välmående än de som drivs av motivation med en låg grad autonomi.

Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsgivare och fackföreningar uppfattar äldre arbetskraft och dess möjligheter respektive hinder att arbeta längre. Resultatet visade att det finns stora variationer mellan olika arbetsgivares och olika fackföreningars uppfattningar om äldre i yrkeslivet. Framförallt framkom det att förutsättningarna är olika mellan tjänstemän och yrkesmän. De stora skillnaderna mellan dessa yrkesgrupper ligger i faktorer som hälsa och kompetens. Studien visade också på olika behov hos privata och offentliga arbetsgivare.

Detta examensarbete har som syfte att ta reda på när elever upplever att de blir bedömda i naturkunskap respektive när lärare bedömer sina elever i naturkunskap för att se om det finns någon överensstämmelse vid jämförelse av svaren. Undersökningen innefattar också frågan om vad elever tycker att de borde bli bedömda på. Anledningen bakom syftet är en vilja att veta om och var kommunikationen mellan lärare och elever brister i fråga om bedömning. Fokus i detta arbete är elevers uppfattningar av bedömning i gymnasieskolan. Genom en enkätundersökning bland fem klasser och deras fyra lärare, tillsammans med relevant litteratur, har vi kommit fram till att prov och aktivitet i klassrummet är de moment som såväl lärare som elever tycker är viktigast vid bedömningen.

En förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig kunskap är att de förstår det som lärarna säger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fått delge sina uppfattningar om sina lärares sätt att tala i undervisningen genom att besvara en enkät. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningsspråket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lärares språk och om lärarnas undervisningsspråk påverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt är positiva till lärares sätt att tala, men att många av dem inte alltid förstår vad lärarna säger. Eleverna ger därmed uttryck för att vara beroende av lärarnas undervisningsspråk och menar att det påverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutändan också deras inlärning. .

En kraftig expansion inom Perstorp Components de senaste åren, har inneburit att användningen av emballage ökat och därmed också emballagekostnaderna. Målsättningen med föreliggande studie har varit att undersöka om det är möjligt att reduceraemballagekostnaderna genom att införa internemballage.Arbetet delades in i tre faser. Den första var en identifikationsfas där dagens flöden skulle kartläggas. Därefter analyserades flödena och slutligen jämfördes olika emballagealternativ för att utröna vilka alternativ som var mest fördelaktiga.Det vanligast förekommande emballaget i dag kommer från Volvo Transport, som hyr ut emballage. Utöver emballage från Volvo Transport används pallar av olika slag, på vilka vanligtvis lådor av wellpapp placeras.Samtliga flöden som är större än 450 m3 per år, samt mindre flöden som kan inkluderas i de större, analyserades för att undersöka möjligheterna till reduktion av kostnaderna genom införande av internemballage.

Studiens syfte var att undersöka hur elever med diagnosticerade läs- och skrivsvårigheter och/eller koncentrationssvårigheter uppfattar det stöd de får på gymnasieskolan. Vidare undersöktes likheter och skillnader mellan elever som har läs- och skrivsvårigheter och elever som har koncentrationssvårigheter. Även genusaspekten studerades vad gäller likheter och skillnader i uppfattningar. En fenomenografisk ansats och kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Respondenterna läste alla sitt tredje och sista år på sina yrkesinriktade gymnasieutbildningar.

Syftet med följande arbete är att undersöka och beskriva de uppfattningar elever har om sitt lärande. Vilka förutsättningar behövs för att eleverna ska tänka och förstå det livslånga lärandet, att lära för livet. I arbetet ges läsaren en teoretisk genomgång om bland annat våran läroplan för de frivilliga skolformerna där det står att skolan ska ge en grund för livslångt lärande, betygen, tidens betydelse och vad eleverna förväntas tycka om skola. Studien har genomförts enligt en kvalitativ metod med intervjuer av tre före detta elever till mig och enkäter till två klasser på den skola jag undervisar. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att många komponenter behöver överrensstämma för att eleverna ska lära för livet och komponenter som jag som lärare bör vara medveten om. Eleverna behöver bli berörda för att minnas och då bör man bland annat koppla ihop det teoretiska med det praktiska..

Demokratiuppdraget är ett komplext uppdrag som innebär att skolan ska förmedla och förankra grundläggande demokratiska värden hos eleverna. Dock står det inte tydligt i styrdokumenten om vad det innebär och hur det ska gå till, det är upp till varje skola och lärare att tolka. Syftet med den här fenomenografiska undersökningen har varit att skapa kunskap om variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget hos gymnasielärare utefter frågeställningen: Hur ser variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget ut när det gäller innebörder av demokratiuppdraget samt när det gäller arbetet meddemokratiuppdraget? Genom att genomföra fem intervjuer med gymnasielärare har jag funnit fyra uppfattningskategorier gällande innebörden av demokratiuppdraget:? att demokratiuppdraget innebär förståelse för hur demokratiskt liv är som en helhetssyn,? att demokratiuppdraget innebär elevernas delaktighet och inflytande,? att demokratiuppdraget innebär att lära ett demokratiskt förhållningssätt genom kunskaper och övning och? att demokratiuppdraget innebär demokratiskt bemötande och demokratiska relationer,och tre uppfattningskategorier gällande uppfattningen av arbetet med demokratiuppdraget:? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom elevernas delaktighet,? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom läraren som demokratisk förebild och? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom att engagera samhälletTrots ett ringa urval av lärare anser jag att jag har funnit relevanta uppfattningar gällande innebörden av demokratiuppdraget samt arbetet med demokratiuppdraget och mina fynd har hjälpt mig, och hjälper förhoppningsvis även läsaren, att få en större insikt i hur begreppet demokratiuppdraget kan tolkas på flera olika sätt. Faktumet att det kan tolkas på flera olika sätt kan tänkas vara hjälpsamt att reflektera över i samtal gällande demokratiuppdraget med kollegor och elever..

BEPS är ett projekt påkallat av G20 som bedrivs i OECD:s regi. Projektet syftar till att förhindra erosion av nationers skattebaser, på grund av upplägg där vinster genom koncerninterna transaktioner flyttas till länder med låg beskattning. Denna uppsats behandlar specifikt BEPS action 8, vilken rör interprissättning av immateriella tillgångar. Syftet med uppsatsen är att utreda om OECD:s rapport angående BEPS action 8 ger förutsättningarna för att uppfylla, de i rapporten angivna målen, samt vilka problem som kan påverka måluppfyllelsen. Målet med BEPS action 8 är att se till att internprissättning av immateriella tillgångar, inte används för att separera beskattningsbara inkomster från värdeskapande aktiviteter.Därmed fokuserar BEPS action 8 på att se till att utförande av funktioner, användande av tillgångar och risktagande kompenseras på ett korrekt sätt, då detta anses bidra till värdeskapande.

För att bidra till dagens antimobbningsarbete som sker ute på skolor ser vi att barnens perspektiv bör lyftas fram. Vi tar upp olika forskare och deras definition och syn på fenomenet mobbning. Här lyfter vi även fram fyra olika perspektiv som vi använder i vårt analysarbete. Syftet med vår studie är att undersöka barns uppfattningar kring fenomenet mobbning, varför det uppstår och hur man kan stävja det. Barns perspektiv är betydelsefullt i vårt arbete då det är barns uppfattningar vi vill lyfta fram med vår studie.Vi har använt oss av en fenomenografisk kvalitativ metodansats där vi intervjuade åtta grupper med tre tioåriga barn i varje grupp. Dessa barn fick dessutom enskilt fylla i en enkät innehållande tre frågor.

Begreppet hållbar utveckling har allt sedan Brundtlandrapporten år 1987 blivit mer och mer använtöver hela världen. Begreppet kan dock definieras på många olika sätt och uppfattas olika av olikaaktörer i samhället. Ambivalensen kring begreppet har på en internationell nivå lett till svårlöstakonflikter mellan stater. En aspekt som dock verkar mindre väl utforskad är hur medborgare pålokal nivå uppfattar begreppet hållbar utveckling och varifrån de får sina uppfattningar. Huruniversitetsstudenter uppfattar begreppet är särskilt intressant att undersöka då utbildningssystemetär ett effektivt medel för att förändra människors tankesätt i en hållbar riktning.Denna kandidatuppsats i kulturgeografi har som syfte att komparativt undersöka studentersuppfattningar av begreppet hållbar utveckling i Ryssland och Sverige samt undersöka möjligaförklaringar till varför begreppet uppfattas som det gör.