Syftet med det här arbetet är att undersöka förstaklasslärares uppfattningar om hur motorisk träning hanteras i skolan och vad träningen kan leda till. Av intresse är också att undersöka vilken roll musiken kan spela i den motoriska träningen. Arbetet baseras på en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med fem verksamma pedagoger inom grundskolans verksamhet. I bakgrundslitteraturen beskrivs den motoriska utvecklingen, problem som kan uppstå vid brister i motoriken, forskning om motorisk träning samt musikens roll vid motorisk träning. Den valda litteraturen visar på en splittrad syn när det gäller motorikträningens betydelse för barns lärande.

Den fysiska inomhusmiljöns betydelse för det samspel som pågår i förskolan är ett aktuellt område. Miljön som en tredje pedagog diskuteras, det vill säga hur den fysiska inomhusmiljön kan stödja barns samspel och därmed barns utveckling och lärande. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi funderat kring hur olika rum uppmuntrar till samspel, därav vårt intresse för förskollärares uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel.SyfteSyftet med vår studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel i den fria leken.MetodVi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med kvalitativa intervjuer som redskap i vår studie. Vi har intervjuat fem förskollärare som är verksamma på tre olika förskolor i två mindre kommuner i sydvästra Sverige.ResultatFörskollärarna i studien anser att det är av stor vikt med en fysisk inomhusmiljö som är tillåtande och tilltalande. De pekar också på att det är viktigt att utgå från barns intressen och att förändra miljön efter det.

Förskolan är en verksamhet där stress är vanligt förekommande både bland barn och vuxna. Barngrupperna i förskolorna växer och pedagogerna får alltmer press på sig i sitt yrke. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om stress i förskolan och vilka möjligheter som finns att motverka den. För att granska detta har fem pedagoger intervjuats och redogjort för sina åsikter om och erfarenheter av området stress och hur man kan förebygga den bland barnen.Resultatet visar bland annat att lärarna ser stress som något som kommit starkare under senare år och att detta till stor del kan bero på föräldrars stress och påfrestningar. Kraven från omgivningen har ökat och det är viktigt att göra bra ifrån sig i sitt arbete.

Elever idag ska ges möjligheter att kunna påverka och ha inflytande på sin verksamhet i enlighet med gällande styrdokument om elevernas demokratifostran. Studiens syfte är att få en djupare syn på vad några fritidspedagoger har för uppfattning om elevinflytande på fritidshemmet och vad detta kan medföra för elevernas lärande och framtida demokratiska värderingar. Våra frågeställningar handlar om vilka uppfattningar om elevinflytande som verksamma fritidspedagoger har samt deras olika erfarenheter av detta inflytande och demokratifostran. Vi har även en frågeställning gällande pedagogernas svar och hur dessa kan diskuteras i relation till olika demokratiuppfattningar och olika teorier om lärande. För att få svar på de frågeställningar som ligger till grund för arbetet är tillvägagångssättet en hermeneutisk kvalitativ metod bestående av intervjuer med flera olika fritidspedagoger från olika skolor i olika kommuner.

I denna studie används Mölndals Stad som fall för att belysa hur chefer i offentliga organisationer förhåller sig till begreppet motivation samt hur de går till väga för att öka motivationen bland anställda, trots ekonomiska begränsningar. Inledningsvis presenteras begreppet motivation ur ett allmänintresseperspektiv vilket följs av en sammanfattning av tidigare forskning på området. I huvudkapitlet presenteras flertal motivationsteorier såsom yttre faktorer, inre faktorer, behovsteorier, kognitiva teorier, sociala teorier och arbetskaraktäristiska modeller. Intervjuer som genomfördes med chefer på Mölndals Stad sammanställs i vårt empiriska material med inriktning på de intervjuades åsikter och uppfattningar kring begreppet motivation.Resultatet av vår studie visar att det finns motivationssystem i offentliga verksamheter och att det främst handlar om att de sällan är allmän kända, varken för ledaren eller anställda. Detta beror på att motivationssystem ofta förknippas med väl strukturerade ekonomiska belöningar, vilket det inte finns resurser till i offentliga organisationer, chefer ser alltså inte deras vardagliga motivationsmetoder som en del av ett system.

Studiens syfte var att få en uppfattning om pedagogernas uppfattningar om att arbeta med färg i förskolan. Jag genomförde en intevjustudie med fyra pedagoger på två bildmedvetna förskolor. Studiens resultat visar att pedagogerna ser barnens utveckling av färgmedvetenhet som viktig för ett kreativt och reflekterande tänkande. I litteraturen menar flera författare att arbetet med färg i förskolan inte bara går ut på att göra rätt utan mycket består av att få prova och se vad man kan åstakomma. En del forskning säger att det har varit fokus på att mäta barnens kunskaper om kunskapen att kunna teckna och att målningen i sig har blivit åsidosatt.

Jonas, Buhr & David Nordin. (2011). Uppfattningar om futsal ? En studie om futsal och etablering avidrott (Opinions on futsal ? A study on futsal and establishing of sport) Bachelor Essay in Swedish.Umea: Umea university, Department of Education.AbstractThe study is based on an assignment from Vasterbotten Football Association that because of poorparticipation in futsal activities wants to find out what clubs, the coaches and players in Vasterbottenthink of futsal. The aim is to find out the opinions on futsal and what these opinions are based on.

Problembakgrund: Den traditionella investeringsstrategin består av bland annat Modern Portföljvalsteori och Capital Asset Pricing Model, men på grund av empiriska problem efterfrågas alternativa investeringsstrategier. Denalternativa investeringsstrategini denna uppsats består av småbolags-, värdebolags- och momentumeffekt. Detta innebär att forskning visat att investering i småbolag tenderar att ge högreavkastning än i stora bolag, att företag med högt värde tenderar att ge högre avkastning än tillväxtbolag och att man bör satsa på förra årets kursvinnare.Syftet: Syftet med denna uppsats är jämföra, småbolag med stora bolag, värdebolag med tillväxt bolag och årets kursvinnare med årets kursförlorare, på den svenska marknaden för åren 1996-2012, för att se om den ena ger högre avkastning än den andra. Vi vill se huruvida dessa effekter finns på den svenska marknaden.Metod: Vi har använt en kvantitativ studie och jämfört avkastningen mellan de båda grupperna. För att sedan se om vi finner någon signifikant skillnad har ett T-test använts.

Bakgrund: När IFRS-regelverket blev tvingande för svenska börsföretag år 2005 fanns förhoppningar om att immateriella tillgångar och goodwill, som uppstod vid förvärv, skulle redovisas på ett mer transparent och jämförbart vis än tidigare. De studier som gjorts på området har dock visat att dessa förhoppningar inte har besannats fullt ut. Syfte: Syftet med studien är att jämföra hur börsföretag identifierar och redovisar förvärvade immateriella tillgångar med de uppfattningar som finns hos företagens nyckelpersoner, angående samma tillgångar. Vidare syftar studien till att ge svar på varför eventuella skillnader, mellan sättet att redovisa och nyckelpersoners uppfattningar om immateriella tillgångar, förekommer. Metod: Studien har klassificerats som explorativ då den syftar till att undersöka ett relativt outforskat område.

Detta är en fallstudie som handlar om de varierande uppfattningar som en arbetsgrupp vid en vårdavdelning har haft av ett påbörjat arbete med grupputveckling. Denna grupp gavs möjlighet för forskaren att studera under hösten 2013 och en studie av denna arbetsmetod är idag aktuell. Arbetet med grupputveckling har skett genom en modell innehållande hälsopromotion. För att ta reda på gruppens uppfattningar av denna metod genomfördes kvalitativa enskilda intervjuer med dem. Materialet har till en början inspirerats av en fenomenografisk analysmetod.

Studien tar upp analogier som elever använder sig av när de resonerar om cellen. Lärare får i denna studie konkreta exempel på en variation av uppfattningar som elever har om ett fenomen vilket är av stor nytta vid undervisningssituationer. Med hjälp av intervjuer har elevers olika uppfattningar framkommit. Kategoriseringen av dessa har sedan gjorts med metoden fenomenografi. Resultatet blev fem huvudkategorier med ett antal underkategorier till dessa.

Studien, som utfördes på en kommunal gymnasial och vuxenutbildning, syftar till att undersöka elevers uttryckta uppfattningar av fenomenet "det flippade klassrummet". Det flippade klassrummet är ett arbetssätt som innebär att det som traditionellt sker i klassrummet nu äger rum i hemarbetet och tvärtom. Informanterna, eleverna, fick först uppleva det flippade klassrummet genom att deltaga i lektioner planerade utifrån arbetssättet. Därefter intervjuades de i olika former. Intervjuerna transkriberades och analyserades vilket genererade fem olika kategorier där eleverna på skilda sätt uttrycker sig om det flippade klassrummet.

Det finns olika orsaker till att människor väljer att begå brott och det finns inget enkelt svar på frågan varför ungdomar begår brott. Utifrån att det går att bespara personligt lidande och kostnader för samhället är ungdomsbrottslighet ett område som alltid är av värde att belysa inom forskning. Tidigare forskning gällande ungdomsbrottslighet har mestadels varit kvantitativ och därav ansågs det värdefullt att använda en kvalitativ ansats. Syftet med föreliggande uppsats var att belysa polisers uppfattningar om orsaker till ungdomsbrottslighet. Respondenterna bestod av åtta poliser som arbetade med ungdomsbrottslighet.

Studien utgår från fem idrottslärares uppfattningar om två begrepp, förtrogenhet och kulturarv, som återfinns i ett och samma mål i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94). De två begreppen finns inte definierade i Lpo94 utan det är lärarens ansvar att tolka och realisera dessa begrepp i den konkreta undervisningen. Datainsamlingsmetoden baseras på kvalitativa intervjuer där idrottslärare besvarar frågor kring deras uppfattningar av begreppen och om målet. Resultatet av studien visar att flertalet av informanterna inte är insatta i Lpo94s kunskapssyn men att de har en god uppfattning av vad kulturarvet har för betydelse för dem. Studiens diskussion berör konsekvenserna av den bristande begreppsuppfattningen och hur läroplanens uttryck och formuleringar påverkar idrottsläraren..

Detta är en fenomenografisk studie som syftar till att undersöka ett antal lärares uppfattningar av fenomenet problemlösningsförmåga. Lärare i Svenska grundskolor ska idag bedöma och utveckla elevers problemlösningsförmåga och från och med 2003 har PISA lagt fokus på att mäta elevers problemlösningsförmåga inom matematiken. Resultaten av dessa mätningar visar att Svenska elevers matematikkunskaper har minskat sedan 90-talet. Vad är det då för förmåga som testas och vad har lärare för uppfattningar om fenomenet problemlösningsförmåga? I den här studien redovisar vi vetenskapliga rapporter som på ett eller annat sätt behandlar fenomenet problemlösningsförmåga.