SVT:s Uppdrag granskning sÀnde i januari-februari 2011 tvÄ avslöjande reportage om Ikea och dess grundare Ingvar Kamprad. I den hÀr uppsatsen görs en kvantitativ innehÄllsanalys av hur dagstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, SmÄlandsposten och Svenska Dagbladet rapporterade kring Kamprad i 74 artiklar under efterspelet till granskningen. ForskningsfrÄgan Àr huruvida rapporteringen i ett mediedrev styrs av huvudpersonens status i samhÀllet. Resultatet tolkas med hjÀlp av teorier om mediedrev och framing och jÀmförs med tidigare forskning om tvÄ politiska affÀrer: Rainer-affÀren 1983 och Freivalds-affÀren 2000. Undersökningen visar att flertalet kriterier för ett mediedrev inte stÀmmer in pÄ rapporteringen kring Kamprad.

Den ökande globala tÀvlingen bidrar till att konkurrensen ökar för de flesta tillverkningsföretag. För att företagen ska kunna utmanövrera sina konkurrenter sÄ mÄste företaget veta sina specifika operativa fördelar som Àven kallas för konkurrensprioriteringar. Fabrikslayouten binder samman konkurrensprioriteringar, processer och kapacitet till en fysisk uppstÀllning av mÀnniskor, maskiner och yta. Idag producerar Volvo lastvagnar i UmeÄ (VLU) lastbilshytter utan frontlucka. Eftersom frontluckan och lastbilshytten lackeras pÄ tvÄ olika stÀllen finns det problem med nyansskillnader mellan dessa.

Marknadsföring Àr idag en viktig del i mÄnga företag, i takt med samhÀllets utvecklinghar sÀttet att marknadsföra sig pÄ förÀndrats. I de nyare marknadsföringsteorierna har kommunikationen mellan konsumenten och sÀljaren fÄtt en allt större roll. Marknadsföringen Àr pÄ vÀg att lÀmna transaktionsperspektivet och gÄ över motrelationsperspektivet. Detta har gjort att företag letar efter alternativa marknadsföringskanaler sÄ som sociala medier. Uppsatsen studerar hur ICA, Willy:s och Vi-Butikerna anvÀnder sig av Facebook för att kommunicera med sina medlemmar.

Denna rapport avhandlar arbetet som lett fram till det slutliga förslaget pÄ formgivning.De problem som arbetet försökt lösa har varit hur vidareutvecklingen av en befintlig produkt kanutföras pÄ ett smidigt och tillfredstÀllande sÀtt. Att med hjÀlp av import och inköp av komponenterkunna försöka hitta alternativa designlösningar gentemot befintlig konstruktion.Den befintliga konstruktionen Àr konstruerad uteslutande utifrÄn att designen Àr en produkt avfunktionen. Solö har tagit över projektet frÄn en tidigare konstruktör dÄ maskinens uppfinnare varmissnöjd med hur den byggts. Den tidigare konstruktören har för att lösa vissa funktioner gjortlösningar som inte varit optimala ur ett större perspektiv, montering och kostnad t.ex.Vissa lösningar har enbart tillkommit för att lösa bristfÀlliga lösningar, andra för att det inte fannsnÄgot annat att vÀlja pÄ, vilket resulterat i en design som inte varit optimal.Konceptet som presenteras i slutet av denna rapport har haft som utgÄngspunkt att ge förslag pÄdesign som kan optimera monteringsarbetet och fÄ till en kompaktare design dÄ den befintligamaskinen bestÄr mestadels av tom volym.Fokus har legat pÄ att ha argument för varje beslut och kunna visa pÄ att lösningarna Àr baserade pÄverklig fakta snarare Àn vilda antaganden som Àr tagna ur luften..

Idag lever cirka 40-65% av Sveriges befolkning med kronisk smÀrta. PÄverkan av kronisk smÀrta pÄ en persons livsstil varierar, en del ser smÀrtan som en olÀgenhet i vardagen medan andra upplever att smÀrtan pÄverkar varje aspekt av livet. Det Àr inte lÀtt att behandla kronisk smÀrta dÄ variationer pÄ smÀrtan Àr mÄnga och diagnosen ofta Àr osÀker. Alternativa metoder för att behandla smÀrta blir allt vanligare och en sÄdan metod Àr mindfulness. Syftet med studien var att beskriva den samlade kunskapen kring mindfulness verkan hos personer med kronisk smÀrta.

Syftet med föreliggande forskningsstudie var att undersöka hur förskolor arbetar med taloch sprÄkutveckling för att aktivt hjÀlpa barn som tenderar att ha svÄrigheter med tal ?och kommunikation. Jag har tagit upp Àmnet sett ur ett sociokulturellt perspektiv för attvisa pÄ att kommunikation och samspel har en historisk utgÄngspunkt som barn föds in ioch mÄste anpassa sig till. Jag har Àven tagit upp alternativa kommunikativa metodersom ett delsyfte att pÄpeka deras viktiga uppgift i förskolan, vilket Àr att frÀmja barnssprÄkliga utveckling. TillvÀgagÄngssÀttet har varit en kvalitativ halvstrukturerad metodmed fokus pÄ intervjuer.

Uppsatsens syfte Àr att belysa högstadieelevers grammatikintresse. MÄlet Àr att försöka förklara och förstÄ vad pojkar respektive flickor tycker om grammatik. Syftet Àr ocksÄ att se om det finns nÄgra skillnader mellan pojkars respektive flickors grammatikintresse. FrÄgestÀllningar som uppsatsen behandlar Àr: Hur uppfattar elever grammatikundervisningen? samt GÄr det, ur ett genusperspektiv, att urskilja skillnader mellan pojkars och flickors uppfattning gentemot grammatikstudier?Den valda metoden Àr en kvantitativ metod med kvalitativa inslag, det vill sÀga en enkÀtundersökning som bÄde innehÄller slutna, alternativa och öppna frÄgor.

Syftet med denna studie var att undersöka om arbetsgivare diskriminerar kvinnor och invandrare eller personer med utlÀndsk bakgrund. Studien genomfördes med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr som skapades för denna studie. Till frÄgeformulÀret hörde brevet frÄn en tÀnkt arbetssökande. Det fanns fyra alternativa namn: ett svenskt och ett utlÀndskt mansnamn samt ett svenskt och ett utlÀndskt kvinnonamn. InnehÄllet i brevet var för övrigt identiskt.

Syftet med studien var att beskriva hur skapande aktiviteter anvÀnds som ett arbetsterapeutiskt medel för vuxna personer med psykisk ohÀlsa. För att besvara syftet valdes en litteraturbaserad studie. Litteratursökning genomfördes via ett flertal olika databaser, samt med sekudÀrsökning. Sökningen resulterade i nio utvalda artiklar som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och manifest ansats. Analys av data resulterade i fyra kategorier: att frÀmja kommunikation och uttryckande av tankar och kÀnslor, att stÀrka klientens synsÀtt och identitet, att förÀndra och bli delaktig i sitt dagliga liv, inledande intervention med klienten.

För att Ästadkomma samarbete mellan agenter i dataspel har utvecklare under lÄng tid anvÀnt sig av traditionella AI-tekniker sÄsom skriptning och tillstÄndsmaskiner. Dessa tekniker har dock ett flertal problem som gör att alternativa tekniker dÀr samarbete istÀllet evolveras fram blir intressanta att studera. I detta arbete har effekterna av egenskaperna begrÀnsade synfÀlt, brusig indata samt hinder pÄ evolution av samarbete med en sÄdan teknik, Multi-Component ESP, utvÀrderats.En experimentmiljö utvecklades baserad pÄ samarbetsproblemet CMOMMT. I denna miljö utfördes sedan fem olika experiment dÀr respektive egenskap först testades enskilt och sedan alla tre i kombination. Resultaten av dessa visade att ingen av egenskaperna enskilt har nÄgon effekt men dÀremot att kombinationen av alla egenskaper har en stark negativ effekt pÄ evolutionen.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen har dels varit att undersöka KĂ€rlek i Europa utifrĂ„n frĂ„gan om kvinnligt medborgarskap förstĂ„tt som en normerande livslinje. De karaktĂ€rer som Birgitta bebodde vĂ€rlden med i Stockholm har studerats som exempel pĂ„ hur det kvinnliga medborgarskapets livslinje etableras som den vĂ€g Birgitta förvĂ€ntas vandra.Detta sker dels genom modern, som vĂ€rderar det som viktigt att ligga i linje, och som inskĂ€rper Ă€ktenskapets betydelse för Birgitta och strĂ€var efter att göra henne familjĂ€r med övre medelklassmiljöer.Även morbrodern, som Birgitta har en hemlig sexuell relation med, blir ett exempel pĂ„ en medborgare i linje. Han Ă€r en patriarkal familjefar, vars familj blir den bild av Ă€ktenskap och familjeliv ? de tvĂ„ viktigaste punkterna pĂ„ den kvinnliga medborgarens livslinje ? som Birgitta förhĂ„ller sig till. Att familjelivet framstĂ„r som förljuget och regisserat en den manliga blicken gör att detta inte framstĂ„r som efterstrĂ€vansvĂ€rda framtidsscenarier för Birgitta.För bĂ„de modern och morbrodern innebĂ€r detta att befinna sig i linje dock att dölja hemligheter.

Svenska privatpersoner har blivit mer aktiva pÄ börsen och dÀrför harallt fler börjat intressera sig för finansiella instrument. I media har vi kunna observera att vid flertalet tillfÀllen har smÄsparare sammanlagt förlorat stora summor pengar ofta förenatmed stort risktagande. Problematiken kring stora förluster Àr, förutom det monetÀra bortfallet, att ÄterhÀmtningstiden för kapitalet ökar kraftigt. Ytterligare ett problem försmÄspararna Àr att de rekommendationerna som utfÀrdas har relativt lÄgtrÀffsÀkerhet och att smÄspararna inte tar hÀnsyn till detta. Det finns Àven en problematik kring tillfÀllet att köpaen aktie, dÀr slutsatsen Àr att det Àr svÄrt att köpa och sÀlja aktier vid rÀtt tillfÀlle Àven för professionella investerare.

Detta arbete handlar om att kartlÀgga Ätkomstkontrollen inom olika delar av dagens hÀlso- och sjukvÄrd, nÀmligen primÀr-, sluten- samt hemvÄrden. Arbetet handlar Àven om att undersöka om det finns alternativa lösningar pÄ nuvarande problem nÀr det gÀller Ätkomstkontroll inom hÀlso- och sjukvÄrden.HÀlso- och sjukvÄrden drivs av olika huvudmÀn och det kan finnas skillnader nÀr det gÀller hantering av Ätkomsten till informationen mellan dessa delar.Det Àr viktigt att ha hög datasÀkerhet inom hÀlso- och sjukvÄrden. En del av datasÀkerheten Àr Ätkomstkontroll.Resultatet av undersökningen som har gjorts inom olika delar av hÀlso- och sjukvÄrden visar att, generellt sÀtt, bÄde systemansvariga och anvÀndare Àr nöjda med hur dagens Ätkomstkontroll ser ut. Ett problem som har framkommit i intervjuer Àr hantering av loggar. Loggarna kontrolleras manuellt.

Vi har under vÄra VFU-perioder upplevt att begÄvade elever i matematik ofta fÄr sitta och arbeta sjÀlvstÀndigt utan att fÄ nÄgon del av genomgÄngarna. Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare upplever sin undervisning med elever som Àr begÄvade inom matematik pÄ grundskolans senare Är samt begÄvade elevers syn pÄ matematikundervisningen de fÄr. Vi har i studien anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr vi intervjuade tre lÀrare och fyra elever frÄn tvÄ olika skolor i södra Sverige.  För att dessa intervjuer skulle kunna anvÀndas som underlag till vÄrt resultat, transkriberade vi varje intervju frÄn respektive intervjuperson. Resultatet visade att lÀrarna upplever att de har ont om tid till sina begÄvade elever och dÀrför ger dem större egenansvar i sin matematikutveckling.

Syftet med denna studie var att undersöka om arbetsgivare diskriminerar kvinnor och invandrare eller personer med utlÀndsk bakgrund. Studien genomfördes med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr som skapades för denna studie. Till frÄgeformulÀret hörde brevet frÄn en tÀnkt arbetssökande. Det fanns fyra alternativa namn: ett svenskt och ett utlÀndskt mansnamn samt ett svenskt och ett utlÀndskt kvinnonamn. InnehÄllet i brevet var för övrigt identiskt.