SmÀrta Àr nÄgot subjektivt och det Àr bara patienten som kan sÀga hur ont han har. SmÀrtskattning ger sjuksköterskan en uppfattning om patientens upplevda smÀrta. Sjuksköterskor kommer ofta i kontakt med patienter med smÀrta, dÀrav vikten av att kunna skatta smÀrta hos en patient pÄ ett adekvat sÀtt. Olika smÀrtskattningsinstrument har tagits fram och Àr ett hjÀlpmedel till sjuksköterskan vid smÀrtskattning. Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad kunskap och insikt i smÀrtskattningen ur en sjuksköterskas perspektiv.

PensionsomrÄdet upplevs av mÄnga som svÄrt och jobbigt att sÀtta sig in i. Framtida pension bestÄr av de olika delarna allmÀn pension, tjÀnstepension och privat pension och det ser olika ut för alla beroende bland annat pÄ arbetsplats och intjÀnande. Studiens fokus Àr tjÀnstepension och den grupp som har möjlighet att vÀlja en alternativ pensionslösning. Studien Àr undersökande till sin natur och syftar till att utforska och beskriva medarbetares och experters syn pÄ mötet mellan en medarbetare och en försÀkringsförmedlare. Mötet Àmnar ses som en potentiell arena för kunskapsutveckling kring tjÀnstepension och tjÀnstepensionsbeslut.

Sammanfattning Detta examensarbete utreder hur elektronisk fakturering förhÄller sig till traditionell fakturering, samt hur traditionell elektronisk fakturering i form av traditionell Electronic Data Interchange (EDI), kan pÄverkas av mÀrksprÄket XML eller eXtensible Markup Language som det stÄr för. Under utrednings gÄng har vi stött pÄ vissa motgÄngar. MotgÄngarna bestod av att Àmnet vi valt att belysa, XML i faktureringssystem, var alldeles för nytt för att genom intervjuer kunna bevisa vÄr hypotes. XML anvÀnds helt enkelt inte inom elektronisk fakturering pÄ det sÀtt vi förutsatt. Vi har dÀrför löst problemet genom att jÀmföra XML med de traditionella EDI metoderna med hjÀlp av artikel - och litteratur studier, samt förlitat oss pÄ vad de företag vi intervjuat har gett för svar. I vÄr bakgrundsinformation har vi beskrivit hur XML fungerar och hur dess bakgrund ser ut. Vi har Àven beskrivit vilka tillÀmpningar XML kan anvÀndas pÄ, samt beskrivit fakturering, bÄde hur den kan ske manuellt dvs.

Rapporten handlar om uppmÀrksamhetsstyrning inom skrÀckspel och huruvida olika ljussÀttningstekniker kan pÄverka spelarens navigation. Rapporten grundas i kognitionsvetenskapsteorier om visuell perception och olika typer av uppmÀrksamhet. Problemformuleringen Àr att moderna spel innehÄller effektiva guidningsmetoder och dessa passar inte alltid i skrÀckspel dÄ spelarens immersion lÀtt bryts med sÄdana metoder. LjussÀttning Àr viktigt i skrÀckspel och rapporten har undersökt huruvida olika tekniker kan anvÀndas effektivt som substitut för mer traditionella guidningsmetoder. Spelmiljön Àr en sci-fi-miljö utan nÄgot statiskt grÀnssnitt.

Syfte med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur man kommunicerar visuellt för att attrahera segmentet 50+. Metod : Undersökningen har gjorts ur ett hermeneutiskt synsÀtt med intentionen att undersöka och beskriva vilka visuella attribut i reklam som tilltalar en 50+-marknad. För att fÄ en djupare förstÄelse för problemet har vi valt att göra djupintervjuer med tre fokusgrupper dÀr respondenterna alla tillhör 50+-marknaden. Som referensgrupp har vi valt ungdomar i Äldern 20-30 Är. Djup-intervjuerna kompletterades med enkÀter för att fÄ en bÀttre bild av de enskilda respondenterna och deras intressen och mediavanor.

KlimatfrÄgan och den globala uppvÀrmningen Àr en av de stora frÄgorna som vÀrldens beslutsfattare brottas med i vÄr tid. Transportsektorn stÄr för en stor del av koldioxidutslÀppen som Àr den stora bidragande orsaken till vÀxthuseffekten och den globala uppvÀrmningen. Med en internationell spelplan, mycket avancerade farkoster med höga sÀkerhetskrav och höga utslÀpp Àr flygsektorn i stort behov av att finna miljövÀnligare alternativ till dagens fossila jetbrÀnslen.Rapporten har som mÄl att svara pÄ frÄgestÀllningen ?Hur kan Sverige/EU verka för en övergÄng till biodrivmedel för flyg frÄn fossila brÀnslen med politiska och ekonomiska styrmedel? ? och detta ska göras genom att i första hand kartlÀgga marknaden för tvÄ av de mest intressanta typerna av biojetbrÀnslen, de baserade pÄ alger och jatropha. Parallellt ska Àven prisprognostiseringar och marknadsundersökningar göras för fossila jetbrÀnslen.

PÄ 1960-talet tog Sverige steget frÄn brandtorn ute i skogen till en hightech-lösning med flygplan ? det svenska brandflyget var fött. Under de senaste Ären har mÄnga lÀnder runt om i vÀrlden tagit nÀsta steg i teknikutvecklingen: satellitövervakning. Men i Sverige, dÀr brandflyget varit en trogen vÀn som visat vÀrdefulla resultat, gjorde man nÄgot helt annat. Man drog in brandflyget och ersatte det istÀllet med ? ?ingenting?.

Under 1900-talet har vÀrldens stÀder i allt större utstrÀckning kommit att utvecklas till segregerade samhÀllen dÀr fattiga och rika, högutbildade och lÄgutbildade lever geografiskt Ätskilda frÄn varandra. Vilka mekanismer och strukturer ligger bakom detta segregerade samhÀlle? PÄ vilket sÀtt kan ÄtgÀrder motverka segregation? I rapporten genomförs ett försök att svara pÄ dessa frÄgor i relation till översiktlig planering av bebyggelse och infrastruktur. Dessutom prövas en hypotes att den översiktliga fysiska planeringen kan vara ett verktyg i motverkandet av segregation. Med en teoretisk och praktisk bas prövas hypotesen genom att introducera ett tankesÀtt som har sin utgÄngspunkt i de sociala aspekterna, dÀr mÄlet med exploatering blir att frÀmja integration.

Titel: Vi lever alla med hiv. En undersökning hur en mÄlgrupp tolkar en informationskampanjFörfattare: Anna HalvarssonUppdragsgivare: Hivpreventionen i VÀstra GötalandKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs universitet. (JMG)Termin: VÄrtterminen 2012Handledare: Annika BergströmSidantal: 52 sidor exklusive bilagorSyfte: Att undersöka hur kampanjen ?Vi lever alla med hiv? tolkas av sin mÄlgrupp.Metod: Kvalitativa djupintervjuerMaterial: Intervjuer med 8 personer i kampanjens mÄlgruppenHuvudresultat: Resultatet visar att kampanjen Àr snygg och vÀlarrangerad men nÀr mÄlgruppen ska tolka den uppstÄr förvirringar pÄ grund av textens innehÄll, personers uttryck och symboler de inte kan tolka pÄ rÀtt sÀtt. Texten Àr mÄngtydig vilket skapar den största förvirringen.

MÀn och kvinnor framstÀlls pÄ olika sÀtt i massmedia. Mannen förekommer mer ityngre Àmnen i artiklar som handlar om politik, makt och seriösa krönikor medankvinnan figurerar mer i nöjen, feature och artiklar om skönhet. I nyhetsmedier Àrmannen den som fÄr ta mest plats och kvinnan Àr underrepresenterad. Eftersommedias bild av omvÀrlden pÄverkar samhÀllet och mottagarna kan medias version avgenus skapa en stereotyp bild av hur kvinnan och mannen ska vara.Studien bygger pÄ en kvantitativ- och en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr fotografier itidningen Aftonbladet analyserades under en vecka. Undersökningens frÄgor byggerpÄ ett genusperspektiv och som analysredskap anvÀndes den semiotiskabildanalysmodellen.Resultatet visar att mannen Àr överrepresenterad i Aftonbladet och att kvinnan intefinns med i samma utstrÀckning.

Traditionellt har det antagits att anvÀndning och förstÄelse av spatiala prepositioner i första hand sker utifrÄn geometriska kriterier. Senare studier har visat att prepositioner ocksÄ pÄverkas dels av huruvida de spatialt relaterade objekten ocksÄ Àr funktionellt relaterade eller inte och dels av den visuella miljö som objekten utgör en del av. Dessa faktorer pÄverkar valet av perspektiv utifrÄn vilket prepositioner tillskrivs spatiala relationer, samt anvÀndning och förstÄelse av dem i situationer dÄ de enbart kan tillskrivas utifrÄn ett perspektiv. Detta arbete undersöker experimentellt hur dessa tvÄ faktorer pÄverkar anvÀndning och perspektivtagande vid anvÀndning av de projektiva prepositionerna ovanför, nedanför, framför, bakom och bredvid. Resultaten visar att en funktionell relation mellan de spatialt relaterade föremÄlen och tillgÄngen till en visuell miljö ökar benÀgenheten att anvÀnda prepositionerna utifrÄn ett perspektiv som utgÄr frÄn föremÄlens egna orienteringar.

Vid industriell produktion sÄ uppstÄr vÀrme vilken inte till fullo kan utnyttjas varför en viss mÀngd vÀrme blir kvar som restvÀrme. Företagen inom industrin strÀvar efter att minska eller ytterligare utnyttja restvÀrmen och den energin som denna innehÄller. Idag Àr det vanligaste anvÀndningsomrÄdet i Sverige för restvÀrme frÄn industrin att denna anvÀnds i nÀrliggande fjÀrrvÀrmenÀt. Ibland finns inte denna möjlighet eller Àr begrÀnsad i sin omfattning. Ett alternativ för svensk industri skulle kunna vara att producera elektricitet av denna restvÀrme.Denna rapport Àr ett examensarbete för KTH i samarbete med företaget Climeon.

Under Ă„r 2007 köptes fastigheten Ösby 1:54 av Dipart i Linköping, dotterbolag till företaget Dipart Entreprenad AB. Fastigheten som ligger pĂ„ Mariagatan 9 i Gustavsberg, befann sig redan dĂ„ i ett dĂ„ligt skick. Tanken Ă€r nu att olika Ă„tgĂ€rder skall vidtas för att huset skall, som minsta grad, erhĂ„lla en god boendestandard.Syftet med denna uppsats Ă€r att ta fram underlag som skall hjĂ€lpa fastighetsĂ€garen att besluta om vilka Ă„tgĂ€rder som skulle kunna vidtas och vilka Ă„tgĂ€rder som Ă€r nödvĂ€ndiga och om lĂ€genheterna skall kvarstĂ„ som hyresrĂ€tter eller om de ska omvandlas till bostadsrĂ€tter. Med hjĂ€lp av en teknisk beskrivning pĂ„ huset, en noggrann undersökning av energibehovet för huset samt studerade lagar och regler kommer fyra potentiella alternativ att granskas.Avslutningsvis kommer dessa alternativ att jĂ€mföras för att sedan kunna redovisa för deras respektive för- och nackdelar med hĂ€nsyn tagen till de tekniska, juridiska och ekonomiska förutsĂ€ttningarna.Arbetet har bestĂ„tt i att undersöka och uppföra en teknisk beskrivning av byggnaden dĂ€r allt frĂ„n grunden till fönster till taket behandlas och olika skador och brister redogörs för och en Ă„tgĂ€rdsplan tas fram. DĂ€refter har uppvĂ€rmningsbehovet grundligt redovisats för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna uppskatta bĂ„de vad det gĂ€ller drift- och energikostnader och Ă€ven för att kunna avgöra vad en eventuell vinst skulle kunna bli.

Every day we make numerous decisions. Some are better than others. Intuitive decisions usually results in less good decisions when we do not reason about our choices. Research has been interested about the process that is behind how we make good decisions. Decisions we face every day, such as when we shop, determined using various mental shortcuts that we use unconsciously.

Gamla filmer Àr ju kulturhistoria i visuell form och som pÄ nÄgot sÀtt mÄste bevaras, förvaras rÀtt för att kunna utnyttjas i framtiden som historieinformerande media och till forskning.Syftet med denna uppsats var att fÄ en bÀttre uppfattning om i vilken utstrÀckning gamla filmer tillgÀngliggörs vid lÀnsmuseer och institutioner i Sverige.DÀrmed ocksÄ undersöka hur man hanterar, bevarar och eventuellt efterbearbetar dessa gamla offentliga och privata filmer och hur respektive presentationsstrategier ser ut.För att fÄ ett svar pÄ dessa frÄgor, utfördes en enkÀtundersökning dÀr lÀmpliga enkÀtfrÄgor skickades till lÀnsmuseichefer, bild samt filmansvariga pÄ 26 olika museer och institutioner.Resultatet blev kortfattat att nÄgra fÄ museer har ingen hantering överhuvudtaget av gamla filmer. En större andel har en mycket liten hantering och efterbearbetning. I mÄnga fall lÀmnar man efterbearbetningen till nÄgon utomstÄende eller accepterar de DVD-kopior man fÄr frÄn Filmarkivet i GrÀngesberg. Detta Àr helt beroende av vilka ekonomiska resurser man har.FÄ gör ett komplett arbete med förvaring, digitalisering och efterbearbetning, frÄn gamla filmer, till genomarbetad DVD.Museerna har sedan en hel del varianter, pÄ hur de tillgÀngliggör sitt material.UpphovsrÀtten kan mÄnga gÄnger begrÀnsa tillgÀngligheten pÄ ett existerande filmmaterial..