Denna uppsats Àr baserad pÄ en undersökning av de svenska mobiltelefonoperatörerna och hur de stÀller sig till och resonerar kring outsourcing av sin teknikrelaterade verksamhet. Författaren har utifrÄn befintliga teoretiska beslutsmodeller utvecklat en egen modell vilken beskriver hur operatörerna gÄr till vÀga dÄ de fattar beslut om att outsourca en aktivitet eller ej. Författaren har Àven identifierat faktorer vilka pÄverkar detta beslut och nÀr outsourcing överhuvudtaget ses som ett realistiskt alternativ. Undersökningen visar att operatörerna Àr mest positiva till outsourcing i samband med det operativa utförandet av nÀtutbyggnad. Samtidigt som de inte alls ser outsourcing som nÄgot realistiskt alternativ betrÀffande den strategiska planeringsverksamheten.

Titel: Vad underlÀttar respektive hindrar fysisk aktivitet hos personer med lÄngvariga smÀrtor? ? En kvalitativ intervjustudie.Författare: Malin Carlsson & Johanna Strömbom, Sjukgymnastprogrammet, Institutionen för Medicin och HÀlsa (IMH), Linköpings universitetHandledare: Britt Larsson, Docent i yrkesmedicin, Lektor i klinisk smÀrtforskning, Institutionen för Medicin och HÀlsa (IMH), Linköpings universitet.SAMMANFATTNINGBakgrund: TrÀning har visats ge positiva effekter pÄ lÄngvarig smÀrta, dock rapporteras dÄlig följsamhet hos personer med lÄngvarig smÀrta. Tidigare forskning har pÄvisat ett flertal underlÀttande och hindrande faktorer till trÀning hos personer med lÄngvarig smÀrtproblematik men betonar vikten av vidare forskning med en bredare ansats till fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera faktorer och förhÄllanden som verkar underlÀttande respektive hindrande för fysisk aktivitet som behandling mot lÄngvarig benign smÀrta.Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio deltagare rekryterade via en smÀrtklinik i södra Sverige. Insamlad data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: UnderlÀttande faktorer uppgavs vara individuellt anpassad, varierad och glÀdjefylld trÀning, samt stöd, gemenskap, smÀrtlindring, motivation, framsteg, viljan att förbÀttra hÀlsan, tillgÀnglighet samt kunskap. SmÀrta, tidsaspekter, brist pÄ ork, svÄrigheter att komma igÄng, inte behov av trÀning, brist pÄ tillgÀnglighet och kunskap, Àven pinsamhet, lathet, rÀdsla och motivationsbrist rapporterades vara hindrande.Konklusion: De faktorer som framkommit i resultaten styrker tidigare forskning.

Titel: Vad underlÀttar respektive hindrar fysisk aktivitet hos personer med lÄngvariga smÀrtor? ? En kvalitativ intervjustudie.Författare: Malin Carlsson & Johanna Strömbom, Sjukgymnastprogrammet, Institutionen för Medicin och HÀlsa (IMH), Linköpings universitetHandledare: Britt Larsson, Docent i yrkesmedicin, Lektor i klinisk smÀrtforskning, Institutionen för Medicin och HÀlsa (IMH), Linköpings universitet.SAMMANFATTNINGBakgrund: TrÀning har visats ge positiva effekter pÄ lÄngvarig smÀrta, dock rapporteras dÄlig följsamhet hos personer med lÄngvarig smÀrta. Tidigare forskning har pÄvisat ett flertal underlÀttande och hindrande faktorer till trÀning hos personer med lÄngvarig smÀrtproblematik men betonar vikten av vidare forskning med en bredare ansats till fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera faktorer och förhÄllanden som verkar underlÀttande respektive hindrande för fysisk aktivitet som behandling mot lÄngvarig benign smÀrta.Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio deltagare rekryterade via en smÀrtklinik i södra Sverige. Insamlad data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: UnderlÀttande faktorer uppgavs vara individuellt anpassad, varierad och glÀdjefylld trÀning, samt stöd, gemenskap, smÀrtlindring, motivation, framsteg, viljan att förbÀttra hÀlsan, tillgÀnglighet samt kunskap. SmÀrta, tidsaspekter, brist pÄ ork, svÄrigheter att komma igÄng, inte behov av trÀning, brist pÄ tillgÀnglighet och kunskap, Àven pinsamhet, lathet, rÀdsla och motivationsbrist rapporterades vara hindrande.Konklusion: De faktorer som framkommit i resultaten styrker tidigare forskning.

Obehandlad eller otillrÀckligt behandlad postoperativ smÀrta Àr vanligt. Medan icke farmakologiska och kognitiva metoder till smÀrtbehandling Àr vanliga och har visat sig effektiva som komplement till farmakologisk smÀrtbehandling vid behandling av lÄngvarig (kronisk) smÀrta, anvÀnds dessa metoder vÀldigt lite nÀr det gÀller akut smÀrta som postoperativ smÀrta, dÀr farmakologisk smÀrtbehandling Àr mest vanligt. Denna litteraturstudie Àmnade söka kunskap om vetenskapligt belagda icke farmakologiska eller komplementÀra metoder för att förebygga eller behandla postoperativ smÀrta. Metoden var en litteraturstudie och sökningar gjordes i databaserna Cinahl och Medline under hösten 2008. Artiklarna skulle vara vetenskapliga artiklar och publicerade Är 2000 eller senare.

Alla företag strÀvar efter att göra en vinst, men frÄgan Àr nÀr ett företag faktiskt uppnÄtt detta. Stern Stewart & Co Àr ett amerikanskt konsultbolag som har arbetat fram ett koncept som de kallar Economic Value Added (EVA). Den stora skillnaden mellan detta och övriga vinstmÄtt Àr att EVA visar att ingen vinst har uppnÄtts förrÀn Àven kostnaderna för det egna kapitalet, d.v.s. den avkastning som aktieÀgarna förvÀntar sig, Àr tÀckta. Stern Stewart & Co har marknadsfört EVA som ett helhetskoncept som ska anvÀndas för styrning i hela företaget.

Denna studie skrevs i uppdrag frÄn stiftelsen HÄll Sverige rent. Syftet med studien var att undersöka intresset för och instÀllningen till miljövÀnliga bÄtvÄrdsprodukter och tjÀnster, vilka motiv som finns för att vÀlja eller inte vÀlja dessa miljövÀnliga alternativ samt om det finns nÄgon skillnad till detta beroende av kön, Älder och bÄttyp. För att fÄ en bild över hur marknaden ser ut idag samt hur förutsÀttningarna ser ut för framtiden genomfördes undersökningar genom intervju och enkÀt hos tre aktörer inom bÄtbranschen. Dessa aktörer Àr fritidsbÄtÀgare, marinor samt ÄterförsÀljare för bÄtvÄrdsprodukter. De frÄgestÀllningar som formulerades för studien var; Hur ser intresset ut för miljövÀnliga bÄtvÄrdsprodukter respektive tjÀnster hos de olika aktörerna?, vilka skÀl finns för att vÀlja eller inte vÀlja miljövÀnliga bÄtvÄrdsprodukter och tjÀnster?, hur uppfattas fritidsbÄtÀgarna av marinorna och ÄterförsÀljarna inom frÄgan? samt varierar intresset och skÀlen hos fritidsbÄtÀgare för miljövÀnligt alternativ beroende av Älder, kön eller bÄttyp?De frÄgor som stÀlldes till aktörerna var bland annat vilka skÀl som finns för och emot att vÀlja miljövÀnliga alternativ.

Är korslaminerat trĂ€ ett bra alternativ för pĂ„byggnader? Studiens syfte Ă€r att utreda hur vĂ€l pĂ„byggnader i CLT stĂ„r sig som alternativ i konkurrens med andra metoder att ta fram nya bostĂ€der inom tĂ€tort dĂ€r ett behov av förtĂ€tning finns. Studien riktar sig till en eventuell byggherre och i första hand till uppdragsgivaren: AB Gotlandshem.Kvartert Höken 1 Ă€r uppfört i början pĂ„ 1960-talet. De aktuella byggnaderna för en eventuell pĂ„byggnad Ă€r tre hus om tvĂ„ vĂ„ningsplan och kĂ€llare. Dessa byggnader benĂ€mns: B, D och F.

Mitt syfte Àr att visa pÄ hur reflektioner kan upplevas som ljuskÀllor i rum samt att pröva och utveckla en biprocess till designprocessen. Syftet med biprocessen Àr att designern under designprocessen tillgodogör sig nya erfarenheter som tolkas och Äterskapas i utformningen av produkten. Biprocessen ska ses som ett komplement inom designprocessen som skapar ytterligare erfarenheter att anvÀnda sig av i designarbetet. .

Eutrofiering Ă€r ett stort problem för Östersjön dĂ€r den största tillförseln av nĂ€ringsĂ€mnen kommer som diffusa utslĂ€pp. I Östersjön leder eutrofieringen till ökad tillvĂ€xt och algblomningar. Den ökade tillvĂ€xten leder Ă€ven till grumling av vattnet vilket försvĂ„rar för makroalger, samt till bottendöd dĂ„ stora mĂ€ngder organiskt material faller ner pĂ„ botten och mĂ„ste brytas ned med syreförbrukning och svavelbildning som konsekvens.PĂ„ vĂ€stkusten, utanför LĂ„ngevik vattenreningsverk, bedrivs musselodling i syfte att renavattnet frĂ„n kvĂ€ve. Det Ă€r ett alternativ till utbyggnad av kvĂ€vereduktionssteget i reningsverket.Syftet med den hĂ€r rapporten Ă€r att undersöka om det Ă€r möjligt att genom musselodling minska kvĂ€vebelastningen i Östersjön. Den tittar pĂ„ praktiska och ekonomiska effekterrörande odling och avsĂ€ttning av musslorna.Analysen visar att de metoder och material som anvĂ€nds pĂ„ VĂ€stkusten skulle kunna anvĂ€ndas i Östersjön.

Alla elever har rÀtt till en individanpassad undervisning enligt de styrdokument som rÄder just nu. LÀraryrket Àr ett komplext yrke som bland annat innefattar att lÀrare mÄste ha kunskap om mÄnga olika metoder, teorier och strategier för att ett positivt lÀrande ska kunna ske för alla elever i grundskolan. Syftet med den föreliggande studien Àr att studera om en metod som ofta anvÀnds inom specialpedagogiken, kan anvÀndas i grundskolan inom lÀs-och skrivutveckling som en alternativ metod i undervisningen. Metoden heter Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, vilket förkortas som TAKK. Bakgrunden i studien tar upp vad lÀrare mÄste arbeta med utifrÄn styrdokumenten, en förförstÄelse för hur barn och elever utvecklar lÀrande utifrÄn sociokulturella perspektiv samt alternativa strategier för att utveckla sprÄkkunskaper.

Bakgrund: Lessebo kommun undertecknade Ă„r 2012 en avsiktsförklaring om att gĂ„ med i samordnad varudistribution tillsammans med kommunerna i Kronobergs lĂ€n. År 2014 gjorde Camilla Thure, utvecklingsstrateg, Lessebo kommun, en utredning om kostnaderna för att gĂ„ med i samarbetet. Thures utrĂ€kningar baserades pĂ„ uppskattade kostnader för samordnad varudistribution. År 2015 har avtalet för samordnad varudistribution tecknats mellan de kommuner i Kronobergs lĂ€n som ingĂ„r och kostnaderna kan i nulĂ€get mer exakt berĂ€knas. Det Ă€r tre kommuner som i nulĂ€get inte ingĂ„r och det Ă€r Lessebo, Uppvidinge och Markaryd (Thure 2015 s.4).

SammanfattningAlla barn i förskolan har rÀtt till en stimulerande sprÄkutveckling, att kunna uttrycka kÀnslor, behov och kÀnna delaktighet i det sociala samspelet. Syften med denna studie Àr att ge en övergripande bild över hur teckenanvÀndning i förskolan kan stimulera barns sprÄkutveckling oavsett svÄrigheter och vad pedagogerna har för instÀllningen till metoden ur ett sociokulturellt inkluderande perspektiv. Tidigare forskning visar att det finns positiva effekter av att anvÀnda sig av tecken som ett komplement för att förstÀrka talsprÄket, speciellt för sprÄksvaga barn. Det har framför allt fÄtt konsekvenser för begreppsutvecklingen och ordförstÄelsen som innefattas i förskolans styrdokument. TillvÀgagÄngssÀttet i studien var kvantitativ metod i form av en digital enkÀtundersökning som skickades ut till förskolor runt om i landet.

Under slutet av 90-talet vÀxte flertalet alternativa marknadsplatser fram som följd av den ökade noteringsvilja som skapades i IT-boomens spÄr. Behovet och kvaliteten pÄ dessa marknadsplatser har ifrÄgasatts under senare Är och intresset för noteringar har minskat till nÀstan noll. Marknadsplatserna sjÀlva anser att de Àr ett viktigt komplement till de stora börserna. Genom sina lÀgre noteringskrav och kostnader ger de tillvÀxtbolag en möjlighet att uppbringa nytt kapital, som de annars hade saknat. Om det dessutom kan pÄvisas att de alternativa marknadsplatserna inte Àr korrelerade med de stora marknadsplatserna kan de vara befogade ur en investerares synvinkel, genom att de skapar diversifieringsmöjligheter.

Post och telestyrelsen (PTS) har gett ett allmÀntrÄd om att alla brevinkast ska ersÀttas med postfack frÄn och med den 1 januari 2011. Med denna rekommendation kommer brevinkasten pÄ dagens dörrar att bli överflödiga. MÄnga kommer att vilja ta bort sitt brevinkast och ersÀtta det med en produkt som ger en tystare och sÀkrare miljö i hemmet.Detta examensarbete syftar till att finna en eller flera lÀmpliga lösningar för att ersÀtta brevinkasten pÄ dörrarna. Denna lösning Àr tÀnkt att vara ett billigare alternativ för att lösa problemet, jÀmfört med att köpa en ny dörr.Olika metoder för att finna idéer har anvÀnts och flera alternativ framkom. Det gjordes utvÀrderingar för att finna den lösning som var mest lÀmplig för att lösa problemet.

Jerkeman, Ingrid & Larsson, Elisabet. (2005). Svenska för alla ? om vad gymnasieÀmnet svenska som andrasprÄk Àr i teorin, hur det gestaltas i praktiken samt vilka alternativ det finns för en utveckling av Àmnet. Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 60 poÀng, Malmö högskola.