Denna kvalitativa studie handlar om några behandlares upplevelser och erfarenheter kring vilka personer som hamnar i missbruk av anabola androgena steroider(AAS). Den belyser även vilken behanding som finns för problematiken. För att erhålla empiri används semistrukturerade intervjuer på fyra personer som arbetar med behandling av AAS. Resultatet visar att man kan kategorisera AAS-användare i tre olika grupper. När klienter kommer till behandling är det viktigt att man ser till helhetsbilden och att man ser varje individ för sig.

Bakgrund: Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor i Sverige av bröstcancer. Detta innebär att 20-tal kvinnor erhåller en bröstcancerdiagnos varje dag, medan ett 40-tal män drabbas varje år i Sverige. Patienter reagerar olika på sin bröstcancerdiagnos och därmed är informationen som erbjuds till patienterna av betydelse, eftersom det hjälper dem att förbereda sig både fysiskt och psykiskt inför behandling. Syftet: Att identifiera bröstcancerpatienters informationsbehov i samband med behandling. Metod: En litteraturstudie med elva artiklar utfördes för att besvara syftet.

Ätstörningar är ett stort problem framför allt hos unga kvinnor. De vanligaste diagnoserna är anorexia nervosa, bulimia nervosa, hetsätning och ätstörning utan närmare specifikation. I Sverige arbetar sjukgymnaster inom psykiatrin med ätstörningspatienter. Syftet med studien var att undersöka hur sjukgymnaster arbetar med patienter som har ätstörningar och vilka resultat sjukgymnasten ser att patienten uppnår. För att svara på studiens syfte genomfördes intervjuer med fem sjukgymnaster inom psykiatrin i Norr- och Västerbotten.

I en tandvårdsfobibehandling måste klienten utsätta sig för något hon känner rädsla inför. KBT-metoder är framgångsrika vid behandling av tandvårdsfobi, men det har inte studerats närmare hur det upplevs att gå i behandling. Nio personer som genomfört behandling svarade på enkät och sex av dessa deltog i semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna berättar om starka känslor som ångest och rädsla, men motivationen har varit hög. Terapeutens kunskaper och stöd har varit viktigt för att kunna genomföra behandlingen.

Bakgrund: Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancersjukdom, ungefär sju tusen män behandlas varje år inom slutenvården. Ett dåligt bemötande från sjukvården kan påverka behandlingsresultatet. Varje man måste bemötas efter sin upplevelse, därför är det viktigt att vara lyhörd för mannens upplevelse av sin vardag. Olika behandlingsalternativ kan ge olika biverkningar, vilket kan leda till konsekvenser i mannens dagliga liv. Syfte: Syftet med studien var att belysa mäns upplevelser av vardagen efter påbörjad behandling vid prostatacancer.

Diagnosticering av magsår hos häst har blivit allt vanligare de senaste åren med en förekomst på hela 90% inom vissa grupper. Alla hästar, oavsett ras och ålder, kan utveckla magsår men det är däremot inte alla hästar som uppvisar kliniska symtom. Det är vanligare att skador uppkommer i magsäckens kutana del än i körtelslemhinnan och diagnos ställs genom gastroskopi. Den största riskfaktorn för uppkomsten av kutana magsår hos häst tycks vara ökad träningsintensitet och det är ovanligt att magsår läker spontant vid fortsatt kontinuerlig träning. Vid behandling av magsår hos häst fokuseras det framförallt på att minska syraproduktionen och öka pH i magsäcken. I den här litteraturstudien har omeprazol utvärderats som ett farmakologiskt behandlingsalternativ till hästar med magsår genom att väga fördelar mot nackdelar och vidare diskuterat hur behandlingen bör tillämpas i praktiken.

Varje år diagnostiseras 10 000 män med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer är emotionellt ansträngande. Väntetiden vad gäller behandling för patienter med prostatacancer är lång. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och känslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lång tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

Bakgrund: Tyreoideacancer drabbar cirka 400 personer årligen i Sverige varav kvinnor är överrepresenterade. Insjuknandet sker vanligen efter 50 års ålder men förekommer även i yngre åldrar. Syfte: Att få kunskap om omvårdnadsbehov och livskvalitet hos patienter med tyreoideacancer under och efter den medicinska behandlingen mot cancer. Metod: En litteraturstudie där 9 artiklar båda kvalitativa och kvantitativa artiklar har analyserats. Resultat: Resultatet pekar på att det finns omvårdnadsbehov under och efter avslutad cancerbehandling.

Det har skett en utveckling av flera nya biologiska läkemedel sedan slutet av 1990-talet för patienter med en reumatisk sjukdom. Några av dessa läkemedel administreras som intravenösa infusioner, vilket innebär att patienterna är tvungna att komma till en poliklinik för att erhålla sitt läkemedel. Detta kan påverka det dagliga livet samt patienternas oberoende och att undersöka hur patienterna uppfattar denna situation är av betydelse. Inom reumatologin är det ingen studie gjord som undersökt detta. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med reumatiska sjukdomar uppfattar beroendet vid intravenös anti TNF-alfa behandling administrerad av en sjuksköterska.Studien genomfördes med en deskriptiv kvalitativ design och fenomenografisk ansats.

Cancer är idag en vanlig sjukdom som uppstår på grund av okontrollerad celltillväxt och kan visa sig som cirka 200 olika sjukdomar beroende på vilken celltyp som drabbas. Trots dagens standardterapier med kirurgi, strålning och kemoterapi så dör årligen runt 23 000 människor av cancer i Sverige. Dödsfallen beror ofta på svåråtkomliga metastaser som bildats från ursprungstumören och sedan spridits med blod och lymfa ut i kroppen. En långt gången cancer kan även visa upp resistens mot vissa terapier, vilket försvårar behandling ytterligare.  Det är därför viktigt att nya effektiva läkemedel och behandlingsmetoder utvecklas. Ett alternativ är onkolytisk virusterapi.

Sammanfattning Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna i vårt land. I huvudsak behandlas bröstcancer med kirurgi men tilläggsbehandling med cytostatika-, strål- och hormonell behandling är vanligt. Under behandlingen kommer kvinnorna att drabbas av bieffekter som kan orsaka lidande.Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors erfarenheter under tiden de får adjuvant cytostatika- och strålbehandling för bröstcancer; Hur upplever de det och hur hanterar de upplevelserna?Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes. Efter genomförd sökning i databaserna, PubMed och Cinahl, kvalitetsgranskades och inkluderades tio artiklar.

Multipel Skleros, MS, är en kronisk autoimmun sjukdom med cirka 17000 diagnosticerade patienter i Sverige. Sjukdomen drabbar framför allt kvinnor i åldersintervallet 20-40 år. Myelinet som omger axonerna inflammeras och skadas, vilket medför blottade nervtrådar med försämrade impulser som följd, varvid symtom som okoordinerade rörelser och domningar är vanligt. Idag finns ingen läkande behandling mot MS. Vid skov med akuta funktionsnedsättningar används metylprednisolon för att förkorta skovets tid.

En aktiv Triggerpunkt är ett hyperirritabelt område som återfinns i muskulo- skeletalvävnad och består av en knöl i ett spänt muskulärt band. Från dessa punkter genereras en överförd smärta till en annan del av kroppen. Myofasciellt smärtsyndrom orsakas av aktiva triggerpunkter. Syftet med denna studie var att beskriva vilka dokumenterade effekter behandlingsmetoderna: nålar, elektrisk nervstimulering, ultraljud och töjning har vid myofasciellt smärtsyndrom. Litteratursökning för studien gjordes i Pubmed, Pedro, Amed och Cinhal.

En aktiv Triggerpunkt är ett hyperirritabelt område som återfinns i muskulo- skeletalvävnad och består av en knöl i ett spänt muskulärt band. Från dessa punkter genereras en överförd smärta till en annan del av kroppen. Myofasciellt smärtsyndrom orsakas av aktiva triggerpunkter. Syftet med denna studie var att beskriva vilka dokumenterade effekter behandlingsmetoderna: nålar, elektrisk nervstimulering, ultraljud och töjning har vid myofasciellt smärtsyndrom. Litteratursökning för studien gjordes i Pubmed, Pedro, Amed och Cinhal.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Internet användes när personuppgiftslagen skrevs och hur dagens teknik möjliggjort spridning av allmänna handlingar på Internet. Vi har även undersökt när behandling av personuppgifter är förbjudet och de undantag som finns i lagen som särskilt har kunnat innebära en integritetskränkning för den enskilde. Personuppgiftslagen antogs under samma period som Internet hade en explosionsartad utveckling. Detta medförde en svårighet för lagstiftaren att förutse på vilket sätt information i framtiden skulle kunna komma att behandlas. Personuppgiftslagen förbjuder all behandling av personuppgifter men är subsidiär och innehåller ett flertal undantag som har gjort det svårt att angripa kränkande behandling av personuppgifter som spridits på Internet.