Bakgrund: Hjärtsvikt är ett allvarligt sjukdomstillstånd som påverkar det dagliga livet och ökar med stigande ålder.Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att leva med hjärtsvikt.Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskning ansågs åtta artiklar vara användbara för att svara på syftet.Resultat: Sex kategorier utkristalliserades, vilka var lidande, rädsla, begränsning, beroende, anpassning och hopp. Att leva med hjärtsvikt innebar lidande i form av sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Upplevelser av rädslor relaterade till hela livssituationen var framträdande.

Äldre människor är mer utsatta för nutritionsbrist än yngre och har en högre risk för att utveckla undernäring. Undernäring är fortfarande mycket underskattat, vilket kan innebära att vårdpersonal inte inser, hur allvarligt näringsmässiga problem kunde bli. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan i sin yrkesroll kan identifiera malnutrition hos äldre människor, samt beskriva vilka attityder sjuksköterskor har till malnutrition. Metod: för att uppnå syftet med studien gjordes en litteraturöversikt. Sökningar gjordes via databaserna PubMed och CINAHL där 15 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, sammanställdes och analyserades utifrån en manifest innehållsanalys.

Syftet med denna uppsats var att undersöka orsaker till självskadebeteende samt eventuella könsskillnader i självskadebeteende och förklaringar till dessa. För att besvara dessa frågor genomförde vi en kvalitativ studie i form av en forskningsöversikt där vi samlade in data i form av relevanta vetenskapliga studier som sedan tolkades utifrån socialkonstruktivism och symbolisk interaktionism. Resultaten i denna studie visar att självskadebeteende kan fylla känsloreglerande syften som att få befrielse från negativa känslor eller få kontroll över sina känslor, reglera känslor av alexithymia eller dissociation samt uttrycka självhat, självförakt och andra negativa känslor riktade mot det egna självet. Självskadebeteende kan även orsakas av barndomstrauma i form av föräldrarnas försummelse eller känslomässiga omsorgssvikt samt fysiska, psykiska och sexuella övergrepp i barndomen. Könsskillnader i självskadebeteende visar sig genom att självskadebeteende framställs som ett nästan uteslutande kvinnligt fenomen med bakomliggande typiska kvinnliga beteendemönster.

Sammanfattning Syftet med studien var att få ökad kunskap och undersöka om det finns några konsekvenser i det dagliga livet för personer som får diagnosen kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL. Syftet var också att undersöka vilken betydelse individuell information och utbildning, nutrition och träning samt omvårdnad har för personer som får diagnosen KOL. För att få svar på frågeställningarna valde författarna att göra en deskriptiv litteraturstudie. Data samlades in via databaserna SweMed, PubMed/Medline och Cinahl. Författarna valde sökorden KOL, nutrition, omvårdnad, träning, information och livskvalitet på både engelska och svenska som kombinerades på olika sätt för att få bästa sökresultat.

Äldre människor är mer utsatta för nutritionsbrist än yngre och har en högre risk för att utveckla undernäring. Undernäring är fortfarande mycket underskattat, vilket kan innebära att vårdpersonal inte inser, hur allvarligt näringsmässiga problem kunde bli. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan i sin yrkesroll kan identifiera malnutrition hos äldre människor, samt beskriva vilka attityder sjuksköterskor har till malnutrition. Metod: för att uppnå syftet med studien gjordes en litteraturöversikt. Sökningar gjordes via databaserna PubMed och CINAHL där 15 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, sammanställdes och analyserades utifrån en manifest innehållsanalys.

Människohandel är en brottslighet som fått globala konsekvenser genom uppbyggnaden av organiserade nätverk som utbrett sig över stora delar av världen. Detta är något som dagens makthavare bör ta på största allvar. Genom globaliseringen så har gränserna suddats ut och möjligheterna att röra sig fritt i världen har blivit större. Förenta nationerna uppskattar att det är mellan en till fyra miljoner människor som varje år faller offer för människohandeln majoriteten av dessa är kvinnor och barn. I detta så ses kvinnan eller barnet som ett offer medan mannen har makten.

För att kunna straffas för en kriminaliserad gärning krävs det att vederbörande kan hållas an-svarig för den begångna handlingen. Psykiskt stördas förmåga att uppfatta vad som är rätt och fel är dock begränsade. Deras bristande uppfattningsförmåga gör att de har svårt att inse kon-sekvenserna av sitt handlande. Följaktligen har denna grupp särbehandlats i lagstiftningen avseende bestämmandet av ansvar och påföljd. Rapporten syftar till att beskriva dessa be-stämmelser samt studera eventuella lagförändringars inverkan.

Bakgrund: I sitt arbete möter sjuksköterskor individer som är allvarligt sjuka eller som tagit emot ett negativt besked. En sådan svår situation kan leda till en kraftfull psykologisk reaktion och om inte individens bemästringsförsök räcker till kan tillståndet leda till psykisk kris. Personer runt den drabbade, såsom närstående, påverkas av situationen och kan uppvisa liknande mer eller mindre kraftfulla stressreaktioner och även psykisk kris. Det är sjuksköterskan ansvar att omhänderta och informera den närstående. Att dessa möten är av god kvalitet är viktigt för att den drabbade ska kunna bearbeta den psykiska krisen.

Syftet med denna rapport är att försöka förstå hur ett hedersmord kan begås. Vi har försökt att se vilka möjligheter och metoder det finns för svenska polisen att upptäcka den utsatta flickan/kvinnan i tid innan det går så långt att ett hedersmord begås. För att förstå begreppet hedersmord så måste man gå långt tillbaka i tiden. I patriarkaliska samhällen så ses kvinnan och hennes sexualitet som en handelsvara. Kvinnans föräktenskapliga eller den gifta kvinnans utomäktenskapliga sexuella förbindelser ses som ett allvarligt hot mot männen och familjens heder.

Introduktion: Tidigare forskning kring partnervåld har främst omfattat våld i heterosexuella relationer och begreppet partnervåld har använts i det närmaste synonymt med mäns våld mot kvinnor. Precis som våld i heterosexuella relationer är samkönat partnervåld inte ett nytt fenomen, dock relativt outforskat. Syfte: Att undersöka och beskriva uppfattningar om våld som begås i samkönade relationer avseende skillnader mellan män och kvinnor. Metod: Studenter från Mittuniversitetet rekryterades (N = 227; 126 kvinnor och 101 män), vilka läste en vinjett och besvarade en enkät. I vinjetterna illustrerades våld i en samkönad relation med antingen två män, eller två kvinnor.

Denna uppsats studerar vilka könsmönster som finns i Jokkmokks kommuns skolor och hur dessa ser ut. Genom en teori som Yvonne Hirdman har om hur genus skapas och vidmakthålls ges ett svar på uppsatsens syfte. Den går i stort ut på att vi kan se en process genom tiderna som kännetecknas av två logiker. Den första är att mannen och kvinnan isärhålls. De tillskrivs olika egenskaper, de ska göra olika sysslor och de ska befinna sig på olika platser.

Kritiker anklagar ständigt Disney och deras verk då de hävdar att dessa innehåller stereotypa skildringar gällande bland annat genus och etnicitet, som i sin tur skapar negativ inverkan hos barn. Syftet med denna studie har därför fokus på att undersöka om Disneys sagor innehåller några stereotypa skildringar gällande könsroller, mansbild, kvinnobild, onda karaktärer samt raser/etnicitet och hur pass frekvent dessa i så fall förekommer. De problempreciseringar som studien tar sin utgångspunkt ur är: Förekommer det frekvent tydliga stereotypa skildringar i Disneys sagor, och i så fall vilka?, Hur skildras Disneys figurer då och nu, finns det några skillnader och/eller likheter? samt Hur påverkas barn av dessa, eventuella, stereotypa skildringar? Den empiriska forskningsdelen grundar sig på både en kvantitativ samt kvalitativ studie där slutligen 17 sagor, innehållande i huvudsak mänskligt skildrade karaktärer, från Disneys klassiker har granskats, dokumenterats och tolkats av oss. Studien har utmynnat i ett resultat där det tydligt framkommer att Disneys verk innehåller stereotypa skildringar av olika slag och att dessa, i stort, inte förändrats märkbart över tid.

Internet och sociala medier har möjliggjort möten och kommunikation mellan människor på ett helt nytt sätt än tidigare. Dock är cybervärlden samtidigt en otrygg och problematisk plats. Brott förekommer både offline och online. Uppsatsen grundar sig i denna problematik och syftar till att få en inblick i problematiken som finns rörande ungdomar och nätbrott utifrån ungdomarnas synvinkel. Mer specifikt gäller det kränkningar, olaga hot och sexualbrott.

AbstractEtt av Sveriges största samhällsproblem idag är narkotikamissbruket där dödligheten är högre än hos övriga befolkningen. Det är allvarligt problem då debutåldern är låg samt att ungdomar, framförallt unga män, i gymnasieåldern är en överrepresenterad grupp när det kommer till fullbordat missbruk. En av de många aktörer i Sverige idag som erbjuder missbruksbehandling är de olika behandlingshem som finns där majoriteten använder sig av fysisk aktivitet som en metod. Tidigare forskning visar att det finns delade uppfattningar om effektiviteten i en sådan typ av behandling. Syftet med studien är att undersöka hur behandlingshemmet använder sig av fysisk aktivitet som del av behandlingsprocessen samt att se hur ungdomarna ser på fysisk aktivitet och hur de upplever det som en behandlingsmetod.

Höftfraktur men även misstanke om detta är ett mycket vanligt förekommande uppdrag inom ambulanssjukvården. Att drabbas av en höftfraktur är ett allvarligt tillstånd med stora riskfaktorer med hög dödlighet som följd i efterförloppet. På senare tid har ett större fokus lagts för att förbättra och effektivisera vårdförloppet av dessa patienter. Åtgärder som vidtagits har lett till förändringar inom ambulanssjukvården där huvudsyftet är att snabbt identifiera och få patientgruppen till rätt vårdnivå. Målsättningen är att patienterna tidigt kommer till operation, minska riskerna för komplikationer samt att optimera möjligheterna för patienten att återgå till ett normalt liv.