Lymfödem Àr en kronisk sjukdom som pÄ senare Är har fÄtt mycket uppmÀrksamhet pÄ grund av det vÀxande antal patienter som lider av sjukdomen. Lymfödem Àr ett allvarligt problem för mÄnga mÀnniskor som minskar deras livskvalitet och det finns inga absoluta behandlingar. Sjukdomen Àr orsakad av en ökad mÀngd interstitialvÀtska som ansamlas i vÀvnader. Detta fenomen Àr en konsekvens av ett skadat eller inte tillrÀckligt utvecklat lymfatiskt system. Ett skadat lymfatisk system kan ofta vara en bieffekt av behandlingen av cancer.

Att drabbas av en hjÀrtinfarkt kan liknas vid att en bomb briserar i patientens liv. Plötsligt pÄminns man om den egna dödligheten och lÀmnas efterÄt i ett kaotiskt töcken dÀr man inte lÀngre Àr samma person som innan, vare sig fysiskt eller emotionellt. Det dagliga livet Àr plötsligt fyllt med begrÀnsningar och problem.Det Àr viktigt att man som sjuksköterska har kunskap om dessa förÀndringar i patienternas dagliga liv sÄ att man kan ge stöd och minimera att deras livskvalitet försÀmras.Studiens syfte Àr att beskriva patienters upplevelse av det dagliga livet efter en hjÀrtinfarkt.Till grund för studien ligger nio stycken kvalitativa artiklar som beskriver patienters upplevelser av det dagliga livet efter en hjÀrtinfarkt. Materialet analyserades och sammanfattades utifrÄn en innehÄllsanalys.Resultatet pekar pÄ hur det dagliga livet efter en hjÀrtinfarkt oftast pÄverkas negativt. Patienterna kÀnner sig begrÀnsade i det dagliga livet av rÀdsla för nya infarkter, ilska över att ha drabbats och upplever sig mindre vÀrda som mÀnniskor dÄ den sjuka kroppen inte kan fungera som de Àr vana vid.

Bakgrund: Sjuksköterskor riskerar dagligen att hamna i situationer som kan upplevas som kritiska. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var dÀrför att undersöka vilka hÀndelser som sjuksköterskan upplever som kritiska och hur dessa hÀndelser sedan upplevs och hanteras. Heideggers hermeneutiskt inriktade fenomenologi anvÀndes som teoretisk referensram i arbetet. Metod: Genom databaserna PubMed, CINAHL och Medline hittades 17 artiklar som var av intresse, efter kvalitetsgranskning valdes tio artiklar ut för att redovisas i arbetet. Resultat: HÀndelser som sjuksköterskan bland annat ansÄg som kritiska var hÀndelser som involverade barn, allvarligt skadade personer samt akuta hÀndelser som kunde vara andnings- eller hjÀrtstopp.

Huvudsyftet med uppsatsen Àr att undersöka vad som krÀvs för att en polisman skall ha möjlighet att erhÄlla brottsskadeersÀttning för krÀnkning frÄn Brottsoffermyndigheten dÄ han eller hon utsatts för vÄld och eller hot i tjÀnsten. Ytterligare ett syfte med uppsatsen Àr att undersöka om det finns nÄgra brister i gÀllande lagstiftning och praxis nÀr det gÀller brottsskadeersÀttning. Vidare Àr ett syfte med uppsatsen att tydliggöra vilket försÀkringsskydd en polisman har samt vilka skadetyper/skadestÄnd som de försÀkringarna tÀcker. Poliser har ett bra försÀkringsskydd dÄ det handlar om ersÀttning för sveda och vÀrk samt lyte och men. Vi tycker dock att det vore en god idé att se över möjligheterna till en heltÀckande försÀkring för polismÀn, som Àr helt skild frÄn skadestÄndsrÀttslig praxis.

Bakgrund: VÄld i nÀra relation Àr ett allvarligt och utbrett samhÀllsproblem. VÄldsutsatta kvinnor kan söka hjÀlp överallt inom vÄrden. Sjuksköterskors erfarenheter av att möta vÄldsutsatta kvinnor kan vara avgörande för identifiering och adekvat fortsatt vÄrd. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som utsatts för vÄld i nÀra relation. Metod: Litteraturöversikt baserad pÄ vetenskapliga artiklar sökta i databaserna PubMed och Cinhal.Totalt tolv kvalitativa och kvantitativa artiklar har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanstÀllts till ett resultat.

VĂ„ld mot kvinnor Ă€r ett allvarligt samhĂ€llsproblem som förekommer i alla samhĂ€llsgrupper.År 2012 anmĂ€ldes 28 300 fall av kvinnomisshandel Sverige, men enligt BrĂ„ Ă€r mörkertaletstort (BrĂ„, 2012). Kvinnor som utsĂ€tts för vĂ„ld har avsevĂ€rt sĂ€mre psykosocial hĂ€lsa Ă€nkvinnor i allmĂ€nhet (Socialstyrelsen, 2009). SamhĂ€llet har ansvar för att förbygga och Ă„tgĂ€rdavĂ„ldet, och hĂ€lso- och sjukvĂ„rden har en unik möjlighet att upptĂ€cka vĂ„ldet och hjĂ€lpa devĂ„ldsutsatta kvinnorna. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sjukvĂ„rdens oftaförsta instans, akutmottagningen, tar emot de kvinnor som utsatts för vĂ„ld i en nĂ€ra relation,med fokus pĂ„ sjukhuskuratorns roll. Att vara utsatt för psykiskt och fysiskt vĂ„ld kan ha fleranegativa effekter pĂ„ hĂ€lsan.

Denna uppsats handlar om en grupp avvikande mÀnniskor i samhÀllet kallat psykopater. Psykopati Àr en personlighetsstörning som drabbar 1-2% av befolkningen. Sett till antalet mÀnniskor som drabbas sÄ lÄter det inte sÄ allvarligt men slÄr man ut det pÄ hela befolkningen sÄ ser man helheten pÄ problemet. Psykopati ska man undvika att diagnostisera förrÀn en person kommit upp i tjugoÄrsÄldern dock visar sig tecken pÄ en personlighetsstörning lÄngt tidigare. Under denna uppsats sÄ kommer vi att ta upp en mÀngd faktorer kring psykopati.

Uppsatsen kartlÀgger tre mindre revisionsbolags anpassning, organisatorisk som marknadsföringsmÀssig, i samband med revisionspliktens avskaffande, samt huruvida det finns skÀl att anta bibehÄllna kundrelationer avregleringen till trots. För detta syfte belystes teorier inom organisatorisk förÀndring samt fyra dimensioner vilka företag kan arbeta med för att knyta sina kunder till företaget och skapa Ätagande i relationerna. Dessa dimensioner, frÄn litteratur inom relationsmarknadsföring, var grad av kundfokus, kommunikation, tillit och tjÀnsteportföljens uppbyggnad. UtifrÄn dessa utformades frÄgor, och personliga intervjuer lÄg till grund för insamlandet av kvalitativ data. Denna analyserades sedermera och generaliseringar drogs mot bakgrund av den teoretiska referensramen.

Bakgrund: Personer ?ver 65 ?r utg?r 17 procent av befolkningen, men de svarar f?r 25 procent av all suicid, vilket g?r gruppen ?verrepresenterad. Suicid f?rekommer i alla samh?llsklasser och ?r ett folkh?lsoproblem. P? varje fullbordat suicid genomf?rs cirka 30?40 suicidf?rs?k hos den yngre befolkningen.

Bakgrund: Hot och vÄld Àr inom akutsjukvÄrden ett allvarligt arbetsmiljöproblem som ökar sÄvÀl i Sverige som i resten av vÀrlden. AmbulanssjukvÄrden Àr ett omrÄde inom sjukvÄrden dÀr förekomsten av hot och vÄld Àr som mest framtrÀdande. Ambulanspersonalens vÄrdrum varierar och dÀrför kan det vara en utmaning att skapa en sÀker arbetsmiljö. Syfte: Syftet var att ur ett prehospitalt perspektiv beskriva vilka ÄtgÀrder som kan vidtas för att kunna förebygga hot och vÄld inom akutsjukvÄrd. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och beskrivande design anvÀndes.

Rektalcancer drabbar cirka 2000 personer i Sverige per Är. Trots förbÀttringar i preoperativ utredning och behandling, utgör fortfarande lokalrecidiv (lokalt Äterfall i bÀckenet) ett allvarligt problem. I dagslÀget överlever inte majoriteten av patienterna som fÄr ett lokalrecidiv. För nÀrvarande finns det inga kliniskt introducerade prognostiska vÀvnadsmarkörer för risken att utveckla ett lokalrecidiv. Identifieringen av en sÄdan markör skulle kunna leda till att en individuell behandlingsplan skapas för patienten, bÄde primÀrt och postoperativt samt för uppföljning.

Varje Är drabbas ett tusental mÀnniskor i Sverige av allvarlig brÀnnskada, en skada som kommer att förÀndra deras liv för alltid. Sjuksköterskan kan dagligen möta mÀnniskor som kÀnner sig stigmatiserade, kanske utan att hon vet om det. Den brÀnnskadade kan inte dölja sitt yttre och sjuksköterskan kan inte lÄta bli att lÀgga mÀrke till det. Syftet med denna studie Àr att belysa hur mÀnniskor som drabbats av allvarlig brÀnnskada upplever sin livssituation efter skadan. Resultatet Àr sammanstÀllt genom analys av sex kvalitativa artiklar.

Uppsatsen syftar till att ge en allmÀn beskrivning av den grupp som kommer till rÀttspsykiatrisk undersökning samt att utreda gruppens förÀndring över en period pÄ sju Är. Variabler som behandlas Àr kön, invandrarbakgrund, diagnos, brott och pÄföljd. Uppsatsen som Àr en kvantitativ studie, kan ses som ett inlÀgg i debatten kring den allvarligt psykiskt störda brottslingen.Uppsatsen Àr en retrospektiv registerstudie utifrÄn ett medicinskt kriminologisk perspektiv. Materialet bestÄr av 4466 stycken rÀttspsykiatriska undersökningar mellan Ären 1998 och 2004 och inhÀmtades frÄn RÀttsmedicinalverkets centrala arkiv. I resultatet framkommer att personlighetsstörningar i allt mindre utstrÀckning anses utgöra en allvarlig psykisk störning.

Som en följd av Sveriges medlemskap i EU har offentliga upphandlingar kommit att fÄ allt större betydelse eftersom de nu kan ske inom ett betydligt större geografiskt omrÄde Àn tidigare. En konsekvens av detta Àr att konkurrensen blivit allt hÄrdare och nya regler införs i takt med den snabba utvecklingen. Ett av resultaten av den hÄrda konkurrensen pÄ upphandlingsmarknaden har visat sig vara att en del leverantörer lÀmnar anbud med onormalt lÄga priser för att vinna upphandlingskontraktet. Förekomsten av onormalt lÄga anbud i offentliga upphandlingar medför allvarliga negativa konsekvenser sÄsom att konkurrensen snedvrids, effektiviteten minskar och kostnaderna ökar. Detta pÄverkar bÄde den upphandlande enheten, leverantören som bjudit onormalt lÄgt, de leverantörer som slagits ut samt konsumenterna.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med den hĂ€r studien har varit att fördjupa mina egna kunskaper om skador pĂ„ frĂ€mre korsbandet i knĂ€leden samt att ta reda pĂ„ hur skador Ă„ korsbandet vanligtvis behandlas. Dessutom ville jag fĂ„ svar pĂ„ vilken typ av rehabiliteringsĂ„tgĂ€rder som anses vara bĂ€st idag.MetodArbetet utgörs av en litteraturstudie dĂ€r fakta inhĂ€mtats i faktaböcker om idrottsskador samt en mĂ€ngd vetenskapliga artiklar.ResultatEn frĂ€mre korsbandsskada Ă€r vanligt framför allt inom vissa bollsporter med pivoterande moment som t.ex. fotboll och handboll. Även inom utförsĂ„kning och ishockey förekommer korsbandsskador. De uppkommer oftast genom att idrottsutövaren fastnar i underlaget och vrider till i knĂ€et.