Sökresultat:
1221 Uppsatser om Allmänt vatten - Sida 26 av 82
Rejektvattenbehandlingens inverkan pÄ kvÀvereduktionen vid Arboga reningsverk
Under 90-talet uppdagades övergödningsproblematiken i Ăstersjön, varför omgivande lĂ€nder enades gĂ€llande Ă„tgĂ€rder för att minska problemen. De svenska reningsverk som genom sina utslĂ€pp av kvĂ€ve och fosfor pĂ„verkade Ăstersjön tvingades dĂ„ införa grĂ€nsvĂ€rden för kvĂ€ve- och fosforutslĂ€ppen. Vid Arboga reningsverk, vars recipient Ă€r ArbogaĂ„n som mynnar i Galten, MĂ€laren, har kvĂ€vereducering sedan en tid tillbaka varit i drift. Dock krĂ€vdes frĂ„n och med Ă„r 2012 att totalkvĂ€vehalten i utgĂ„ende avloppsvatten ej översteg 15 mg tot-N/l. Införandet av detta grĂ€nsvĂ€rde resulterade i Ă„tgĂ€rder för att minska kvĂ€veutslĂ€ppen.Rejektvattenbehandling Ă€r en vanlig metod för att minska halterna totalkvĂ€ve i utgĂ„ende avloppsvatten.
Utveckling av separationsmetod för mikroplaster i avloppsvatten för att kvantifiera mikroplaster vid KÀppala reningsverk
Mikroplaster Àr smÄ plastpartiklar, mindre Àn 5 millimeter i lÀngd, som vanligtvis har sitt ursprung i kosmetika, hudvÄrdsprodukter, klÀder eller blÀstringsmaterial. Oavsiktligt hamnar mikroplasterna i avloppsvattnet som leder partiklarna till reningsverken. Under reningsprocessen avskiljs den största mÀngden mikroplastpartiklar men ÀndÄ slÀpps det ut en ansenlig mÀngd mikroplaster varje Är till recipienterna. Vilka skador mikroplastpartiklarna medför Àr idag oklart.Ett mÄl med studien har varit att kvantifiera mÀngden mikroplaster som kommer in till respektive slÀpps ut frÄn KÀppala reningsverk. För att kunna kvantifiera mÀngden mikroplaster har ett annat mÄl med studien varit att utveckla separationsmetoder för mikroplaster frÄn organiskt material och övriga partiklar och Àmnen i avloppsvattnet.
Rening av oljeförorenat vatten med torvabsorbent
HÀssleholms RenhÄllare AB Àr ett avfallsbolag som innehar en oljebehandlingsanlÀggning pÄ deras centrala avfallsanlÀggning i Vankiva. PÄ oljebehandlingsanlÀggningen tar de emot slam frÄn oljeavskiljare och bilvÄrdsanlÀggningar samt i mindre mÀngd förorenade massor. FrÄn behandlingsanlÀggningen utgÄr det en vattenfas som leds via ett avloppssystem vidare till det lokala behandlingssystemet för lakvattnet. I bolagets tillstÄnd för Vankiva avfallsanlÀggning har det föreskrivits att varje delflöde till den lokala behandlingen av lakvattnet mÄste kontrolleras för att inte faststÀllda grÀnsvÀrden för olja och tungmetaller ska överskridas. Under vÄren 2006 kompletterades avloppssystemet frÄn oljebehandlingsanlÀggningen till lakvattenbehandlingen med en filterbrunn.
Varvsbyggnad pÄ Beckholmen
Beckholmen Àr en ö i Stockholms inlopp, pÄ ön har det drivits skeppsrelaterad verksamhet i hundratals Är och Àr en av stadens Àldsta industriomrÄden. I dag drivs först och frÀmst bÄtvarv pÄ ön som domineras av tre torrdockor, ett publikt strÄk finns upp och runt de Àldre bostadshusen pÄ öns topp. Uppgiften jag gav mig var att rita en ny stor varvsbyggnad som motsvarar det varvet efterfrÄgar och som uppfyller mina egna krav pÄ det formala. Utmaningen lÄg i att formge en volym som tydligt talar ett industriellt sprÄk, Àr relevant för platsen samt intressant enbart som ett objekt för en förbipasserande turist. Designprocessen har varit lÄng och smÀrtsam, det var inte lÄngt innan inlÀmning som projektet fick sin slutgiltiga form.
Kokkvalitet hos matpotatis beroende pÄ odlingsÄtgÀrder och specifik vikt
Matpotatis Àr en livsmedelsrÄvara dÀr den specifika vikten Àr direkt avgörande för kokegenskaperna och kvaliteten. PÄ grund av varierande kokkvalitet hos matpotatis blev vi kontaktade av SkÄnes Potatisodlarförening för att göra en dokumentation om hur odlarna bedriver sina matpotatisodlingar och för att försöka hitta ett samband mellan odlingsÄtgÀrder och kokkvalitet i matpotatisen. Genom styrd bevattning, val av gödselmÀngder och jordmÄn Àr teorin att man kan pÄverka den specifika viktens utveckling under vÀxtperioden och dÀrmed kokkvaliteten.I projektet deltog 12 odlare, utspridda i hela SkÄne, och en odlare i södra Halland. Projektet inleddes med att Äka ut till alla odlarna och utföra en skriftlig dokumentation om hur odlingarna bedrivs och vilka strategier som odlarna hade inför sÀsongen. Under odlingssÀsongen besöktes varje odlare en gÄng per vecka och prov togs ut för att bestÀmma den specifika vikten hos potatisen frÄn olika delar av fÀlten.
BAMBUVISKOS ? En hÄllbar fiber för framtiden?
Naturskyddsföreningen gav författarna uppgiften att undersöka förekommande viskosprocesser och alternativa regenereringsprocesser, detta för att identifiera hur hÄllbara de Àr ur ett miljöperspektiv och vilka processer som gÄr att applicera pÄ bambu. Detta för att se möjligheten att mÀrka bambuviskos med Bra Miljöval och för att klargöra frekvent uppkommande frÄgor angÄende bambuviskos. Syftet Àr att se pÄ de olika processernas kemiska innehÄll samt vilka utslÀpp de orsakar till luft och vatten. Ett delmÄl med rapporten Àr att den ska kunna anvÀndas som material vid vidareutveckling av kriterierna för Bra Miljöval Textil. Resultat som erhÄllits vid jÀmförelser av studerad litteratur Àr att de betydande faktorerna för miljöpÄverkan frÄn massaframstÀllningen samt viskos- och lyocellprocessen beror av: anvÀnda kemikalier i processen, energianvÀndningen och vilken typ av energi, möjligheten till rening av utslÀpp till luft och vatten samt Ätervinning av energi och kemikalier.
Flödesbalans för förÀdlingsverken i Svappavaara
LKAB har som mÄl att utöka produktionen av jÀrnmalmsprodukter till 37 miljoner ton Är 2015. Det planeras att öppna tre nya gruvor i nÀrheten av Svappavaara och dessa ska förse Svappavaaras förÀdlingsverk med rÄgods. I nulÀget anvÀnds endast rÄgods frÄn Kiruna och Gruvberget, och det Àr av intresse att kartlÀgga processdata med dessa malmer som rÄgods för att etablera ett nollÀge. PÄ det sÀttet finns det kÀnda referenser nÀr verken i Svappavaara förses med rÄgods frÄn andra dagbrott och gruvor.Syftet med examensarbetet var att göra en flödesbalans över produktionen i Svappavaaras verk för att skapa en nulÀgesanalys. Energi- och jÀrnförluster identifierades och möjligheten till Ätervinning av vatten och spill frÄn pelletsverket studerades.
Avvisade bilder inom konventionell r?ntgen: R?ntgensjuksk?terskans kompetens och roll
Bakgrund: Konventionell r?ntgen st?r f?r omkring h?lften av alla genomf?rda radiologiska unders?kningar i Sverige. Ett m?jligt problem inom konventionell r?ntgen ?r att en viss andel av alla r?ntgenbilder kommer att avvisas, vilket inneb?r att r?ntgenbilderna inte kommer att bidra till n?gon diagnostisk information men kostar ?nd? v?rden resurser och uts?tter patienter f?r en st?rre str?ldos ?n n?dv?ndigt. I m?nga ?r har studier och f?rb?ttringsarbeten utf?rts f?r att f? st?rre inblick i omfattningen av andelen avvisade r?ntgenbilder inom radiologin och hur problemet kan motverkas.
Dagvattenhantering som arkitektur : det estetiska vÀrdet hos öppna dagvattenanlÀggningar
Vi stÄr inför stora klimatförÀndringar med bland annat en ökad nederbördsmÀngd som resultat. Baserat pÄ detta sÄ har effektiv dagvattenhantering blivit ett viktigt verktyg för hÄllbar stadsutveckling. Vatten bör i allt större utstrÀckning ses som en resurs och tillgÄng i staden och en tendens till detta ser man i att man allt oftare vÀljer att integrera öppna dagvattenanlÀggningar i urbana miljöer. I uppsatsen diskuteras olika aspekter som Àr viktiga att ta hÀnsyn till gÀllande dagvattenhantering, med ett fokus pÄ öppna dagvattenstrukturers estetiska vÀrde. Undersökningen baseras pÄ litteraturstudier samt en platsstudie.Metoderna för att hantera dagvatten har varierat med tiden och under större delen av 1900-talet har dagvattenavledningen skett i slutna system.
SJUKSK?TERSKANS ARBETSMILJ? OCH DESS P?VERKAN P? PATIENTS?KERHETEN. En litteratur?versikt
Bakgrund: S?ker v?rd ?r en grundpelare som ska genomsyra v?rden. Den utg?r grunden f?r
sjuksk?terskans omv?rdnad och s?kerst?lls genom k?rnkompetenserna. S?ker v?rd ?r
dessutom en etisk och juridisk skyldighet.
Infastrukturen och KlimatförÀndringarna : Hur klimatförÀndringarna kan pÄverka Kalmar
I denna uppsats har jag tagit reda pÄ hur klimatförÀndringarna i framtiden kan komma att drabba Kalmar. Syftet med uppsatsen var att förklara för lÀsarna hur klimatförÀndringarna visar sig, hur de kan pÄverka stÀder och dessutom se hur de olika organisationerna som agerar inom kommunen och lÀnet har planerat för detta och vilka kunskaper de har. Uppsatsen Àr skriven med en kvalitativ explanativ metod. Med hjÀlp av olika personer som jobbar inom berörda organisationer har jag kommit fram till att det största problemet som kan uppstÄ pÄ grund av klimatförÀndringarna Àr översvÀmningar och stormar. DÄ Kalmar Àr en gammal stad som Àr uppbyggd nÀstan precis i strandkanten sÄ skulle en permanent höjning av vattennivÄn medföra att stora omrÄden i Kalmars centrala delar skulle kunna hamna under vatten.
Vatten som sÀkerhetsfrÄga : Med FN:s konstruktion av vattenfrÄgan som utgÄngspunkt
ABSTRACTThe aim of this study is to analyse if the UN today constructs the water issue as a security issue and to argue about in which way the organization in that case does so alternatively why it can be said that the UN doesn?t construct the water issue as a security issue.In order to reach this purpose the following questions will be answered:?Does the UN construct the water issue as a security issue today?-If yes, in which way?-If no, why can it be said that the organisation doesn?t?The methods used are qualitative literature studies of policy documents on water from the UN. The focus is to analyze the ideas about water and to apply my theory on the concept of security, which is Barry Buzan?s framework on security, to these ideas.The main results showed that the UN strongly constructs the water issue as an environmental security issue for environments and species and in relatively strong terms also constructs it as an environmental security issue for civilisations. In rare cases the organisation constructs it as a societal security issue, but the UN doesn?t construct the water issue as a military, political or economic security issue..
OmvÄrdnad av sto med sjukt föl
Vid uppstallning av sto pga. av sjukt föl finns det mycket man kan tÀnka pÄ för att göra sjukhusvistelsen sÄ bra som möjligt samt minska risken för problem.Naturligtvis ska fokus lÀggas pÄ fölungen och orsaken till varför de sökt vÄrd pÄ hÀstsjukhuset, men det Àr viktigt att stoet inte glöms bort. En uppstallningssituation skiljer sig mycket frÄn den miljön dÀr hÀsten lever i det vilda och detta kan skapa olika problem om bristerna i omvÄrdnaden blir för stora. Denna studie tyder pÄ att agalakti och kolik Àr problem som kan uppstÄ. Det Àr mycket viktigt att stoets allmÀntillstÄnd, temperatur samt avföring kontrolleras regelbundet för att sÄ tidigt som möjligt upptÀcka eventuella avvikelser.
Miljöpraxis inom hotell : Möjligheter och begrÀnsningar
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur hotell i Sverige arbetar med miljöfrÄgor idag, samt vilka möjligheter och begrÀnsningar som finns för fortsatt utveckling av miljöarbetet. Genom kvalitativa metoder som intervjuer, observationer och litteraturstudier har författarna undersökt tre hotell och Destination Sigtuna, ett nÀtverk för hÄllbar turism, utifrÄn fyra fokuspunkter: noll slöseri, hÄllbara material, lokal och hÄllbar mat samt hÄllbart vatten. Alla de hotell som undersökts har en eller flera miljöcertifieringar, samt bedriver ett miljöarbete av eget engagemang. Miljöarbetet bedrivs i olika omfÄng, beroende av olika faktorer i omgivningen. De möjligheter och begrÀnsningar som författarna ser för en utveckling av miljöarbetet Àr bland annat engagemang, ansvarskÀnsla, samt den lokala omgivningen..
Textil fotokatalytisk vattenreningsreaktor: Optimering av beredningsparametrar för titandioxidbelÀggning pÄ polyestersubstrat Àmnad för vattenrening
I denna kandidatuppsats avlÀgsnas organiska föroreningar frÄn vatten genom anvÀndning av textilier, vars yta belagts med nanopartiklar utav Àmnet titandioxid. NÀr titandioxid belyses med UV-strÄlning sker en fotokatalytisk reaktion, vilket i sin tur bryter ned bland annat bakterier och organiska fÀrgÀmnen. I hopp om att finna ultimat vidhÀftning mot textil passande titandioxid har olika typer av belÀggningar studerats; akrylbaserade, sol-gel och slutligen en hybrid. Dessutom har fem olika konstruktioner av textila bindningar jÀmförts i syfte att undersöka dess pÄverkan pÄ den fotokatalytiska effekten. Förorenade vatten Àr ett stort problem, bÄde i utvecklingslÀnder och i industriella sammanhang.