Många upplever obehag inför blodprovstagning och injektioner. I dagens modernasjukvård kräver en stor del av alla behandlingar blodprover och medicinskadministration via injektioner. Syftet med litteraturstudien var att belysa stickrädsla hosvuxna patienter. Vilka upplevelser dessa patienter har av sin stickrädsla och exemplifierahur sjuksköterskan kan förankra och tillämpa denna kunskap i praktiken. Arbetet harbaserats på vetenskapliga artiklar sökta och funna genom databaserna CINAHL,PubMed och PsykINFO.

Problemformulering: Sjuksköterskan behöver ge patienten förutsättning till delaktighet i vårdandet. En patient som är delaktig i sin vård upplever minde obehag över situationer och mindre stress. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka faktorer som påverkar patientdelaktighet vid sjukhusvistelse och vad sjuksköterskan kunde göra för att underlätta detta. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och grundar sig på 13 kvalitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom att sjuksköterskan behövde bygga upp en relation till patienten och ge patienten tid och kunskap för att öka delaktigheten i vårdandet.

Det är sjuksköterskors ansvar att bemöta patienter med respekt, bevara deras autonomi samt att skapa förutsättningar för interaktioner mellan sjuksköterskorna och patienter. Det är också de krav patienterna har på sjuksköterskor. Statliga utredningar visar att dåligt bemötande av patienter är ett problem. Patienter med psykisk ohälsa är en utsatt grupp och det är därför viktigt att sjuksköterskor bemöter dessa patienter på ett bra sätt. Brister i bemötandet kan leda till ett vårdlidande hos patienterna.

Syftet med föreliggande beskrivande litteraturstudie var att beskriva och sammanställa bidragande faktorer som påverkar patientens följsamhet till de egenvårdsråd som ges av sjuksköterskan gällande bensårsbehandlingen. Syftet var även att sammanställa vilken kvalitet inkluderade artiklar hade samt vilken relevans urvalet hade för inkluderade artiklars resultat. Artikelsökningen ägde rum i databaserna PubMed och Chinal, sökorden som användes var ?leg ulcer?, ?compliance? och ?nursing?. Resultatet baserades på tio artiklar där fyra artiklar hade hög kvalitet, fem artiklar hade medel kvalitet och en artikel hade låg kvalitet.

Vardagen kan innebära en dramatisk förändring för människor som drabbas av venösa bensår. Bensår kan förekomma från några månader upp till många år. Svårläkta venösa bensår är ofta mycket smärtsamma och avsöndrar kraftig lukt och läckage vilket kan påverka de drabbades livskvalitet negativt. Syftet med studien är att beskriva människors upplevelse av lukt, läckage och smärta vid venösa bensår och hur det påverkar det dagliga livet. Åtta kvalitativa studier analyserades med kvalitativ manifest innehållanalys.

I Sverige finns totalt ca 10 miljoner hektar våtmark och av dessa är ca 6.3 miljoner hektar torvmark med ett djup på mer än 30 cm. På ca 0.2 % av denna yta bedrivs torvbrytning inom landet. Torvbrytning har sedan 1970-talet ökat eftersom behov av andra alternativ för energiändamål behövdes än det allsidiga nyttjandet av olja. Vid exploatering av torv sker miljöpåverkan på olika sätt. Torvmarkernas egenskaper förändras och landskapet förändras drastiskt Tvärån och Sandsjärv är byar som ligger invid Anttjärnmyren, en torvproducerande myr i Överkalix kommun, Norrbottens län.

Kolorektalcancer är den tredje mest förekommande cancerformen i Sverige. Patienter med kolorektalcancer upplever mellan 8-10 symtom under sin sjukdomstid. Syftet: Med utgångspunkt från Lenz et al. (1997) symtomteori, ?The middle-range theory of unpleasent symptoms: An update? var syftet med litteraturstudien att utifrån ett patientperspektiv studera upplevelse av symtomen cancerrelaterad fatigue, diarré och illamående samt påverkansfaktorer och dess konsekvenser under behandling av kolorektalcancer.

Palliativ vård är en speciell vårdform som inriktar sig på att ge lindrande vård till patienter som lever med en livshotande sjukdom. Den inriktar sig på att lindra patientens obehag och lidande, öka välbefinnandet och skapa förutsättningar för en förbättrad livskvalité. Själva sjukdomen står inte i fokus i den palliativa vården och den erbjuds därför människor med obotlig livshotande sjukdom. Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva faktorer som sjuksköterskor anger upplevelsen av palliativ vård. Metod: För att ge en objektiv och systematiserad sammanfattning av den befintliga kunskapen görs en litteraturstudie.

Bakgrund: Utskrivning till hemmet av patienter med hjärtinfarkt sker ganska fort och ansvaret för vård och omsorg läggs då över på anhöriga vilket kan leda till obehag eller osäkerhet då de har bristfällig kunskap inom området. Hjärtinfarkten bidrar till stora förändringar i det dagliga livet för de anhöriga och patienten, vilket kan komma att påverka deras livssituation. Syfte: Att belysa hur anhöriga till patienter som drabbats av hjärtinfarkt upplevde omhändertagandet samt hur det är att leva med denna person. Metod: Datainsamling till studien genomfördes i form av litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar inom ämnet söktes på internationella referensdatabaser.

Konspirationsteorier ?r ett v?xande problem f?r demokratins vidmakth?llande och det finns behov f?r en ?kad f?rst?else f?r under vilka omst?ndigheter konspiratoriskt t?nkande ?r starkt. Tidigare forskning visar att hotuppfattning resulterar i subjektiva k?nslor av os?kerhet, kontrollf?rlust och oro, som kan ligga till grund f?r konspiratoriskt t?nkande. Det finns en brist p? empiriska studier av sambandet mellan hotuppfattning och konspiratoriskt t?nkande. Det finns ocks? grund att tro att sambandet kan se olika ut beroende p? vilken typ av hotfull situation det r?r sig om.

Bakgrund: Varje år insjuknar många svenska barn i cancer. När ett barn blir sjukt förändras livsvärlden för mamman. Allt som tidigare varit tryggt och säkert förändras till osäkerhet och kaos då mammans livsvärld faller samman. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa livsvärlden för mödrar som lever med ett cancersjukt barn. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie av tre självbiografiska böcker.

Syftet med studien var att beskriva icke farmakologiska metoder för att reducera barns rädsla och smärta inför cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design. 21 vetenskapliga artiklar inkluderades, analyserades och lades som grund för resultatet. Resultatet visade att distraktion var den vanligaste förekommande icke farmakologiska omvårdnadsåtgärden för att minska barns rädsla och smärta inför smärtsamma cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Distraktion i form av kommunikation, beröring och hjälpmedel distraherar, lugnar, ökar smärttoleransen, förbättrar vårdresultatet och ger positiva vårderfarenheter.

Psykisk ohälsa kan drabba alla och ligga inom spannet från svåra livskriser till psykiatriska diagnoser. Trots en strävan efter normaliserande levnadsvillkor i samband med avinstitutionaliseringen av mentalsjukhus och psykiatrireformen är attityderna mot personer med psykiska sjukdomar fortfarande negativa, vilket gör denna grupp extra utsatt. Denna studie syftar till att öka kunskapen kring upplevelser av omgivningens attityder och återhämtning utifrån personer som själva lider eller har lidit av psykisk ohälsa. Ett andra syfte är att belysa delar av det attitydförändrande arbete. Genom textanalys och två kvalitativa intervjuer har syftet uppnåtts.

Propofol är ett intravenöst, hypnotiskt och kortverkande läkemedel. En vanlig biverkan (>1:10) och därmed en nackdel med propofol är lokal smärta, som kan uppstå vid den initiala injektionen. Varför smärta uppstår är inte helt klarlagt. Flertalet olika farmakologiska behandlingar, olika doser och kombinationer, alternativa administrationsmetoder och fysiska interventioner har provats för att minska smärtan vid propofolinjektionen. En viktig uppgift för sjuksköterskan är att lindra smärta för patienter.

I Sverige är operationssjuksköterskan en legitimerad yrkeskår, vars ansvar vilar på författningar och lagar. En av operationssjuksköterskans arbetsuppgifter är att assistera och delta vid abort. Dagligen ställs operationssjuksköterskan inför moraliska ställningstaganden och upplevelsen av att närvara och delta vid aborter kan påverkas av egna värderingar. Syftet med detta examensarbete var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelse av att delta vid abort. Åtta operationssjuksköterskor intervjuades.