Avsikten med detta examensarbete var att utreda hur planeringen av fritidshusomrÄden som permanentas bedrivs och bör bedrivas. För att fÄ reda pÄ hur planeringen bedrivs gjordes tvÄ studier av hur 24 ostkustkommuner stÀller sig till och arbetar med dessa förÀndringsomrÄden samt vilka problem de uppmÀrksammat till följd av permanentningen. Resultaten av dessa studier visade att permanentning av fritidshusomrÄden Àr ett aktuellt planeringsproblem i de ?esta kommunerna, men att de över lag ÀndÄ Àr positivt instÀllda till permanentning. Kommunerna Àr dock positivt instÀllda till permanentningen av olika anledningar. Studierna har visat en tydlig skillnad mellan kommuner med positiv befolkningsutveckling och kommuner med negativ befolkningsutveckling. De kommuner med en ökande befolkning ser permanentningen som bra sÀtt för att lösa den bostadsbrist som ?nns.

Inledning Drömlekmiljö, vad Àr din drömlekmiljö? Om du fick anvÀnda all fantasi, om du vore barn, hur skulle din drömlekmiljö se ut dÄ? Hur kan en skolgÄrd gestaltas med utgÄngspunkt frÄn drömlekmiljön? Jag upplever att lekredskap, framförallt klÀtterstÀllningar mÄnga gÄnger placeras ut med de vuxnas ambitioner att tillgodose barnens behov av lek och utveckling. Dyra prefabricerade lekutrustningar stÄr idag pÄ nÀstan alla lekplatser, skolgÄrdar och förskolegÄrdar. Min reflektion Àr att dessa redskap inte Àr tillrÀckligt intressanta och inspirerande för barnen. Jag skulle vilja ifrÄgasÀtta den prefabricerade klÀtterstÀllningens betydelse och i stÀllet lyfta fram leken och dess betydelse för barnens utveckling som nÄgot viktigt att utgÄ frÄn vid skapande av en intressant och inspirerande miljö för barn. Syfte Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur en skolgÄrd kan gestaltas som inspirerar till lek och möjliggör utveckling.

Syftet med kandidatarbetet Àr att undersöka medborgar- deltagandet i den kommunala planprocessen. I arbetet tas upp vilka dialogverktyg som finns för att fÄ ett bra medborgar- deltagande i planprocessen, hur de kan anvÀndas och hur de har anvÀnts vid planeringen av ett nytt omrÄde. Arbetet försöker att med hjÀlp av demokratimodeller och planeringsteorier förklara och förstÄ den typ av medborgardeltagande vi har idag vid planeringen av den fysiska miljön. Medborgardeltagande i planprocessen Àr obligatoriskt enligt Plan- och Bygglagen. Undersökningar som Boverket (1998) gjorde har visat att ju mer medborgarna fÄr vara med i planprocessen frÄn början, desto större och bÀttre beslutsunderlag vilket ofta leder till fÀrre överklaganden.

Den kommunala verksamheten har genom sin storlek och sitt uppdrag en betydande roll för den svenska ekonomin och vÀlfÀrden. Verksamheten beskylls dock ofta för att vara ineffektiv och en effektivitetsökning har dÀrför lÀnge varit efterfrÄgad och föremÄl för debatt. I grunden Àr detta en frÄga om organisationens styrning och vi fann det dÀrför intressant att undersöka hur styrningen sker. VÄrt syfte med studien var att beskriva vilka styrmedel som anvÀnds, varför de valts samt hur uppföljning sker. Vi ville sÀrskilt belysa frÄgan om effektivitet beaktas vid valet av styrmedel.

MÀn utsatta för vÄld i nÀra relationer Àr en mÄlgrupp som fÄr begrÀnsad uppmÀrksamhet i vÄrt samhÀlle. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur mÀn utsatta för vÄld i nÀra relationer bemöts av sociala aktörer, som myndigheter, ideella organisationer och kommunala projekt som arbetar med mansfrÄgor. För att fÄ en djupare förstÄelse av bemötandet anvÀnde vi en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer. Respondenterna som intervjuades var aktiva inom ovannÀmnda verksamheter, och hade varit i kontakt med mÀn utsatta för vÄld i nÀra relationer.Den teoretiska utgÄngspunkten i studien har frÀmst varit Connells teori kring maskuliniteter. Resultaten visar att verksamheterna i denna studie bland annat arbetar individuellt och psykosocialt med mÄlgruppen.

Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen om idrottslÀrares arbetssÀtt med fokus pÄ delaktighet för inkluderade grundsÀrskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har anvÀnds med ett systematiskt urval av informanter baserat pÄ grundsÀrskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hÀlsa, enligt lÀrarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsÀrskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. IdrottslÀrarnas arbetssÀtt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestÄ av nivÄanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att vÀlja bland, fokus pÄ struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser Àr att förutsÀttningarna till delaktighet för grundsÀrskolelever i högstadiets idrottsundervisning Àr begrÀnsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lÀrarna, avgöra om rÀtt förutsÀttningar kan ges till enskilda grundsÀrskoleelever och till de aktiva idrottslÀrarna. I och med detta lÀggs ett stort ansvar pÄ idrottslÀrarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

Syftet med denna studie var att ta reda pĂ„ elevers uppfattningar om laborativt material i matematikundervisningen. Även hur liknande form av undersökning kunde gynna lĂ€raren till att fĂ„ reda pĂ„ vilken typ av undervisning som eleverna föredrar. Motivationen som lĂ„g till grund för studien var erfarenheter utifrĂ„n VFU (verksamhetsförlagd utbildning) samt erfarenheter av forskningslitteratur. En stor del av forskningen har pĂ„visat att elever som arbetar med laborativt material i matematik presterar bĂ€ttre Ă€n elever som inte arbetar med laborativt material. DĂ€rför föresprĂ„kar forskningslitteraturen inom detta omrĂ„de att lĂ€rare borde arbeta med laborativt material under alla Ă„ren i skolan.

FritidsgĂ„rdar Ă€r troligtvis den enda kommunala institutionen som har biljardbord som standardutrustning. Varför och nĂ€r började man med det? Detta Ă€r frĂ„gestĂ€llningar som legat till grund för min uppsats. Jag sökte de bakomliggande motiven genom studier med följande tre spĂ„r: ? Är det för att stilla ungdomarnas behov av att lĂ€ra sig nĂ„got som de inte kan fĂ„ i hemmet och behöver för att klara sig som medborgare i Sverige? Jag har sökt svaret hos Bourdieu och hans tankar om strategier och habitus.

I denna uppsats har vi studerat tillgÄngen av natur, med skolor i stadsdelsnÀmnd (SDN) Centrum i Göteborg som utgÄngspunkt och Àven förekomsten av naturinslag pÄ skolgÄrdarna. Naturkontakt Àr viktigt för barns vÀlmÄende, sÄvÀl hÀlsa som utveckling av motorik och fantasi. Barn som vistas i natur visar ocksÄ mindre Ängest och oro. TillgÄngen pÄ omrÄden som kan erbjuda naturkontakt och som barn kan vistas pÄ Àr dÀrför av stor vikt. Barns fria rörlighet Àr begrÀnsad, pÄ grund av de fysiska möjligheterna till hög rörlighet och att den fria rörligheten vidare kan begrÀnsas av regler uppsatta av förÀldrar och skola.

This study is based on interviews with five directors of educational administration within the Stockholm County. The purpose is to investigate how the directors of educational administrations, in the different municipalities, describe the relationship between the administration and the local school units. Moreover, the aim is also to describe the administration director?s work in relation to the various levels of the administration. To what extent can it be identified as a dimension of the learning organization described in this report.The study shows that skepticism is usually directed upwards toward the next level in the organization and that the decision-making right for local schools is consistently safeguarded.

MÄnga vÄtmarker i slÀttbygder har under 1900-talet dikats ut och lagts om till Äkermark, samtidigt som de kvarvarande fÄtt ta emot allt mer nÀringsÀmnen frÄn omgivande marker. KÀrr i omrÄden med kalkberggrund Àr oftast artrika, med flera vÀxt- och djurarter knutna till just dem. DÀrför Àr de viktigt att de sköts pÄ ett lÄngsiktigt hÄllbart sÀtt. Bernstorps mosse ligger strax utanför Malmö i ett omrÄde som prÀglas av bÄde intensivt jordbruk och utbyggnaden av varuhus och industrier. Uppsatsens syfte har varit att granska hur kÀrrets sköts just nu och vad som eventuellt kan göras bÀttre i skötselarbetet.

Sammanfattning Syftet med vÄrt examensarbete Àr att kartlÀgga ungdomars förestÀllningar om arbetslivsorientering och prao. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av en kvantitativ metod och gjort en enkÀtundersökning med 67 elever i Ärskurs 9 i den kommunala grundskolan. VÄrt resultat visar att det Àr i Àmnet SO som eleverna uppfattar att de arbetar med frÄgor som rör arbetslivet. Prao och studiebesök Àr inslag som eleverna frÀmst förknippar med arbetslivskontakter i undervisningen. Alla elever som ingick i vÄr undersökning har varit ute pÄ prao i Ärskurs 8.

Den hĂ€r uppsatsen belyser implementeringen av den svenska integrationspolitiken utifrĂ„n ett nerifrĂ„n-och-upp-perspektiv med avstamp i frontlinjebyrĂ„kratiteorin. Uppsatsen syftar till att jĂ€mföra och beskriva frontlinjebyrĂ„kraters myndighetsutövning, med ett sĂ€rskilt fokus pĂ„ deras arbete med invandrarklienter. FrĂ„gan Ă€r i vad mĂ„n detta skiljer sig mellan de frontlinjebyrĂ„krater som arbetar med invandrarklienter under deras första tid i samhĂ€llet och de som inte gör det. Och vilken betydelse kan detta antas ha för det integrationspolitiska utfallet? Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med frontlinjebyrĂ„krater inom tvĂ„ kommunala förvaltningsmyndigheter i Örebro.

I kommunallagen Àr det lagstadgat att kommuner och landsting Ärligen skall upprÀtta en budget som skall vara i balans, det vill sÀga, intÀkterna skall överstiga kostnaderna. Trots detta överstiger de löpande kostnaderna för verksamheten de löpande intÀkterna i ett flertal av landets kommuner vilket leder till konsekventa underskott. I teorin framkommer att det mÄste finnas en mÄlmedveten styrningsprocess som syftar till att pÄverka organisationens beslut och beteende i riktning mot önskat resultat, effektivitet och ekonomisk stÀllning. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den kommunala organisationen och den ekonomiska styrningen i kommunerna fungerar, samt hur detta i sin tur inverkar pÄ kommunernas förutsÀttningar för att uppnÄ en god ekonomi, det vill sÀga, att uppnÄ balanskravet. För att försöka besvara syftet med vÄr uppsats har intervjuer genomförts med ledande personer inom socialtjÀnsten i tvÄ kommuner.

Vardagsrehabilitering av Àldre utgör en stor del i hemtjÀnstpersonalens dagliga arbete, dÀr arbetsterapeuten kan vara behjÀlplig med bland annat handledning och utbildningar för perso-nalen. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hemtjÀnstpersonalens erfarenheter av hur vardagsrehabilitering i hemmet fungerar och kan förbÀttras inom Àldreomsorg. Författarna har anvÀnt sig av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för att samla in data. Inter-vjuerna utfördes inom tvÄ kommuner i sydöstra Sverige hos bÄde kommunala samt privata hemtjÀnstaktörer. Datan analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys vilket resulterade i fyra kategorier: ?Att möjliggöra vardagsrehabilitering för Àldre?, ?Att samverka med kollegor och andra instanser?, ?Att arbeta i den Àldres hem? samt ?Att förstÄ samt utveckla ett vardagsre-habiliterande arbetssÀtt?.