Det primÀra syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka uppfattningar vÄrdbitrÀden som arbetar inom den kommunala Àldreomsorgen har om det egna arbetet. Mitt delsyfte Àr att försöka urskilja om det finns nÄgra skillnader i uppfattningar beroende pÄ om man arbetar inom den öppna hemtjÀnsten eller i ett sÀrskilt boende. Jag har valt att anvÀnda en kvalitativ metod i form av intervjuer. Fem av de intervjuade kvinnorna arbetar pÄ ett Àldreboende, medan övriga fem arbetar i öppen hemtjÀnst. I den teoretiska delen av denna uppsats presenteras ett urval av den tidigare forskning som gjorts om arbetets betydelse, om arbetsmiljön, frÀmst den psykosociala arbetsmiljön, och om vÄrdbitrÀdesarbetet inom Àldreomsorgen.

Med anledning av att riksdagen Är 2010 fastslog en ny lÀroplan för förskolan, LÀroplan för förskolan 98 reviderad 2010, Lpfö 98 (rev. 2010), dÀr mÄlen kring naturvetenskap inom förskolan skÀrptes stÀlldes Àven högre krav pÄ förskollÀrare. IstÀllet för ett natur-vetenskapligt mÄl blev det nu tre mÄl som förskolan skulle strÀva efter att uppnÄ. Denna studie syftar till att undersöka huruvida personal i förskolverksamheten upple-ver sig kunna uppnÄ mÄlen i Lpfö 98 (rev, 2010). Vad de anser Àr viktiga argument för naturvetenskap i förskolan samt vad de tror Àr anledningen till att tidigare studier visat pÄ att undervisningen inom naturvetenskap inom förskolan Àr bristfÀllig.

The purpose of this paper is to examine how the revised Planning and Building Act (SFS 2010:900) have influenced the comprehensive planning in Swedish municipalities. A focus is directed at examining how the new law regulates a greater consideration to climate aspects and the what consequences this results in regarding the implementation of the law in Swedish municipalities comprehensive plans.The paper is a case study, containing both quantitative and qualitative methods. The case study is based on three municipal comprehensive plans. Based on quantitative material three municipalities have been selected to constitute the sample of this study. These municipalities are A?lvsbyn, Sollentuna and Olofstro?m.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Att vara första linjens chef inom vÀfÀrdstjÀnstesektorn förutsÀtter förmÄgan att kunna hantera organisatoriska pÄfrestningar och krav. Handledning i en arbetsplatskontext Àr ett verktyg som  innebÀr hjÀlp för lÀrande, utveckling och förÀndring. Studien syftar till att undersöka och beskriva hur personer med chefsbefattning upplever handledning som betydande för utvecklandet av yrkesrollen samt förÀndrade strategier och handlingar. Den metodologiska utgÄngspunkten var inspirerad av grundad teori och datan bestod av kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer frÄn privata och kommunala verksamheter inom socialt arbete. Den teoretiska utgÄngspunkten var ett sociokulturellt perspektiv och situerat lÀrande ? legitimt perifert lÀrande.

Detta examensarbete belyser barns inflytande i förskolan ur ett demokratiskt perspektiv. Sverige Àr ett demokratiskt samhÀlle dÀr strÀvan efter alla mÀnniskors lika vÀrde och att alla mÀnniskors röst Àr lika mycket vÀrd. Pedagogerna som arbetar pÄ förskolorna lÀgger grunden till barns demokratiska tankesÀtt. Syftet med studien var att undersöka hur personalen som arbetar pÄ förskolorna tillÀmpar barns inflytande i det dagliga arbetet. En förhoppning Àr att pedagogerna i slutÀndan ska stödja barnen att vara med och pÄverka och utvÀrdera sin egen vardag.

Stadsdelen VÀster i Lund har dÄlig tillgÄng till grönytor och en tydlig avsaknad av ett ordentligt stadsdelscentrum. HÀr finns dock stadens gamla Folkets park med potential att bli en grön mötesplats. Syftet med detta arbete Àr att göra en analys av Folkparkens potential och se till hur parken skulle kunna bli en mer attraktiv och funktionell samlingspunkt. Delvis baseras arbetet pÄ empiriskt material i form av observationer och en enkÀtundersökning för att fÄ fram vad Folkparkens besökare har för vanor och önskningar för omrÄdet delvis baseras arbetet pÄ kommunala dokument, tidigare inlÀmnade förslag, en jÀmförelse med andra fungerande parker och tidigare gjorda arbeten som berör planering av stadsrum vars teorier jag applicerat i mitt arbete. Resultatet av mitt arbete Àr utformat som en sammanfattning av inhÀmtat underlag, vilken jag sedan baserar min diskussion pÄ.

Syfte & frÄgestÀllningar: Studiens syfte var att studera effekten pÄ medieanvÀndares attityder. För att fÄ en djupare förstÄelse och uppfattning om effekter pÄ attityden sÄ anvÀndes barnlÀkarfallet som ett exempel av anmÀlningsfall.Hur och pÄ vilket sÀtt kan media komma att ha effekt pÄ anvÀndarnas attityder?Metod & material: Studien Àr gjord efter en kvalitativ metod dÀr datainsamlandet bestod av tvÄ fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utlÀsa att de bÄda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnlÀkarfallet. Detta trots att de bÄda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara kÀllkritiska.

En ny strandskyddslag trÀder i kraft den 1 juli 2009. Anledningen till att ett nytt lagförslag har vuxit fram Àr att det har ansetts finnas brister i nuvarande strandskyddsregler och det har medfört att dagens regler Àr pÄ vÀg att urholkas. StrÀnderna vid kusten och runt de större sjöarna kommer att fÄ ett förstÀrkt skydd medan lÀttnader i strandskyddet kan bli aktuellt vid sjöar pÄ landsbygden. Den nya lagen möjliggör en ökad samordning av miljöbalken och plan- och bygglagen genom att kommunerna kommer att fÄ ansvar för upphÀvande och dispens frÄn strandskyddet vilket gör att strandskyddsfrÄgorna blir en naturlig del av den kommunala samhÀllsplaneringen. Kommunerna ska dessutom i sin översiktsplan utse omrÄden som kommer att bli aktuella för lÀttnader i strandskyddet pÄ landsbygden.

Under vÄren 1995 fattade Norrköpings och Linköpings kommuner beslut om att etablera ett regionkontor i Bryssel. Enligt beslutet skulle kontoret vara verksamhet i tre Är, efter det andra verksamhetsÄret skulle kontoret utvÀrderas. Detta innebÀr att kontoret var en treÄrig försöksverksamhet och först efter utvÀrderingen var gjord skulle huvudmÀnnen fatta besluta om kontoret skulle övergÄ till att bli enpermanent verksamhet. Under vÄren 1998 gjorde undertecknad en utvÀrdering av East Sweden Brysselkontoret pÄ uppdrag av huvudmÀnnen. Den kvalitativa intervjuundersökning som gjordes i samband med utvÀrderingen har varit ett viktigt empiriskt bidrag för denna uppsats.I uppsatsen studeras bland annat hur klara mÄlsÀttningarna var med kommunernas etableringar av EU-kontor och hur hög medvetenhet som fanns.

Syftet med vÄr studie var att undersöka i vilken utstrÀckning förskolepersonalen anser att de ger barn möjlighet till inflytande över sin vardag i förskolan. Arbetet syftade vidare till att synliggöra hur personalen arbetar för att barn ska bli delaktiga i verksamheten. Vi har genomfört en enkÀtundersökning med bÄde öppna och slutna frÄgor. EnkÀterna delades ut till fyra kommunala förskolor dÀr all personal som arbetar i barngruppen fick möjlighet att besvara enkÀterna. Resultatet visar att förskolepersonalen anser att de arbetar medvetet med att fÄ barnen delaktiga samt med att ge dem inflytande.

I denna studie har insamling av referensdata över sprĂ„kförstĂ„else hos treĂ„ringar med typisk sprĂ„kutveckling genomförts. Till detta har bedömningsmaterialet SofialĂ„dan (Westerlund & Öfverholm-Engström, 1995) anvĂ€nts. SofialĂ„dan bygger som flera andra sprĂ„kförstĂ„elsematerial pĂ„ den s.k. act-outmetoden dĂ€r man lĂ„ter barnet agera med föremĂ„l efter en given instruktion. Med hjĂ€lp av föremĂ„len i SofialĂ„dan bedöms barnets förmĂ„ga att identifiera grundfĂ€rger och storleksbegrepp, kategorisera, flytta föremĂ„lenligt olika prepositionsanvisningar samt att följa flerledade instruktioner.

PÄ 1800-talet var fattigvÄrdslagstiftningen uppdelad i en obligatorisk och en frivillig del och sÄ Àr det fortfarande. I denna uppsats Àr det paragrafen i nutida lagstiftning om socialbidrag, som kan jÀmföras med den frivilliga delen frÄn 1800-talet, som stÀlls i fokus.Syftet har varit att undersöka vad paragrafen anvÀnds till, om dÀr Àr nÄgon variation gÀllande demografiska variabler eller ÀndamÄl, och vilka riktlinjer kommunerna ger till beslutsfattarna.Urvalet av kommuner till undersökningen av bifall till bistÄnd uppgÄr till fem kommuner. NÀr det gÀller riktlinjerna som ges till beslutsfattarna, har jag samlat information frÄn 47 kommuner i varierande kommungrupper över hela landet. De blev utvalda av praktiska skÀl efter vilka som hade publicerat sina riktlinjer pÄ internet.Resultatet av denna studie Àr att anvÀndningen av paragrafen inte Àr sÄ omfattande och det finns indikation pÄ att det finns en större variation nÀr det gÀller riktlinjerna för beslutsfattare. Studien gav Àven en indikation pÄ att det finns problem i det svenska samhÀllet nÀr det kommer till att fÄ tillgÄng till ett stÀlle att vara pÄ, bÄde nÀr man lever och nÀr man dör..

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser pĂ„ kost och hĂ€lsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga Ă€r dessa frĂ„gor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nĂ„ syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för frĂ€mjandet av god hĂ€lsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer frĂ„n tvĂ„ olika kommuner (Leksand och GĂ€vle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen Ă€r att det rĂ„der skilda uppfattningar om kost- och hĂ€lsofrĂ„gorna hos dessa ansvariga för skolan.

Under de sista 40 Ären har den offentliga sektorn genomgÄtt stora förÀndringar. Kommunallagen Àndrades sÄ att kommuner ska koncentrera sig pÄ god ekonomisk hushÄllning och fokusera pÄ lÄngsiktighet i den ekonomiska och verksamhetsmÀssiga planeringen. Budget och ekonomistyrning har ersatts av mÄlstyrning som leder till betydande effektiviseringar. Under 1990- talet kommer balanserade styrkort som kan komplettera de finansiella vÀrdena med icke finansiella. Styrkortet ska fungera som en metod för organisationen och implementera nya mÀtetal rörande vision och strategi.