På grund av den bostadsbrist på som idag delvis råder på hyresrättsmarknaden, kan frågan ställas huruvida fastighetsföretagen har incitament till att arbeta kunddrivet för att därmed öka sin konkurrenskraft. Att allmännyttiga bostadsbolag ska drivas utifrån affärsmässiga principer bestäms genom en ny lag från 2011 - Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Den nya lagstiftningen medför också ett nytt hyressättningssystem. Dessa förändringar kan komma att medföra nya spelregler på marknaden som innebär en ökad konkurrens bland fastighetsföretagen samt att kunden kan komma att ställa högre krav på sin hyresvärd. Studiens syfte är att kartlägga och jämföra huruvida fastighetsföretag sätter sina kunder i fokus samt att kartlägga hyresgästers upplevelser vad gäller trivsel i sitt boende och vad de anser vara en idealisk förvaltning. För att kunna besvara syftet har en kvantitativ enkätundersökning med ett visst inslag av kvalitativa, öppna, frågor riktats mot hyresgäster från två fastighetsbolag, ett allmännyttigt och ett privatägt, och från två olika bostadsområden.

Vi befinner oss just nu i en lågkonjunktur och detta påverkar det mesta i vårt samhälle. Arbetslösheten stiger och fastighetspriserna sjunker. Företag med stora tillgångar i fastigheter värderade till verkligt värde kan tvingas till resultatsänkande nedskrivningar. Majoriteten av tillgångarna i fastighetsföretag utgörs av förvaltningsfastigheter som alltså kan bli föremål för nedskrivningar. Med hjälp av olika former av earnings management kan företagen minska eller öka effekterna av en låg- respektive högkonjunktur.

Undersökningen äger rum på ett fastighetsbolag som vi har valt att kalla X AB och som harca 350 anställda. På två av X AB:s kontor har vi genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med totalt åtta medarbetare. Syftet med vår studie är att undersöka hur medarbetarepå fö-retaget X AB upplever förändringen fråntraditionella medar-betarsamtal till agila medarbetarsamtaloch hur denna föränd-ring har påverkat den lärande organisationen.Med agila med-arbetarsamtalmenar vi situationsanpassade samtal som sker ofta, regelbundet och som är individanpassade.Undersökningen grundar sig i teoretiska utgångspunkter som bland annat belyser lärande och utveckling i relation till dia-log, relationen mellan medarbetare, ansvar, feedback och den lärande organisationen. Studien grundar sig även på teorier om arbetsmetoden Lean, eftersom Toyota och Lean manufacturing är föregångare till den agila arbetsmetoden. Resultatet av vår undersökning visar att övergången från trad-itionella medarbetarsamtal till agila medarbetarsamtal på X AB inte kommunicerats ut tillräckligt på alla avdelningar, vil-ket lett till att vissa avdelningar inte fått med sig alla medarbe-tare i förändringsprocessen och i de agila samtalen.

Fjärrvärme är idag den vanligaste uppvärmningsformen för flerbostadshus i Sverige, med en täckningsgrad uppemot 90 %. Länge har fjärrvärme varit det billigaste uppvärmningsalternativet för fastigheter i tätorter, men har på senare tid fått konkurrens av bland annat billiga och effektiva värmepumpar. För att behålla sina fjärrvärmekunder ställs det krav på leverantören att jobba mer kundorienterat genom att bland annat analysera kunders värmeanvändning samt värmebehov. Ett sätt att göra detta är att få fram kundens specifika värmeanvändning uttryck i kWh/m2.Rapporten presenterar en metod för att få fram den specifika värmeanvändningen för flerbostadshus bland Öresundskrafts fjärrvärmekunder i Helsingborg och Ängelholm. Metoden utgår ifrån Metrias fastighetsregister för sammanställning av ytorna för Öresundskrafts fjärrvärmekunder.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur allmännyttiga bostadsbolag arbetar med socialt ansvar samt hur deras arbete påverkas av den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag med krav på affärsmässighet.Metod: Denna uppsats utgår från en kvalitativ metod. Först studerade vi relevanta teorier om CSR för sedan utföra intervjuer med de allmännyttiga bostadsbolagen AB Gavlegårdarna, Sandvikenhus AB samt Gävle kommun och Sandviken kommun. Förutom intervjuerna har vi även använt sekundärdata såsom internetkällor, vetenskapliga artiklar och rapporter. Vår studie bygger på empiriskt material där vi tar stöd från teorier i undersökningen. Information har bland annat hämtas ifrån AB Gavlegårdarna, Sandvikenhus AB, Gävle kommun, Sandviken kommun, Boverket, SABO och regeringen.Resultat & slutsats: Det finns ett stort behov av allmännyttiga bostadsbolag då kommunen har ett bostadsförsörjningsansvar.

Det svenska byggnadsbeståndet är i stort behov av att energieffektiviseras. Framförallt byggnader som är gjorda under det så kallade miljonprogrammet som innebar att en miljon bostäder skulle byggas under 1960-talet och början på 1970-talet. Gimmel Fastigheter är ett fastighetsbolag som äger 24 stycken lamellhus på Granbergshöjden i Bollnäs. Dessa byggnader är uppförda under denna period och är dåligt värmeisolerade samt har fuktläckage från takkonstruktionen. Gimmel Fastigheter planerar utifrån detta att byta takkonstruktion från de horisontella taken till ett sadeltak och samtidigt tilläggsisolera vindsbjälklaget.

Syfte: Samhällets befolkning tenderar att bli allt äldre. För bostadsbolagen resulterar denna förändring i demografin i en ökad efterfrågan på bostäder som är anpassade till de äldres behov. I Gävle är trycket stort på anpassade bostäder och boendealternativ då staden har en äldre befolkning. Gavlegårdarna vill uppfylla denna efterfråga och tillhandahålla anpassade bostäder till denna kundgrupp. I dagsläget erbjuder företaget ett seniorboende eller +50 boende som heter Tryggbo.

Bakgrund och problem: Sedan 2005 ska noterade fastighetsföretag i EU som innehar förvaltningsfastigheter redovisa enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter. Vid värdering till verkligt värde redovisas orealiserade värdeförändringar över resultaträkningen. Då bankfinansiering är vanligt förekommande i både Sverige och Storbritannien borde positiva värdeförändringar vara fördelaktigt för fastighetsföretag eftersom orealiserade värdeförändringar medför att värdet på fastighetsbeståndet, uttryckt som säkerhetsmassa vid upptagande av lån, ökar. Ökad säkerhetsmassa i sin tur medför att fastighetsföretagen få mer fördelaktiga lånevillkor.

BAKGRUNDUnder 2000?talet har transaktionsvolymen på fastighetsmarknaden ökat allt mer samtidigt som likriktningeninom fastighetsvärderingen blivit allt högre i och med fastighetsbolagens redovisning till verkligt värde enligtIAS 40. Dragningen mot notering på börsen blir också allt starkare.PROBLEM OCH SYFTEUppsatsen vill belysa vilka affärsidéer och strategier som ligger till grund för företagens olika syn påfastighetsinnehav och med detta som utgångspunkt ge en bild av fastighetsbolagen på Stockholmsbörsen.Deras strategi och affärsidé jämförs därefter med utfallet för 2006 för att visa om de verkligen handlar påsamma sätt som de kommunicerar att de gör. Vikten av korrekt kommunikation från bolaget till användare avredovisningsinformationen är grundläggande och en skillnad mellan affärsidé och verkligt agerande kan varaavgörande för en investering i bolaget.AVGRÄNSNINGARStudien omfattar fastighetsbolag på Stockholmsbörsen under 2006 med en betydande andel kommersiellafastigheter.METODFöretagens årsredovisningar har studerats avseende affärsidéer och strategier. Därefter har deras ekonomiskautfall för 2006 bearbetats och analyserats för att göra en jämförelse mellan deras kommunicerade strategi ochderas handlande under 2006.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur allmännyttiga bostadsbolag arbetar med socialt ansvar samt hur deras arbete påverkas av den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag med krav på affärsmässighet.Metod: Denna uppsats utgår från en kvalitativ metod. Först studerade vi relevanta teorier om CSR för sedan utföra intervjuer med de allmännyttiga bostadsbolagen AB Gavlegårdarna, Sandvikenhus AB samt Gävle kommun och Sandviken kommun. Förutom intervjuerna har vi även använt sekundärdata såsom internetkällor, vetenskapliga artiklar och rapporter. Vår studie bygger på empiriskt material där vi tar stöd från teorier i undersökningen. Information har bland annat hämtas ifrån AB Gavlegårdarna, Sandvikenhus AB, Gävle kommun, Sandviken kommun, Boverket, SABO och regeringen.Resultat & slutsats: Det finns ett stort behov av allmännyttiga bostadsbolag då kommunen har ett bostadsförsörjningsansvar.

Bakgrund: Hur tillgångar skall värderas har alltid varit en av redovisningens stora frågor. Svensk redovisning, som länge varit starkt influerad av tysk redovisning, har under decennier haft försiktighetsprincipen som ledstjärna och tillgångar har hellre värderats för lågt än för högt. På senare tid har redovisningens syfte dock skiftat en aning i karaktär. När IASBs internationella regelverk trädde i kraft 2005 värderas förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar påverkar resultatet och är således av stor betydelse.

PROBLEMBAKGRUNDKungsleden är ett fastighetsbolag som ser avkastning som viktigare än fastighetens kategori och geografiska läge, målet är att kontinuerligt höja portföljens riskjusterade avkastning. Verksamheten omfattar både fastighetshandel och fastighetsförvaltning. Närmare hälften av bolagets tillgångar finns i den publika sektorn och lika mycket i kommersiella fastigheter.SYFTESyftet är att studera Kungsledens utveckling från bolagets bildande tills idag. Vi skall även försöka svara på varför bolaget satsar så mycket på publika fastigheter och hur de har lyckats skapa långsiktigt hög avkastning till sina aktieägare.AVGRÄNSNINGARVi har valt att avgränsa oss till att endast analysera årsredovisningarna för Kungsleden från dess att bolaget börsintroducerades 1999 till den senaste årsredovisningen 2006.METODVi har valt att göra en kvantitativ analys och har använt oss enbart av sekundärdata i form av artiklar, böcker och årsredovisningar i vår undersökning av Kungsleden.SLUTSATSERVåra slutsatser är att det som driver Kungsledens verksamhet framåt är subjektet det vill säga de anställda och Kungsleden har lyckats väl med att förmedla sina värderingar och sin affärskultur till dem. Vi tycker att det är viktigt att Kungsleden även i framtiden fokuserar på att rekrytera rätt människor till sin organisation som är flexibla och förändringsbenägna då detta är en förutsättning för att snabba beslut skall kunna fattas.

Fastighetsfonder som ägarform och investeringalternativ är väletablerat internationellt sett, men är ett relativt nytt fenomen i Sverige. Fonderna är onoterade fastighetsbolag där investerarna blir delägare i fonden. Den första fastighetsfonden lanserades av NIAM år 2000, och efter detta har det skett en stor utveckling. Framförallt är det slutna fastighetsfonder med en opportunistisk investeringsstrategi som agerar på den svenska marknaden, och är den typ som huvudsakligen kommer belysas i denna studie.Rapporten syftar till att ge en övergripande bild av hur fastighetsförvaltningen går till inom de svenska fastighetsfonderna, något som tidigare inte har studerats närmre. Studien fokuserar primärt på tre huvudsakliga delar: egen regi kontra entreprenad, långsiktighet och miljö samt fastighetsfondernas relation till investerare och hyresgäster.För att kunna ta fram den generella uppfattningen hos aktörna i fastighetsbranschen genomfördes en enkätundersökning samt intervjuer.

Syftet med detta arbete är att fastställa hur Stockholms Stad arbetar för att minimera riskerna med kemikalier i byggmaterial idag. En rekommendation skall även ges för hur staden skall kunna utveckla detta arbete.En litteraturstudie har genomförts liksom intervjuer med berörda aktörer.Det pågår ett aktivt arbete inom Stockholms Stad med att begränsa användandet av kemikalier i byggmaterial. Bland annat ställs krav då staden upplåter eller säljer mark för byggande.I dagsläget hänvisar staden i sina krav till sex olika branschsystems kriterier för kemikalier i byggmaterial. Att referera till alla dessa system medför en viss otydlighet kring vilka krav som gäller, eftersom de alla har olika kriterier.Stadens egna fastighetsbolag använder ett av dessa system; Byggvarubedömningen och deltar aktivt för att utveckla denna databas. Stadens möjlighet att påverka som myndighetsutövare är ännu inte fullt utnyttjad.

?Det finns idag dubbelt så många konstnärer än tidigare? , vilket enligt Dan Wolgers säkerligen har påverkat den mer liberala synen på företagande och marknadskommunikation bland den yngre generationen konstnärer. Att det är ett annat klimat än tidigare är de flesta överens om och frågan är hur detta klimat har skapat möjligheter eller hinder för konstnären att verka i företagsvärlden. Uppsatsens fokus ligger på konstnärens förmåga att kommunicera, vilket även har visat sig vara den starkaste länken mellan konstnär och företagare.Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med intervjuer av bl.a. konstnärerna Ernst Billgren och Dan Wolgers för att undersöka hur deras värderingar och erfarenheter överensstämmer med det teoretiska fältet inom marknadskommunikation och konst.Vi har kunnat utläsa ett visst motstånd mot dessa företagsekonomiska intressen och det tydliga glappet mellan konst och marknadsföring gör att det uppstår ett hinder för konstnärer som vill använda sig av marknadskommunikation.