Denna uppsats behandlar Steven Spielbergs film Schindlers list med utgÄngspunkt i de historiedidaktiska begreppen historiemedvetande och historiebruk. Arbetet baseras sÄledes pÄ en analys av filmen. Utslaget av denna analys har blivit en diskussion kring dels specifika scener, dels hur filmen i sin helhet ger uttryck för historiebruk och pÄ vad sÀtt ett historiemedvetande kan stimuleras. Av vikt har Àven varit att framhÄlla pÄ vilket sÀtt filmen som narrativ kan stimulera ett historiemedvetande. Uppsatsen gör en ansats till att koppla samman de ovannÀmnda historiedidaktiska begreppen dÄ historiebruk, vilket kan förstÄs som hur man anvÀnder sig av historia, pÄverkar ett historiemedvetande beroende pÄ vad och hur den vÀljer att framstÀlla det förflutna.

Den allmÀnna kunskapen om NoSQL-databaser Àr begrÀnsad. Den hÀr uppsatsen koncentrerar sig pÄ att sammanstÀlla egenskaper och information om för- och nackdelar som rör dessa databastyper samt relationsdatabaser i en undersökning. Uppsatsen belyser Àven anvÀndningsomrÄden för de olika databastyperna och i en fallstudie testas en grafdatabas förmÄga att representera och utföra sökningar av data frÄn ett jÀrnvÀgsspÄrnÀt. ProblemomrÄdena undersöktes genom att samla information om olika typer av databaser frÄn artiklar och böcker. TillÀmpningsfallet i fallstudien implementerades och testades i en grafdatabas.

Den hÀr uppsatsen har sin utgÄngspunkt i staden Lund vid tiden för Sveriges nationella omröstning om totalt rusdrycksförbud 1922. Syftet Àr att belysa den lokala alkoholsyn och de lokala alkoholkulturer som möjliggjort stadens specifika valresultat; ett valresultat som visade det nÀst lÀgsta förbudsintresset i hela landet.Uppsatsen försöker beskriva hur stadens olika aktörer och samhÀllsskikt - sÄsom arbetare, akademiker, borgerlighet och nykterhetsrörelse - förhÄllit sig till alkohol och till förbudet. Med hjÀlp av bl.a. arkivmaterial och tidningsartiklar ges smÄ glimtar in i lundabornas alkoholrelaterade umgÀngesliv, och hur detta satte sina spÄr i valpropagandan.Uppsatsen visar hur alkohol anvÀnts för att organisera tillvaron, och inte minst dess avgörande betydelse som kÀlla till gemenskap och samvaro. En problematik som blir aktuell i arbetet Àr svÄrigheten att dra slutsatser utifrÄn kÀllor som inte ger tillfredsstÀllande information..

Arbetet med den tidiga lÀs- och skrivundervisningen hos sex intervjuade lÀrare skildras i denna studie. Syftet Àr att redogöra för idag verksamma lÀrares undervisning av tidig lÀs- och skrivutveckling samt bringa klarhet i huruvida de anvÀnder sig av specifika metoder som stöd i arbetet. Vilka metoder Àr i sÄdana fall aktuella och arbetar samtliga lÀrare pÄ samma sÀtt? Studien avser Àven ta del av hur elevers individuella behov bemöts i undervisningen samt hur lÀrarna i studien arbetar för att möta eleverna pÄ den kunskapsnivÄ de befinner sig. Empirin grundar sig i semistrukturerade kvalitativa intervjuer för att fÄ djup och helhet inom undersökta företeelser.

Detta Àr en berÀttelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, pÄ en viss geografisk plats.BerÀttelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger pÄ kunskap utifrÄn min erfarenhet inom omrÄdet, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord pÄ 1920-talet i Virserum, SmÄland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, Àr att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel pÄ Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gÀster en Ànnu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag Àr att, med gÀsten i centrum /?/ Skansen ska vÄrda och bevara samlingarna av byggnader, föremÄl, vÀxt- och djurarter.

VÄrt examensarbete Àr ett konstnÀrligt forskningsprojekt som omfattar en inventering pÄ över hundra torn frÄn det medeltida Bologna samt en studie i hur torn som typologi förÀndras och transformeras beroende pÄ kontext. Avsikten med vÄr studie Àr att skapa djupare förstÄelse för de historiska tornen i Bologna samt diskutera frÄgan om typologi som designmetod. Genom vÄrt historiska researcharbete besvarar vi frÄgor om varför tornen byggdes och varför de revs, hur de sÄg ut samt hur mÄnga de var. I diskussionen belyser vi frÄgan om torn som symbol och landmÀrke samt torns vÀrde för stadsbilden som helhet under historiens gÄng. Projektet undersöker Àven torn som artefakt, dÀr vi ser typologi som en metod för design.

Syfte: Undersökningens utgÄngspunkt Àr ett intresse för dataspelet Counter Strike sett utifrÄn ett genusperspektiv. Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att granska varför inga tjejer nÄtt toppen inom Counter Strike. Metod: UtgÄngspunkten för uppsatsen ligger i det hermeneutiska perspektivet. Undersökningen utgörs av en kvalitativ studie bestÄende av flertalet intervjuer med mestadels kvinnliga dataspelare av spelet Counter Strike. Slutsats: Resultatet av undersökningen visar att den sociala biten Àr den frÀmsta orsaken till att kvinnor spelar Counter Strike.

Landstinget i Östergötland har problem med stĂ€ndigt vĂ€xande informationsmĂ€ngder i patienters journaler. Anledningen till att detta Ă€r ett problem Ă€r att journalen blir svĂ„r att överblicka vilket gör det svĂ„rt för exempelvis lĂ€kare och sjuksköterskor att snabbt hitta relevant information och skaffa sig en uppfattning om patientens sjukdomshistoria vid exempelvis patientmottagning. Informationsöverflödet gör patientjournalen ostrukturerad och dĂ€rmed svĂ„r att söka i. Det tar lĂ„ng tid att hitta specifika data som eftersöks vilket kan leda till frustration och irritation i den redan tidsmĂ€ssigt pressade arbetsdagen. Enligt tidigare studie Ă€r dubbeldokumentation i patientjournalen en stor bidragande faktor till detta problem.

I denna studie har insamling av referensdata över sprĂ„kförstĂ„else hos treĂ„ringar med typisk sprĂ„kutveckling genomförts. Till detta har bedömningsmaterialet SofialĂ„dan (Westerlund & Öfverholm-Engström, 1995) anvĂ€nts. SofialĂ„dan bygger som flera andra sprĂ„kförstĂ„elsematerial pĂ„ den s.k. act-outmetoden dĂ€r man lĂ„ter barnet agera med föremĂ„l efter en given instruktion. Med hjĂ€lp av föremĂ„len i SofialĂ„dan bedöms barnets förmĂ„ga att identifiera grundfĂ€rger och storleksbegrepp, kategorisera, flytta föremĂ„lenligt olika prepositionsanvisningar samt att följa flerledade instruktioner.

MÄlet med uppsatsen har varit att analysera tal av de framstÄende ryska politikerna Putin ochZjirinovskij. Det Àr en deskriptiv uppsats som observerar och analyserar de lexikala, syntaktiska, stilistiska och pragmatiska aspekterna hos dessa tvÄ politikers tal, med sÀrskild hÀnsyn till det persuasiva, bedrÀgliga och manipulativa. En stor del av detta har varit att titta pÄ de retoriska grepp de anvÀnder sig av, och klassificera dem. I andra kapitlet tar jag upp materialval och metod, med en kort redogörelse för grunderna till valen. Sedan gör jag en kortfattad genomgÄng av vÀstvÀrldens retorik, fram till idag och visar pÄ vart inom detta breda fÀlt den politisk retorik i detta arbete skall infogas.

Baserat pÄ slutsatserna vi dragit frÄn intervjuerna har vi konstruerat en varumÀrkeskapitalmodell för livsmedelsbranschen sett utifrÄn ett konsument perspektiv. Denna modell ser vi som uppsatsens frÀmsta teoretiska bidrag. Vi menar att det inte finns nÄgra tydliga grÀnser för vad som hör hemma under differentiering, varumÀrkeskapital och konsument specifika faktorer. De bestÄndsdelar i varumÀrkeskapitalet som vi funnit viktigt att beakta i ett livsmedelssammanhang Àr mÀrkeskÀnnedom, engagemang, upplevd kvalité, mÀrkesassociationer, och lojalitet. Vi har inte kunnat utröna nÄgon inbördes rangordning mellan de olika bestÄndsdelarna, men dÀremot upplever vi, baserat pÄ intervjuerna, att mÀrkeskÀnnedom Àr den bestÄndsdel som vÀger tyngst.

Sammanfattning:Tidigare studier som gjorts om ungdomar och fritidsaktiviteter har ofta fokuserat pÄ specifika aktiviteter som fysiska sporter. Inom arbetsterapi Àr aktivitet ett centralt begrepp som bestÄr av olika komponenter och vi ville dÀrför göra en studie med ett bredare perspektiv pÄ fritidsaktiviteter. Syftet med denna studie var att beskriva hur ungdomar i SpÄnga-Tensta stadsdel upplever betydelsen av fritidsaktiviteter och hur dessa pÄverkar deras vardagsliv. Fokusgruppsintervjuer Àr en form av kvalitativ datainsamlingsmetod som anvÀndes för att svara pÄ syftet. Intervjuerna utfördes pÄ tvÄ fritidsgÄrdar med ungdomar mellan 14-21 Är.

Syftet med denna uppsats Àr att studera och skapa förstÄelse för styrning av produktutveckling i ett stort lÀkemedelsföretag. Vi lÀgger fokus pÄ organisationsstruktur och omvÀrldsaspekten. VÄr ambition Àr att dÀrefter tillÀmpa den befintliga teorin för att om möjligt vidareutveckla denna. VÄr studie Àr en kvalitativ fallstudie med explorativ ansats. Vi har anvÀnt oss av en abduktiv metod och haft semistrukturerade intervjuer som bas för den empiriska datan.

Studien handlar om rekryteringsprocessens förfarande, dÀr den huvudsakliga frÄgestÀllningen Àr "Hur synliggörs potentiella medarbetares kapaciteter i rekryteringsprocessen?". Studien syftar till att lyfta fram hur rekryterare bÀr sig Ät för att synliggöra de potentiella medarbetarnas förmÄgor och personliga egenskaper, och hur de vet vad som Àr vÀsentligt att lyfta fram för en viss tjÀnst. Ytterligare fÄgestÀllningar jag har Àr: "Hur kan rekryteraren veta vilka egenskaper som ska belysas?", "Hur gÄr rekryteraren till vÀga för att synliggöra specifika kapaciteter?" och "Kan rekryterarens personliga vÀrderingar pÄverka rekryteringsförfarandet?".

I allt större utstrÀckning blir det vanligare för företag att redovisa sina utslÀpp av vÀxthusgaser, frÀmst koldioxid. Linköpings Universitet (LiU) faststÀllde genom sina miljömÄl att en klimatstrategi skulle upprÀttas för att fÄ kÀnnedom om hur verksamheten pÄverkar klimatet via utslÀpp av koldioxid samt tÀnkbara ÄtgÀrder för förbÀttring. Genom identifiering och kvantifiering av problem kan förutsÀttningar skapas för att möjliga lösningar initieras som i sin tur kan ge sÄvÀl ekonomiska som miljömÀssiga vinster.Studien syftar till att med hjÀlp av backcastingmetoden upprÀtta en klimatstrategi, samt ge förslag till konkreta ÄtgÀrder för LiU. Det empiriska materialet bestÄr utav statistik inhÀmtad frÄn 2006: Ärs data frÄn: energianvÀndning, tjÀnsteresor samt hyrbilsverksamhet. Empiri har Àven inhÀmtats via en workshop med Universitetsledning och forskare inom LiU.De slutsatser som dragits genom denna studie Àr att det med hjÀlp av backcasting Àr möjligt att skapa en klimatstrategi.