Bakgrund: Uppsatsen tar upp problematiken kring att organisera arbetstid inom räddningstjänst. Grundförutsättningarna är att räddningstjänst är en High Reliability Organisation (HRO) och att det påverkar organisationen. I och med New Public Management (NPM) framfart och den ekonomiska situationen i världen har räddningstjänsten fått ett ökat krav på kostnadsbesparingar och resursutnyttjande. Då personalkostnader står för en stor del av räddningstjänstens kostnader kan förändringar av brandmännens arbetstid och skiftgång vara ett logiskt steg, något som skett i Greater Manchester Fire and Rescue Service (GMFRS).Syfte: Syftet med uppsatsen är ett ge ett teoretiskt bidrag till hur NPM influerade reformer påverkar en HRO. För att göra detta frågar vi oss vad de olika skiftformerna får för konsekvenser för de anställda och organisationen.Metod: Uppsatsen har en kvalitativ forskningsansats vid studerandet av fallorganisationen Greater Manchester Fire and Rescue Service och Storstockholms Brandförsvar.

Bakgrund: Sjukskrivningarna i Sverige blir fler och fler vilket leder till ökade kostnader för samhället. En stor del av sjukskrivningarna består av stressrelaterade åkommor vilka kräver behandling. Om en person har påverkats av stress under en längre period utan avbrott med chans för återhämtning, kan detta leda till utmattningssyndrom. Sverige saknar bestämda direktiv för hur behandling av utmattningssyndrom skall bedrivas. Det som finns är rekommendationer från Rehabiliteringsrådet.

Bakgrund: Invandringen till Sverige ökar stadigt och en konsekvens av detta är att allt fler människor talar ett annat språk än svenska. Därmed kan svårigheter med språkliga barriärer och kulturella skillnader uppstå inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan ska ansvara för att tillräcklig information går fram till patienten och att patienten kan förstå informationen och medge samtycke om vård och behandling. Då det inte finns något gemensamt språk mellan sjuksköterska och patient, hur vet man då att informationen har gått fram och att patienten får bästa möjliga vård efter individuella behov? Syfte: Att belysa språkbarriärer i vården. Metod: Litteraturstudie gjord med inspiration av Goodmans sju steg med databassökning i PubMed och CINAHL. Resultat: Tre huvudteman och fem subteman identifierades, huvudteman var vårdkvalitet, tolkanvändning och strategier för bättre kommunikation.

Syftet med litteraturstudien var att utreda vilka kunskaper som finns rörande sambandet mellan högt hull hos kvigor innan könsmognad, och deras senare mjölkavkastning i första laktationen. Ekonomiskt sett så är uppfödningsperioden för kvigor en stor kostnad för mjölkföretaget och stora finansiella förbättringar skulle kunna göras på området. Stallplats och omvårdnad och kostnader för kvigan, foder är dock den största utgiften och står för 60 % av totala kostnaden för kviguppfödning. Genom en sänkning av ålder för könsmognad skulle även inkalvningsåldern kunna sänkas och föra med sig en kortare period som kvigan inte är produktiv. Könsmognadens start är sammankopplad med kroppsvikt och hull, inte ålder, så genom att höja utfodringsnivån kan inkalvningsåldern sänkas.

Bakgrund: Många företag går i konkurs varje år vilket är förknippade med kostnader för de enskilda intressenterna och för samhället i stort. För att kunna vidta eventuella åtgärder innan konkursen är ett faktum är det av intresse att veta om någon av de modeller som forskare tagit fram för att förutspå konkurser faktiskt fungerar.Syfte: Syftet med denna undersökning är att ta reda på om det går att applicera någon av ett urval av etablerade konkursmodeller på svenska industri- och tillverkningsföretag.Teori: Studien kommer att testa tre olika forskares modeller och metoder: Altmans, Platts och Platts samt Pompes och Bilderbeeks.Metod: I denna studie kommer enbart en deduktiv forskningsansats att användas och datainsamlingen är kvantitativ då nyckeltal hämtas från de aktuella företagens årsredovisningar. Urvalet baseras på de företag som ansökte om konkurs under år 2011 och de som representerar kontrollgruppen har slumpmässigt valts ut bland de företag inom avgränsningen som inte gått i konkurs det aktuella året.Resultat och slutsats: Altmans och Platts och Platts modeller visar sig inte vara applicerbara på svenska företag. Dock är vissa av Pompes och Bilderbeeks nyckeltal tillämpliga till att använda för konkursprognostisering för svenska företag..

SammanfattningSyfte:                       Syftet med denna uppsats är att undersöka missnöjeshantering hos Nordea Bank. Uppsatsen undersöker hur Nordeas missnöjeshantering överensstämmer med en egen utformad modell för missnöjeshantering. Utfallet förväntas resultera i en reviderad modell för missnöjeshantering samt att utreda om Nordea Bank kan förbättra sin missnöjeshantering.Metod:                     Studien utgörs av kvalitativa intervjuer. Lokalkontor i Västerås och Sala har intervjuats, samt Nordeas kundombudsman, pressansvarig och privatmarknadschef . Utifrån litteraturundersökningen konstruerades en modell som bygger på de variabler som förväntas påverka missnöjeshanteringsprocessen.

Det har länge förts en diskussion kring om det materiella sambandet till redovisning är det bäst lämpade sättet att fastställa beskattningsunderlaget. Den senaste utredningen kring förslaget om en frikoppling är SOU 2008:80. Denna utredning har varit utgångspunkten för vår undersökning, för att besvara vår frågeställning kring huruvida det föreligger ett behov av den föreslagna frikopplingen samt eventuella konsekvenser. Vi har utgått från en induktiv ansats och har utfört denna uppsats som en kvalitativ studie. Våra primärdata är inhämtad från intervjuer med revisorer från två av Sveriges största redovisning- och revisionsbyråer.  Vi har även inhämtat information från sex olika intressenter i deras remissyttranden över SOU 2008:80.

Problem Efter stormen Gudrun drog över Sverige den 8 januari 2005 var en naturkatastrof ett faktum. Träd blåste ner och många skogsägare förlorade åtskilliga hektar skog. Elledningarna som sträcker sig genom den småländska skogen blev ett lätt byte för stormen. En del elbolag har valt att satsa på driftsäkerhet genom att gräva ner elledningar. Att genomföra en sådan radikal förändring av nätstrukturen skulle troligen innebära lång förberedelse och en mångmiljoninvestering.Syfte Syftet med denna uppsats är att söka svar på vilka faktorer Sydkraft Nät AB tar hänsyn till vid planläggande av investeringarMetod Utifrån syftet med uppsatsen valdes en kvalitativ metodansats med personliga intervjuer där fokuspunkter användes.

Vid nybyggnation av bostadshus och vid vissa bygglovspliktiga ändringsarbeten föreligger ett lagstadgat krav att byggfelsförsäkring skall tecknas. Försäkringen omfattar kostnader för att avhjälpa fel som uppkommit under byggtiden och syftar till att snabbt avhjälpa fel och brister utan långvariga tvister om vem som skall ta på sig kostnaden för att undanröja bristerna - en god tanke som dessvärre verkar fungera sämre i verkligheten. Lagen innehåller nämligen flertalet bestämmelser om tillåtna ansvarsbegränsningar vilket lett till att det vid flera situationer inte föreligger någon rätt till ersättning trots att det är rimligt att anta att skadorna skall täckas av försäkringen.Denna uppsats syftar därmed till att beskriva, belysa och analysera byggfelsförsäkringens tillämpning för att på så sätt komma fram till om syftet med lagen verkligen upprätthålls så som lagen är utformad idag eller om lagen borde ändras och i så fall på vilket sätt den borde förändras.Efter att ha studerat gällande rätt och föreliggande försäkringsvillkor har jag funnit att byggfelsförsäkringens tillämpningsområde är väldigt snävt och därmed borde utvidgas för att lagen skall vara helt ändamålsenlig. Jag anser således att utvecklingsfel borde omfattas av försäkringens tillämpningsområde för att byggherren skall erhålla ett fullgott skydd för byggfel. Jag är även av den uppfattningen att konsumenter som väljer att själva uppföra sitt hus utan olägenheter kan uteslutas från försäkringsobligatoriet då försäkringen medför minimal nytta för dessa..

Belo?ningssystem a?r ett styrverktyg som anva?nds fo?r att styra en verksamhet till ett eller flera uppsatta ma?l. Under senare a?r har belo?ningssystem bo?rjat ifra?gasa?ttas. Teoretiker har genomfo?rt studier som visar pa? att ett belo?ningssystems effekter inte alltid a?r positiva.

Studien redogör för vilka fördelar det finns med en anskaffning av affärssystem som molntjänst vilket är ett nytt och fortfarande relativt outforskat område. IT-relaterade tidskrifter och artiklar skildrar molntekniken som ett fenomen vilken kommer förändra IT-industrin, molnteknikens påverkan jämförs med både pc-revolutionen och uppkomsten av elektriciteten. Det är denna studies syfte att undersöka vilka fördelar som i praktiken motiverar företag till att anskaffa ett molnbaserat affärssystem. Studien har avgränsats till att enbart fokusera på tre företag. Vi har även haft som avgränsning att endast använda oss av företag som använder ett heltäckande affärssystem över molnet.

Frågeställningar: Hur använder svenska multinationella företag expatriering? Hur fungerar expertskatten i förhållande till dess syfte? Vilka konsekvenser medför användandet eller icke-användandet av expertskatten för företagen?Syfte: Syftet är att undersöka hur svenska multinationella företag använder sig av expatriering som kompetensförsörjning och i det perspektivet utreda huruvida expertskatten fungerar i förhållande till dess syfte.Metod: En tvärsnittsundersökning genomfördes vid insamling av det empiriska materialet. Primärdata samlades in med hjälp av intervjuer från tre undersökningsföretag. Viss kompletterande sekundärdata har även bidragit till undersökningen.Slutsatser: Vid de tillfällen då företagen inte kan tillgodose sitt kärnkompetensbehov på en lokal marknad är expatriering en metod att tillgå. Expatriering leder då till en kunskapsförflyttning över de nationella gränserna.

Olika typer av stärkelse är mycket viktiga råvaror i livsmedelstillverkning, inte bara som energirik kolhydrat utan även som en tillsats för att reglera livsmedels textur och viskosi-tet. Modifierad stärkelse kan tillverkas med hjälp av en rad olika kemiska, enzymatiska och fysikaliska metoder. Denna studie syftar till att ge en översikt över de kemiska modifieringar som används för livsmedelstillverkning idag. Studien ger även en kortare inblick över vanliga enzymatiska och fysikaliska modifieringar. Modifikation av stärkelse utförs vanligtvis för att förändra stärkelses gelatinasitionstemperatur och viskositet eller för att öka dess resistens gentemot skjuvning, lågt pH, hög temperatur och retrogradering.

För att minska sina fasta kostnader har försäkringsbolagen utkontrakterat delar av sin försäljning på försäkringsmäklare. Problematiken ligger i hur försäkringsbolagen skall kunna styra försäkringsmäklarna på ett för försäkringsbolagen fördelaktigt sätt. Vidare har denna utkontraktering lett till att försäkringsbolagen helt förlorat kontakten med de slutkonsumenter som köpt försäkringsbolagens produkter via försäkringsmäklare. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur försäkringsbolagen hanterar relationen till försäkringsmäklare. Tillvägagångssättet vi använde oss utav var personliga intervjuer med sex olika aktörer.

Denna studie handlar om perenner och annueller i norra Sverige och vilka för- och nackdelar, kostnader och värden de har. Annueller lever bara en sommar. Det innebär att de måste köpas in och planteras varje år och sedan slängas efter varje säsong. Detta kan tyckas vara ett kortsiktigt sätt att pryda en stad, men varför används de då i så stor utsträckning? Kan perenner som överlever från år till år ersätta annuellplanteringarna utan att göra avkall på estetiken? Vilken växtgrupp är dyrare att köpa och sköta? Dessa frågor besvaras i detta arbete. För att kunna göra uträkningar av inköpskostnader gjordes två utformningsförslag, ett för perenner och ett för annueller. Dessa två förslag är lika stora och båda innehåller vårflor för att vara jämförbara.