Sökresultat:
1956 Uppsatser om Allmänna kostnader - Sida 53 av 131
ICAs konsumentpackade kött : En utvÀrdering i butiksledet
Hittills har nÀstan allt fÀrskt kött, som sÄlts i Ica-butiker, styckats och paketerats i butikerna.
Köttavdelningen hos de flesta Ica-butikerna har lÀnge tampats med dÄlig lönsamhet, frÀmst
beroende pÄ stort svinn och höga arbetskostnader. För att Àndra pÄ detta upprÀttade Ica
tillsammans med Hilton Food Group (HFG) en anlÀggning i VÀsterÄs, dÀr fÀrskt kött
finstyckas och paketeras, innan det levereras till merparten av landets Ica-handlare. Under
hösten 2004 fick en del butiker sina första leveranser av sÄ kallat kpk (konsumentpackat kött).
Ica och HFG Àr intresserade av att se hur vÀl projektet slagit igenom. Denna studie Àr en
uppföljning av projektet, och det syftar till att utreda hur lönsamheten i butikernas
köttavdelning har Àndrats sedan butikerna övergÄtt till Icas kpk, samt utreda vad skillnaderna
mellan butikernas lönsamhet beror pÄ.
Det empiriska materialet har insamlats genom att fyra Ica Supermarketbutiker och en
Maxibutik i mellersta Sverige lÀmnat siffror om försÀljning och kostnader i köttavdelningen.
Data avser oktober - december 2004 och jÀmförs med samma variabler frÄn motsvarande
period 2003. Ăven intervjuer med butikspersonal har gjorts för att fĂ„ en uppfattning om hur
arbetssÀttet skiljer sig mellan butikerna.
Studien bygger pÄ transaktionskostnadsteorin, som förklarar hur Ica, HFG och Ica-butikerna
genom vertikal integration kan undvika onödigt kostsamma transaktioner.
Transaktionskostnadernas bestÀmningsfaktorer tillÀmpas pÄ den situation, som Ica-butikerna
hamnat i sedan företaget övergick att sÀlja Icas kpk.
Precis som Ica hade förutsagt minskade butikernas kostnader vid övergÄngen till Icas kpk.
förÀldrars upplevelse av att fÄ ett för tidigt fött barn : -en litteraturstudie
Bakgrund: MÀnniskors ovilja eller oförmÄga att följa givna rÄd Àr ett problem för den samhÀllsfinansierade sjukvÄrden och som leder till ökade kostnader och ökad ohÀlsa bland befolkningen. Sjuksköterskan har hÀr en viktig uppgift att fylla som utbildare, informatör och vÀgledare för att öka compliance. Syfte: Syftet med uppsatsen var att genom en litteraturstudie belysa hur sjuksköterskans strategival vad gÀller ÄtgÀrder och pedagogiska ansats pÄverkar patientens följsamhet gentemot rekommendationer och ordinationer. Metod: En litteraturstudie genomfördes, dÀr resultaten frÄn kontrollerade studier om compliance analyserats, vÀgts samman och presenterats. Resultat: SammanstÀllningen visade pÄ flera faktorer, sÄsom att patientens förmÄga till delaktighet och inlÀrning, samt sjuksköterskans pedagogiska och analytiska förmÄga Àr viktiga bestÄndsdelar för att förstÀrka compliance.
InstÀllningen till revisionspliktens avskaffande : En studie ur smÄ aktiebolags- och intressentperspektiv
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en uppfattning om vilken instÀllning smÄ aktiebolag samt deras intressenter i Sverige har gentemot revisionsplikten samt vilka positiva respektive negativa effekter en slopad revisionsplikt kan ha för företagen. UtifrÄn de intervjuer som görs vill vi kunna bilda oss en uppfattning om de olika aktörerna instÀllning till revisionsplikten.Metod: För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna i uppsatsen har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod. Uppsatsen Àr baserad pÄ strukturerade intervjuer.Empiri: VÄrt empiriska material bestÄr av 10 intervjuer varav fyra företag, tre revisorer och tre intressenter.Slutsatser: VÄr undersökning kommer fram till att företagen anser kostnaderna för revisionen för höga smÄföretagen nÄgot som bÄde revisorerna och intressenterna hÄller med om. Detta menar vi leder till att företagen har svÄrt att se nyttan med revisionen. Dagens revisionsstandarder Àr anpassade för större företag och detta leder till de höga kostnaderna.
Sjuksköterskans omvÄrdnadsinterventioner till nÀrstÄende vid plötsliga och ovÀntade dödsfall
          Bakgrund:  En nÀrstÄende till nÄgon som plötsligt och ovÀntat dör upplever oftast ett stort lidande och hela dennes livsvÀrld kan raseras. Denna krissituation kan utvecklas till en psykisk ohÀlsa för individen men Àven för dess omgivning och kan medföra stora kostnader för samhÀllet. Syfte: Litteraturstudiens syfte Àr att belysa vilka omvÄrdnadsinterventioner sjuksköterskan kan anvÀnda sig av för att underlÀtta och lindra för de nÀrstÄende som drabbats av ett plötsligt och ovÀntat dödsfall. Metod: Litteraturstudie med sökning i databaserna Cinahl, PsycINFO, PubMed och Elin@Kalmar. Sammanlagt inkluderades tolv artiklar som har granskats och kvalitetsbedömts utifrÄn.
Möjligheter för anvÀndning av rullarmering i balkbroar sett ur ett tids- och kostnadsperspektiv
I detta examensarbete studeras rullarmering i en brokonstruktion med avseende pÄ effektivisering av byggprocessen. MÄlet Àr att ersÀtta traditionell armering med rullarmering i en studerad bro för att kunna avgöra ekonomiska och tidsmÀssiga fördelar. Armeringen kommer att granskas i projekterings- och konstruktionsfasen för att finna eventuella hinder. UtifrÄn dessa hinder skall förslag pÄ lösningar sammanstÀllas för att bidra till en projektering som effektiviserar rullarmeringsmomentet i konstruktionen. Slutligen kommer en jÀmförelse sammanstÀllas dÀr rullarmeringskonstruktionen stÀlls emot grundkonstruktionen ur ett tidsperspektiv samt ur ett ekonomiskt perspektiv.Resultaten frÄn granskningen visar pÄ minskade tider och kostnader inom konstruktionens armeringsmoment, vilket Àven sÀnker totalresultatet.
TETRA? - En uppsats om valet av nationellt kommunikationssystem för "BlÄljusmyndigheterna"
Problemformulering:
Statskontoret har fÄtt i uppdrag att upphandla ett nytt kommunikationssystem
för landets Ambulans, Polis och RÀddningstjÀnsten. Utredningar sÄsom SOU 1998:
143 har pekat pÄ att TETRA skall vÀljas. Man kan dock diskutera valet av
kommunikationssystem utifrÄn argumentet att det nya kommunikationssystemet
skall skapa mervÀrde. Detta mervÀrde kan man tÀnka endast skapas vid
krissituationer. Det Àr dÄ som fokuset skiftar frÄn kostnader till
funktionalitet och de vÀrden man kan spara.
IMO:s barlastkonventions konsekvenser för sjöfarten inom Ăstersjön
Arbetet behandlade vilka konsekvenser inom driften (ekonomiska kostnader och teknologi) som rederier kommer att drabbas av nĂ€r IMO:s barlastkonvention trĂ€der i kraft dĂ„ barlastvattnet mĂ„ste renas innan intrĂ€de i Ăstersjön. Arbetets syfte var att fĂ„ fram vilka konsekvenser det blir för rederier nĂ€r IMO:s barlastkonvention trĂ€der i kraft. Resultatet skulle jĂ€mföra skillnaden mellan lag och rekommendation dĂ„ Helsingforskonventionens rekommendationer baseras pĂ„ IMO:s barlastkonventions krav. En kvalitativ metod valdes för att komma fram till resultatet, i form av en öppen intervjustudie, dĂ€r fyra olika företag har intervjuats. Syftet med intervjuerna var att se ifall de följde Helsingforskonventionens rekommendationer och vilka konsekvenser det skulle innebĂ€ra och skulle komma att krĂ€vas dĂ„ Barlastkonventionen trĂ€der i kraft.
Gröna tak för hÄllbar utveckling
Det Àr mÄnga faktorer som bestÀmmer val av tak i olika situationer idag. Den största frÄgan som uppstÄr handlar oftast om kostnaden. I intervjuer och studier har en sammanstÀllning gjorts som beskriver alternativen grönt tak eller traditionella svarta tak pÄ det nya badhuset i UmeÄ ur de tre hÄllbarhetsdimensionerna.Det extensiva gröna taket visar sig vara mer bullerdÀmpande, förbÀttrar luftkvaliteten i tÀtbefolkade och trÄnga stÀder. Det gröna taket har Àven en förmÄga att ta upp ca 50 % av den Ärliga nederbörden. NÄgot som gör det gröna taket mer hÄllbart ur ett miljömÀssigt perspektiv.
FastighetsnÀra trÀdgÄrdsavfallsinsamling i UmeÄ : En HÄllbarhetsstudie
I UmeÄ idag bortskaffas trÀdgÄrdsavfall frÄn villor av villaÀgarna sjÀlva till Ätervinningscentraler med egen bil. Detta Àr relativt ineffektivt och tidsödande, och problem har uppstÄtt med olaglig deponering av avfall i tÀtortsnÀra skogsdungar. Ett hÀmtsystem för trÀdgÄrdsavfall dÀr avfallet hÀmtas i kÀrl Àr vanligt i Mellansverige, men finns inte i Norrland. DÀrför utreds nu möjligheterna och hÄllbarheten och förutsÀttningarna för ett sÄdant hÀmtsystem Àven i UmeÄ. Kostnaderna för ett sÄdant system berÀknas bli störst det första Äret, men systemet berÀknas kunna bÀra sina egna kostnader med en liten avgift om ca 400 kr per Är.
Goodwill : Effekter av IFRS 3 och IAS 36
Sedan Ärsskiftet 2005 ska börsnoterade bolag inom EU följa internationell redovisningsstandrad, IFRS och IAS. En förÀndring frÄn tidigare redovisning Àr reglerna för goodwill. FörvÀrv ska redovisas enligt IFRS 3 och hÀr ingÄr goodwill. Numera skrivs inte lÀgre goodwillposten av utan istÀllet prövas den varje Är, enligt reglerna i IAS 36, om det föreligger nÄgot nedskrivningsbehov. Andra förÀndringar Àr ett ökat upplysningskrav vid förvÀrv och att identifierbara immaterilela tillgÄngar ska separeras frÄn goodwillposten och redovisas för sig.
Strategiskt inköp till industrialiserade byggprodukter: Inköpsstrategier baserade pÄ en industrialiserad byggprocess
El-installationer Àr ett komplext paket att upphandla, vilket till stor del beror pÄ el-marknadsstrukturen. El-marknaden kÀnnetecknas av karaktÀrsdrag liknande oligopolmarknader, med en styrande aktör, ett begrÀnsat antal leverantörer samt en icke fungerande konkurrens. Allt fler byggföretag övergÄr frÄn den traditionella marknadspraxisen till ett mer industriellt byggande. Det stÀller krav pÄ inköpsarbetet och krÀver nytÀnkande i form av innovationer, utifrÄn den individuella byggprocessen. Studiens syfte var att undersöka hur ett byggföretag bör agera vid inköpsbeslut av el-installationer.
Leverantörssamverkan
Denna undersökning syftar till att undersöka vad leverantörerna anser om sina kunder. FörhÄllandena mellan företag och leverantör utvecklas konstant. Det Àr lÀmpligt att företagen strÀvar efter att minska antalet leverantörer samtidigt som de ökar samarbetet med dem som Àr kvar. För att undersöka vad leverantörerna har för Äsikter om sina kunder genomfördes en ostrukturerad intervju med leverantörerna dÀr de fick berÀtta vad de tyckte var de viktigaste egenskaperna hos en kund. UtifrÄn dessa egenskaper, teoretiska aspekter och fallföretagets kÀrnvÀrden konstruerades det en enkÀt.Innan utskicket visade det sig att det fanns en undertÀckning pÄ ett antal företag till följd av att fallföretaget inte hade möjlighet att fÄ fram kontaktpersoner till alla leverantörer.
KartlÀggning av kostnadsreduktionsaktiviteter
Syfte med denna rapport Àr att kartlÀgga befintlig kostnadsreduceringsaktiviteter avseende monteringseffektivitet av produkter inom Volvo PV. Samt att genomföra en informationssökning för identifiering av metoder i andra branscher. Rapporten Àr upplagd pÄ sÄ sÀtt att först beskrivs kort företaget och syftet med arbetet. DÀrefter beskrivs de begrÀnsningar och de metoder som valts att anvÀndas vid informationsinhÀmtningen. Efter detta kommer en teoridel dÀr det utförligt beskrivs ett antal kostnadsreducerings metoder/aktiviteter, hur de genomförs och deras fördelar, nackdelar, kostnader och förvÀntat resultat.
VÀgen tillbaka : En kvalitativ innehÄllsanalys av KRIS-medlemmars upplevelser av kriminalvÄrden
Under 2010 dömdes ungefĂ€r 9700 personer runt om i Sverige till att avtjĂ€na ett fĂ€ngelsestraff, och inom tre Ă„r berĂ€knas cirka 40 procent av dessa ha Ă„terfallit i nĂ„gon form av kriminalitet. Under samma Ă„r genomgick cirka 60 procent av de intagna olika brottsförebyggande program (BRĂ
2011:11). I genomsnitt berÀknas en kriminell person kosta samhÀllet cirka en miljon kronor om Äret, nÄgot som medför stora ekonomiska kostnader för samhÀllet (Riksrevisionen, 2009).Undersökningen genomfördes genom att intervjua sex stycken före detta kriminella, detta för att ta reda pÄ deras upplevelser av kriminalvÄrden och vilka faktorer som bidragit till att de inte Äterfallit i kriminalitet. Utöver de sex intevjuerna med före detta kriminella gjordes en intervju med en högt uppsatt person inom kriminalvÄrden. Intervjuerna analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys och resultaten av den visar att respondenterna anser att kriminalvÄrdens Äterfallsprevention inte fungerar sÀrskilt bra.
Produktivitet vid stubbskörd :
Stump harvest could be found in the late 1970?s and the early 1980?s. And now when the prices on energy are high it has become an interesting topic again. This work has been conducted within Holmen Skog?s stump harvest testing in Norrköping.