Sökresultat:
1961 Uppsatser om Allmänna kostnader - Sida 26 av 131
BistÄndsorganisationers Ärsredovisningar. En studie av informationsvÀrde och tydlighet
För mÄnga mÀnniskor Àr svÀlt, krig och fattigdom en del av vardagen. Dessa mÀnniskor kan fÄ ett lÀttare liv med hjÀlp av bistÄnd frÄn rikare lÀnder. BistÄndsorganisationerna Àr dock beroende av bidrag frÄn allmÀnheten i form av till exempel pengar, volontÀrarbete eller reducerade kostnader. Lagarna för vad en Ärsredovisning ska innehÄlla Àr utvecklade med fokus pÄ vinstdrivande företag, för att deras intressenter ska fÄ den information som Àr viktig. Eftersom bistÄndsorganisationerna har en annan typ av intressenter kan det vara av intresse att se hur de har anpassat sig till gÀllande regler, och Àven ta reda pÄ vilken övrig information som gÄr att hitta i deras Ärsredovisningar..
Debiteringsmodell för interna transporter : Hur en debiteringsmodell kan förÀndra bestÀllningsbeteende och sÀnka kostnader
InternprissÀttning Àr priser pÄ varor eller tjÀnster som levereras mellan enheter inom ett större företag. Det visar sig att interna priser kan göra det möjligt för ett företag att mer effektivt styra företaget mot de gemensamma mÄlen. En debiteringsmodell kan anvÀndas för att koppla interndebitering till en utförd leverans dÀr en skriftlig begÀran skickas elektronisk till mottagaren med besked om belopp och vart pengarna ska betalas. Priset som anges Àr antingen baserat utifrÄn en prislista som uppdateras kontinuerligt eller berÀknas omgÄende och faststÀlls per bestÀllning. Genom att bygga in servicenivÄer i en debiteringsmodell kan bestÀllningsbeteende inom intern logistik Àndras genom att chefer gör bestÀllare medvetna om hur deras val pÄverkar produktionsenhetens ekonomi. Syftet med denna studie Àr att undersöka huruvida en debiteringsmodell för intern transport kan förÀndra bestÀllningsbeteenden och sÀnka kostnader för intern logistik.
Culpa in contrahendo : ett prekontraktuellt skadestÄndsansvar
SammanfattningDenna framstÀllning har till syfte att utreda den kontraktsrÀttsliga principen culpa in contrahendo, med utgÄngspunkt enligt följande frÄgestÀllningar;1. Vilken innebörd har den rÀttsliga principen culpa in contrahendo?2. Under vilka förutsÀttningar och med vilka kriterier utdömer rÀtten skadestÄndsansvar med stöd i denna rÀttsprincip?3.
Utvecklingspotential i gamla vattenkraftsstationer : Fallstudie av LÄnggölsmÄla vattenkraftsstation
FrĂ„n och med 1:a januari 2015 börjar den nya F-gasförordningen, EU/517/2014, att gĂ€lla. Detta innebĂ€r att lĂ€cksökningsintervall kommer att Ă€ndras och att gamla köldmedium fasas ut och ersĂ€tts av nya. Syftet med arbetet var att ta reda pĂ„ hur kylbranschen drabbas av den nya F-gasförordningen. För detta intervjuades tre representanter inom kylbranschen för att fĂ„ deras syn pĂ„ situationen. Ămnen som berördes var: Hur klara kylbranschen en eventuell ökad arbetsbörda, har entreprenörerna kunskapen som behövs inför framtiden, blir det ökade kostnader samt vilka de framtida köldmedierna kan tĂ€nkas bli? Sammanfattningsvis tror kylbranschen att de, efter utbildning, Ă€r vĂ€l förberedda och att det inte blir nĂ„gon omfattande arbetsökning och att eventuella kostnadsökningar kommer frĂ€mst hamna pĂ„ brukaren. .
Brandskydd av stÄlprofiler
Denna rapport Àr resultatet av en studie kring kostnader för brandskydd av stÄlprofiler. Rapporten inleds med en beskrivning av problemet att hitta den ekonomiskt bÀsta lösningen för brandskydd av stÄlpelare i en konstruktion med specificerad brandklass. DÀrefter följer en allmÀn del om brandskydd och en övergripande redogörelse för gÀllande lagar och föreskrifter som har betydelse för brandskyddsdimensioneringen. De laster och förutsÀttningar som ligger till grund för valet av pelardimensioner beskrivs och valda dimensioner redovisas i tabell. DÀrefter följer en beskrivning av de brandskyddsmaterial som studerats: inklÀdnad med gips-, fibersilikat-, och stenullsskivor samt brandskyddsmÄlning.
SvÀngdörrar pÄ operationssalen?
VÄrdrelaterade infektioner Àr ett problem som kan innebÀra ett stort lidande för patienten och ökade kostnader för vÄrden. Inom operationssjukvÄrden finns riktlinjer som styr hur personalen ska agera pÄ ett patientsÀkert vis. Operationssjuksköterskan ska upprÀtthÄlla hygieniska och aseptiska principer för att förebygga vÄrdrelaterade infektioner och komplikationer. En riktlinje beskriver hur dörröppningarna in till operationssalen ska minimeras. Observationsstudien undersökte om operationspersonal följde riktlinjen.Resultatet visade att personalen öppnade dörrarna oftare Àn vad som kan anses vara nödvÀndigt.
Biogasproduktion vid Ecocitrus : Potentiella möjligheter för biogasanvÀndning i södra Brasilien
Ecocitrus Àr en samrötningsanlÀggning för produktion av biogödsel och Àr belÀgen i Brasiliens södraste delar. PÄ senaste tiden har ledningen till Ecocitrus fÄtt upp ögonen för biogasproduktion av de avfall som kommer till anlÀggningen. Detta skulle inte störa den ordinare produktionen av biogödsel. Detta examensarbete har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningen om hurvida det skulle vara möjligt, ekonomiskt försvarbart och lÀmpligt att uppföra en biogasproduktionsanlÀgning vid Ecocitrus. Det visar sig i arbetet att det skulle vara mycket lönsamt att börja producera biogas och Àven att det mest lönsamma alternativet skulle vara att producera fordonsbrÀnsle.
Optimering av bottenramar till gasturbiner
Krav pÄ kortare ledtid och lÀgre kostnader för att kunna öka
produktionstakten gör att bottenramen till turbinerna behöver modifieras.
Nuvarande berÀkningar ska uppdateras med nya förutsÀttningar eftersom
bottenramen har Àndrats en del sedan man tog fram dagens
konstruktionslösning pÄ den.
Genom att göra en berÀkningsmodell av bottenramen till en SGT-600 som den
ser ut idag och genomföra berÀkningar med de lastfall som den kan tÀnkas
utsÀttas för har optimeringsförslag och uppdaterade berÀkningar tagits
fram. Besök hos underleverantör och diskussioner med personal som arbetar
med bottenramen har resulterat i statiska och dynamiska berÀkningsresultat
samt förslag pÄ optimering av bottenramen.
Slutsatser som drogs var att bottenramen uppfyller de krav som företaget
har pÄ den samt att det Àr möjligt att fÄ fram en mindre kostsam och
snabbare tillverkning genom att göra modifieringar.
.
Arbetsbeskrivning av allmÀnna kostnader : För bedömning och uppföljning inom husbyggnation
I samarbete med Skanska Sverige AB, Region Hus Stockholm BostÀder har detta examensarbete upprÀttats. Examensarbetet handlar om bedömning och uppföljning av de allmÀnna kostnaderna, (AK), inom regionen.  Inom husbyggnation Àr de allmÀnna kostnaderna en del av projektets totalkostnad och Àr i de flesta fall svÄra att berÀkna. Delar av Region Hus Stockholm BostÀder har arbetat med att ta fram erfarenhetsvÀrden och nyckeltal, för att fÄ ökade kunskaper om AK i projekten och dÀrigenom underlÀtta bedömningarna för prissÀttning i kommande projekt. Syftet Àr att försöka bidra till högre produktivitet genom att göra bÀttre bedömning, uppföljning och erfarenhetsÄterföring med hjÀlp rekommendationer. MÄlet Àr ta fram en generell beskrivning av en rekommenderad arbetsrutin som ska ha en ?best practice? funktion för framtida arbeten.
Ekonomistyrning med kundfokus
Bakgrund och problem: Hotellbranschen kÀnnetecknas av en fokus mot intÀktsmaximering dÄman oftast har stora fasta kostnader. Det Àr viktigt att generera höga intÀkter men minst likaviktigt att titta pÄ lönsamheten för olika gÀstsegment och relationen mellan de aktiviteter somutförs, det kundvÀrde som skapas och kundernas betalningsvillighet. Det finns modeller somsammankopplar företags kostnader med det kundvÀrde som genereras. Dessa utgÄr dock frÄnföretagsinterna uppfattningar om kundvÀrde vilket riskerar att leda till felaktigaresursallokeringsbeslut. Dessutom har dessa modeller ingen koppling till de intÀkter somgenereras och kundernas relativa vÀrdering av olika aspekter av produkterbjudandet.
Ventilator-associerad pneumoni : -En kartlÀggning av preventiva omvÄrdnadsÄtgÀrder i praktiken
Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga preventiva omvÄrdnadsÄtgÀrder för att förhindra ventilator-associerad pneumoni pÄ en thoraxintensivvÄrdsavdelning.Bakgrund: De vanligaste vÄrdrelaterade infektionerna pÄ intensivvÄrdsavdelningar Àr pneumonier och bland dessa Àr 80 % ventilatorassocierade. VÄrdrelaterade infektioner innebÀr stora kostnader för samhÀllet och ökat vÄrdlidande för den drabbade patienten. För att förhindra uppkomsten av ventilator-associerad pneumoni (VAP) finns ett antal omvÄrdnadsÄtgÀrder som har visat sig vara effektiva vad gÀller att motverka VAP.Design: Studien Àr en journalgranskning med retrospektiv deskriptiv design.Metod: Ett klusterurval gjordes dÀr patienter som vÄrdats minst tvÄ pÄbörjade dygn i respirator valdes ut. Totalt togs 126 journaler fram varav 17 journaler exkluderades och slutligen ingick totalt 109 journaler i studien. Journalerna granskades med hjÀlp av ett protokoll dÀr följande omvÄrdnadsÄtgÀrder kontrollerades: tandborstning, munvÄrd med klorhexidinlösning, antal utförda kufftrycksmÀtningar, registrerat kufftryck, höjd huvudÀnda, subglottisaspiration, sederingsgrad enligt Richmond Agitation Sedation Scale (RASS) samt gurgling med klorhexidinlösning.
Bristande följsamhet och förebyggande ÄtgÀrder i samband med lÀkemedelsbehandling.
Brister i följsamheten gentemot ordinerad lÀkemedelsanvÀndning medför stora kostnader för samhÀllet samt onödigt lidande för berörda patienter. Syftet med denna studie var att undersöka och sammanstÀlla orsaker till och ÄtgÀrder vid bristande följsamhet. Metoden var en litteraturstudie av artiklar som undersökt följsamheten hos kroniskt sjuka patienter. Resultatet visade att patienters attityder, förvÀntningar och egna erfarenheter om sjukdom och lÀkemedelsbehandling, i kombination med bristande information och kunskap lÄg till grund för hur följsamheten utföll. Patientcentrerat arbetssÀtt (samsyn) dÀr delaktighet och medbestÀmmande frÄn patientens sida gavs central roll, ansÄgs vara nödvÀndigt för positivt följsamhetsresultat..
Skaft till hackor
PÄ elmarknaden har man utvecklat fenomenet mikroproduktion av elenergi vilket innbÀr att slutkunden sjÀlv ska producera sin el frÀmst genom att utnyttja sol och vind kraft. I Sverige finns det ett vÀxande intresset för mikroproduktion. De flesta som producerar sin egen el gör det frÀmst genom solpaneler och mindre vindkraftverk som sÀtts upp vid deras egendom. I den hÀr studien har vi gjort en djupare analys kring olika typer av anlÀggningar för att producera smÄskalig elkraft. Men Àven tittat pÄ den ekonomiska aspekten genom att beskriva ekonomisk vinning och kostnader samt stÀllt upp en kostnadskalkyl för att beskriva detta i siffror.
MED ARBETET SOM LIVSPARTNER: En studie i engagemang till arbetet med hjÀlp av the Investment Model
I ett samhÀlle dÀr relationer, Àven sÄdana av icke romantisk karaktÀr, har en central roll imÀnniskors liv Àr det viktigt att försöka förstÄ vad som ligger till grund för individers engagemangi relationer. The Investment Model sÀger att engagemang i relationer ökar dÄ individerupplever ökade belöningar, minskade kostnader, fÀrre attraktiva alternativ samt att deinvesterat mycket i relationen. I föreliggande tvÀrsnittsstudie undersöktes 61 grundskolelÀrarei Göteborgs Stad, med hjÀlp av the Investment Model, angÄende upplevt engagemang tillsitt arbete via ett frÄgeformulÀr. Studien visade att grundskolelÀrare med lÀngre anstÀllningstidupplever att de investerat mer i sitt arbete Àn vad de med kortare anstÀllningstid angav..
Declaration of energy ? Which consequences are there for the consumer, the real estate agent and the conveyance of real estate?
Uppsatsen fokuserar pÄ energideklaration i samband med överlÄtelse, och vad den innebÀr för konsumenten, fastighetsmÀklaren och förmedlingsprocessen, av smÄhus. DÀrför har tvÄ fastighetsmÀklare samt representant frÄn Boverket intervjuats, för att ge sin Äsikt om Àmnet. En representant för energiexperterna skulle Àven ge sin syn pÄ Àmnet, men försvann under tider för intervjuerna. FrÄn och med 1 januari, 2009 Àr det krav pÄ att alla byggnader, som tillhör en fastighet vilken sÀljs, skall energideklareras. Detta krav framförs i Lagen om energideklaration för byggnader, som i sin tur grundar sig i ett EG-direktiv frÄn 2002.