Sök:

Sökresultat:

1503 Uppsatser om Allmänna intressen - Sida 7 av 101

FörtÀtning med hÀnsyn till allmÀnna intressen

FörtÀtningar kan bÄde gynna staden, dess invÄnare och hÄllbarheten men Àven hota dessa vÀrden. Enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) ska hÀnsyn tas till bÄde allmÀnna och enskilda intressen men enligt 2 kap. 2 § PBL ska företrÀde ges Ät sÄdan anvÀndning som frÄn allmÀn synpunkt medför en god hushÄllning. Trots detta hÀnder det att enskilda intressen gynnas framför allmÀnna intressen, exempelvis nÀr förtÀtningar sker i offentliga parker utan att allmÀnheten kompenseras. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur stÀder kan förtÀtas utan att allmÀnintresset missgynnas.

Forskning och utveckling i skatter?tten: En kritik av FoU-avdrag p? socialavgifter

Stimulering av forskning och utveckling genom skatteincitament har under de senaste decenierna varit ett omtalat samtals?mne inom b?de politiken, ekonomin och skattejuridiken. ?r 2014 presenterades ett nytt avdrag p? arbetsgivaravgifter och allm?nna l?neavgifter f?r anst?llda som jobbar med forskning och utveckling. ?r 2024 s? fick detta avdrag sin egen lag, Lag (2023:747).

Konflikterande intressen, rationaliteter och organisatoriska logiker vid storskalig vindkraftanlÀggning -En hermeneutisk studie om möjligheter och risker kring nuvarande förutsÀttningar

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, Bebyggelseantikvariskt program 15 hp Institutionen för kulturvÄrd Göteborgs universitet 2012:13.

Attityder till skolans naturvetenskap bland elever i grundskolans tidigare Är

Det hĂ€r arbetet handlar om vad elever vill lĂ€ra sig mer om i ett naturvetenskapligt och teknologiskt innehĂ„ll i grundskolans tidigare Ă„r. Min studie Ă€r en del utav ROSE-projektet (The Relevance of Science Education) och mina resultat visar att eleverna i hög utstrĂ€ckning Ă€r intresserade utav naturvetenskap och teknik, precis som 15-Ă„ringar i tidigare ROSE-undersökningar visat sig vara. Även om mĂ„nga intressen mellan Ă„ldersgrupperna visade sig vara gemensamma sĂ„ Ă€r eleverna i grundskolans tidigare Ă„r mer intresserade av rena faktakunskaper Ă€n av större samhĂ€lleliga frĂ„gor. Dessa resultat indikerar att tidigare diskussioner som handlar om elevers sjunkande intresse för naturvetenskap och teknik Ă€r för allmĂ€nna i betydelsen att de inte tar tillrĂ€cklig hĂ€nsyn till innehĂ„ll, Ă„lder och riktar för lite uppmĂ€rksamhet till eleverna i dessa sammanhang. Resultaten har implikationer för dem som Ă€r ansvariga för styrdokument, lĂ€romedel, fortbildning och lĂ€rarutbildning.

Station City : Förslag till nytt hotell- och stationsbyggnad i Kv. Orgelpipan 6

Hur förenar man pÄ bÀsta sÀtt tvÄ skilda funktionsprogram, privata och allmÀnna intressen pÄ en central plats i Stockholms citykÀrna?.

Karteller- Bör de kriminaliseras?

UpphovsrÀtt Àr den rÀtt som författare, kompositörer, konstnÀrer och andra upphovsmÀn har till sina verk. BestÀmmelserna om detta finns i lagen (1960:729) om upphovsrÀtt till litterÀra och konstnÀrliga verk. UpphovsrÀtt avser att ge rÀttsligt skydd för resultat av andligt skapande i vilken form det Àn föreligger samt en rÀtt till ersÀttning för skapade verk. UpphovsrÀtten har emellertid tvingats genomgÄ omfattande förÀndringar pÄ grund av den tekniska utvecklingen som sker pÄ omrÄdet. Den digitala teknologin möjliggör idag att det snabbt, billigt och enkelt gÄr att framstÀlla nÀstan exakta kopior av skyddade verk i alla former och att överföra dem till ett stort antal mottagare med hjÀlp av internationella nÀtverk som Internet.

En modeikon blir till ? konstruktionen av Coco Chanel i den biografiska litteraturen

I uppsatsen undersöks hur fyra biografiförfattare skildrar Coco Chanels liv genom respektives val av de omrÄden, hÀndelser och attribut som de valt att belysa. Teorierna utgÄr ifrÄn Burkes fabrikationsprocess som innebÀr att fabrikation och mytologisering ofta kan förekomma vid historiska ÄterberÀttande av personer och hÀndelser. Dessa tillsammans med författarens personliga intressen kan skapa olika versioner av en persons öde. Yvonne Hirdmans tes om att kvinnor, i historiska sammanhang beskrivs pÄ ett sÀrskilt vis anvÀnds ocksÄ. Och sist Hermansson Adlers tanke om att det Àr nÀstan enbart kvinnor frÄn de högre klasserna som Àr av intresse.

Barns inflytande i förskolan

 Denna uppsats berör Àmnet barns inflytande i förskolan samt hur pedagogerna i verksamheten arbetar med detta. Inflytande i förskolan handlar om att barnen ska fÄ en möjlighet att kunna pÄverka sin vistelse i förskolan pÄ ett tydligt sÀtt (SAOL13, 2006). Vi har besökt tvÄ olika förskolor dÀr intervjuer med fyra förskollÀrare har genomförts angÄende om och hur de arbetar med inflytande i förskolans verksamhet. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagogerna arbetar för att lÄta barnen vara delaktiga och fÄ inflytande i utformningen av verksamheten och vilka möjligheter samt svÄrigheter de ser i sitt arbete. De olika frÄgestÀllningarna som vi har valt att undersöka Àr Hur möjliggörs barns inflytande i förskolan? Hur arbetar du med barns inflytande i förskolan? HÀnder det att du Àndrar en planerad aktivitet och tar in barns intressen istÀllet? Hur gör ni rent konkret för att fÄ reda pÄ vad barnen vill göra? Hur ser du pÄ barns rÀttigheter?Vi har genomfört intervjuer med fyra förskollÀrare, varav tvÄ arbetar riktat mot de yngre samt tvÄ mot de Àldre Äldrarna.

Hur hanterar chefer konflikter pÄ arbetsplatsen?

Att möta motstÄnd Àr att stÀllas inför en konflikt, dÀr en kollision uppstÄr mellan vÄra egna intressen och nÄgon annans intressen. Förutom de konflikter som uppstÄr inom oss sjÀlva möter vi Àven konflikter pÄ flera andra nivÄer sÄsom problem i familjen eller pÄ arbetsplatsen. Syftet med denna studie Àr att belysa och studera chefers syn pÄ konflikter och hur de hanterar konflikter pÄ arbetsplatsen. I uppsatsen kommer det Àven tas upp bakomliggande faktorer som orsakar konflikter samt se nÀrmare pÄ hur chefer arbetar med att minska destruktiva konflikter. I studien har en kvalitativ ansats genomförts, det empiriska materialet har samlats in genom tio intervjuer.

Planavvikelser : en studie i tolkningen av begreppet

Merparten av nyexploatering gÀllande flerbostadshus sker pÄ mark som Àr detaljplanelagd ? det finns dÀrmed ramar för vad som kan tillÄtas vid bygglovsprövningen. Det finns dock möj-lighet att enligt 9 kap 31 b § PBL göra en "liten avvikelse" frÄn detaljplanen om den Àr fören-lig med planens syfte. I denna uppsats kommer jag göra en djupare analys av vad som ryms i begreppet "liten avvikelse" samt hur det tillÀmpas i praktiken.Den första tydliga upptÀckten jag gjorde i detta arbete Àr den nÀst intill totala avsaknaden av rÀttspraxis gÀllande flerbostadshus och begreppet "liten avvikelse". Detta lÀgger ett stort an-svar pÄ kommunala tjÀnstemÀn ? dÄ de ska tolka lagen utan stöd av praxis.

FörtÀtning med hÀnsyn till allmÀnna intressen

FörtÀtningar kan bÄde gynna staden, dess invÄnare och hÄllbarheten men Àven hota dessa vÀrden. Enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) ska hÀnsyn tas till bÄde allmÀnna och enskilda intressen men enligt 2 kap. 2 § PBL ska företrÀde ges Ät sÄdan anvÀndning som frÄn allmÀn synpunkt medför en god hushÄllning. Trots detta hÀnder det att enskilda intressen gynnas framför allmÀnna intressen, exempelvis nÀr förtÀtningar sker i offentliga parker utan att allmÀnheten kompenseras. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur stÀder kan förtÀtas utan att allmÀnintresset missgynnas.

En ideologikritisk analys av Facebook

Facebook Àr ett centralt verktyg för mellanmÀnsklig kommunikation. Plattformen anvÀnds dagligen vÀrlden över för diskussion och opinionsbildning. Samtidigt Àr Facebook ett privat företag som avyttrar vinst. Att en sÄ betydelsefull mötesplats Àr privatÀgd innebÀr att anvÀndarna och deras kommunikation pÄverkas av företagets regler, intressen och vÀrderingar. Studien tar sin utgÄngspunkt i hur företaget förhÄller sig till spÀnningen mellan marknad och offentlighet.Syftet Àr att kritiskt undersöka företagets vÀrderingar, ideologier och intressen, samt att försöka placera dessa i en bredare samhÀllskontext, i syftet att avtÀcka vilka idéer och vÀrderingar som diskursivt framstÀller, och dÀrmed konstruerar, organisationens anvÀndare.Det empiriska materialet bestÄr av företagets policy och regelverk, tvÄ dokument som finns tillgÀngliga för allmÀnheten genom deras hemsida.

Illegal fildelning : Ur ett materiellt och processuellt perspektiv.

UpphovsrÀtt Àr den rÀtt som författare, kompositörer, konstnÀrer och andra upphovsmÀn har till sina verk. BestÀmmelserna om detta finns i lagen (1960:729) om upphovsrÀtt till litterÀra och konstnÀrliga verk. UpphovsrÀtt avser att ge rÀttsligt skydd för resultat av andligt skapande i vilken form det Àn föreligger samt en rÀtt till ersÀttning för skapade verk. UpphovsrÀtten har emellertid tvingats genomgÄ omfattande förÀndringar pÄ grund av den tekniska utvecklingen som sker pÄ omrÄdet. Den digitala teknologin möjliggör idag att det snabbt, billigt och enkelt gÄr att framstÀlla nÀstan exakta kopior av skyddade verk i alla former och att överföra dem till ett stort antal mottagare med hjÀlp av internationella nÀtverk som Internet.

Desinformation och dess p?verkan p? socialarbetare - En kvalitativ studie om socialarbetarnas upplevelser av LVU-kampanjen

Denna studie unders?ker hur socialsekreterare upplever och p?verkas av falska rykten samt den desinformation som fick sig en stor spridning om socialtj?nstens arbete, s?rskilt i samband med den s? kallade LVU-kampanjen. Genom en kvalitativ ansats baserad p? semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare fr?n en st?rre svensk stad, analyseras deras erfarenheter och strategier f?r att hantera denna utmaning. Resultaten visar att desinformation, ofta spridd via sociala medier, bidrar till misstro hos klienter och skapar hinder i relationerna mellan socialtj?nsten och allm?nheten.

GÄrdsungar! ? FritidsgÄrdsungdomar och deras instÀllning till samhÀllet

Syftet med undersökningen Àr att studera ungdomars intressen och instÀllning till samhÀllet, och dess institutioner, samt etiska stÀllningstaganden, rörande droger, brott och om att fÄ respekt, i förhÄllande till i vilken miljö ungdomarna spenderar sin fria tid. UndersökningsfrÄgorna kretsar kring om nÄgot mönster kan ses, och hur det i sÄ fall ser ut, nÀr det gÀller social instÀllning och intressen bland fritidsgÄrdsaktiva ungdomar i jÀmförelse med föreningsidrottade, i en mindre stad i jÀmförelse med en större, bland barn till förÀldrar med lÄg respektive hög yrkeskvalifikationsnivÄ, separat respektive sammanboende, med etnisk svensk eller annan bakgrund samt vilket av dessa eventuella mönster som syns vara tydligast. Teoribakgrunden bestÄr av definitioner av de centrala begreppen social, prosocial, antisocial, yrkeskvalifikationsnivÄ,habitus, fÀlt och olika former av kapital, samt teorier och tidigare forskning kring ungdomars attitydsbildning, stadier av moraliskt resonerande, samt fritidsgÄrden och utveckling av antisocialt beteende. Studien har genomförts i form av intervjuer med anvÀndande av enkÀt under ledning. Urvalsgrupperna har bestÄtt av sammanlagt 77 ungdomar, mellan 15 och 19 Är, pÄ tvÄ fritidsgÄrdar i södra Sverige (undersökningsgrupper) samt i idrottsföreningar pÄ respektive orter (kontrollgrupper). NÀr det gÀller huvudanalysperspektiven syns förÀldrarnas yrkeskvalifikationsnivÄ, efter en kvantitativ analys, ha störst samband med instÀllningen till polisen och mopedfortkörning i Lillstad (dÀr arbetarbarnen har en nÀrmast antisocial instÀllning). I övrigt visar fritidsgÄrdsaktivitet i jÀmförelse med föreningsidrottande pÄ tydligast mönster med störst skillnader avseende instÀllning till polisen i Storstad samt för bÄda orterna nÀr det gÀller instÀllning till skolan och studieinsats samt intresset för musicerande. Ungdomarna pÄ denna studies fritidsgÄrdar har en generellt prosocial instÀllning. I Storstad Àr instÀllningen överlag mer prosocial bland de fritidsgÄrdsaktiva Àn de lokala föreningsidrottarna i kontrollgruppen. Enda gemensamma undantaget Àr instÀllningen till polisen..

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->