Sökresultat:
1503 Uppsatser om Allmänna intressen - Sida 14 av 101
PÄverkas CSR-verksamheten av affÀrsmÀssiga intressen?
Kunder i dagens konkurrenstÀta samhÀlle krÀver mer eller mindre att företag tar ett ansvar gentemot samhÀllet. Ansvarstagande av denna typ kallas, internationellt, för Corporate Social Responsibility (CSR). En entydig definition saknas, men övergripande talas det om att företag tar ekonomiskt, socialt, etiskt och miljömÀssigt ansvar. Genom att arbeta med denna typ av verksamhet visar företag att de verkar för kundernas intresse. Debatter pÄgÄr dock om företag gör detta för att stÄ sig i konkurrensen eller för att de verkligen efterstrÀvar ett hÄllbart samhÀlle.
Vindkraftsplanering och skyddad natur : Konflikter mellan tvÄ intressen
Vindkraften Ă€r en snabbt vĂ€xande energikĂ€lla i Sverige och hjĂ€lper till att uppnĂ„ det uppsatta mĂ„let att 50 % av den slutgiltiga energianvĂ€ndningen ska vara frĂ„n förnybar energi 2020. Den snabbt expanderande vindkraften krĂ€ver en god planering dĂ„ en Ă€ndring av markanvĂ€ndningen sker. I denna rapport synliggörs och diskuteras konflikten mellan vindkraftsetablering och skyddad natur i fjĂ€llomrĂ„den med hjĂ€lp av en litteraturstudie, GIS-analys och intervjuer. Som exempel anvĂ€nds VĂ€sterbottens och JĂ€mtlands lĂ€n. Ăven vindkraftsplaneringens framtid tas upp och diskuteras.
Sjuksk?terskors f?ruts?ttningar f?r att identifiera sepsis inom h?lso- och sjukv?rden : En litteratur?versikt med mixad metod
Bakgrund: Sepsis ?r ett livshotande tillst?nd som i ca 20% av fallen resulterar i en d?dlig utg?ng. Eftersom sjukdomsf?rloppet ofta ?r akut ?r tidig identifiering och omedelbara ?tg?rder avg?rande f?r att f?rb?ttra patientens prognos. F?r att underl?tta detta anv?nds olika screeninginstrument som st?d i bed?mningen.
MÄl- och resultatstyrning i den kommunala versamheten
Syftet med uppsatsen Àr att bidra till kunskapsbildning kring mÄl- och resultatstyrning i offentlig versamhet och fe en inblick i de problem som kan kopplas till styrmodellen. Vi har gjort en studie dÀr vi har intervjuat politiker och ledande tjÀnstemÀn inom en kommun. Vi har tolkat respondenternas svar, sammanstÀllt empirin och dragit slutsatser utifrÄn vÄr analys av aktuell mÄl- och resultatstyrningsteori i ett spÀnningsfÀlt med olika intressen och behov. MÄl- och resultatstyrningen i den kommunala vÄrd- och omsorgsversamheten anvÀnds i ett spÀnningsomrÄde mellan ideologi, ekonomi och kultur. Det Àr en utmaning att fÄ styrmodellen att fungera optimalt i en sÄdan komplex organisation..
Elevinflytande som pedagogiskt problem
Syftet med arbetet har varit att undersöka hur aktiva lÀrare tolkar begreppet elevinflytande och vilka möjligheter och begrÀnsningar de anser de har för att förverkliga elevinflytande i sin verksamhet i förhÄllande till elevernas lÀroprocesser i förskola och i grundskola. Vi har genomfört en kvalitativ studie dÀr vi har anvÀnt oss av personliga semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att trots att begreppet elevinflytande Àr omfattande och mÄngsidig fanns det enighet om gynnande och begrÀnsande faktorer bland lÀrarna vi intervjuade. Ett tydligt dilemma som framkom i vÄr studie var att tillmötesgÄ gruppens och individens behov och intressen i undervisningssituationen..
Motiverande undervisning i franska pÄ grundskolenivÄ med fokus pÄ lÀrarrollen. : Hur arbetar fransklÀraren?
Studien syftar till att kartlÀgga vad fransklÀraren gör i sin undervisning och hur lÀraren agerar som pedagog och motivatör. EnkÀter har skickats ut till alla undervisande lÀrare i franska pÄ grundskolenivÄ i en större svensk kommun för att undersöka hur det förhÄller sig i det dagliga arbetet som fransklÀrare pÄ denna nivÄ. MÄlet med undersökningen har varit att se ifall lÀrarens bakgrund och utbildning pÄverkar mÄlsprÄksanvÀndningen i klassrummet, hur lÀraren gör sin undervisning stimulerande och rolig vad gÀller elevers intressen och behov av stöd, vilka övningar och metoder som dominerar undervisningen, pÄ vilket sÀtt eleverna deltar i lektionsplaneringen samt vad lÀrarna gör dÄ viljan och förmÄgan saknas hos en elev för att lÀra sig sprÄket. Resultatet av studien, vilken ska understrykas Àr geografiskt begrÀnsad, har dock visat att lÀrarna oavsett bakgrund, ,anvÀnder mÄlsprÄket lika och att fransklÀrarna blandar olika sprÄkmetoder i sin undervisning. Vad gÀller moment i undervisningen sÄ anvÀnder sig majoriteten av likartade övningar.
?verl?telse av avtal vid insolvens - utan medkontrahentens samtycke. Om kommissionens f?rslag om pre pack och medkontrahentens intressen i att v?lja sin avtalsmotpart
Den 7 december 2022 offentliggjorde Europeiska kommissionen ett f?rslag till direktiv om harmonisering av vissa delar av insolvenslagstiftningen inom EU:s medlemsstater. Initiativet ?r ett led i kommissionens arbete med att st?rka kapitalmarknadsunionen och har till syfte att fr?mja ekonomisk och finansiell integration inom unionen. Direktivf?rslaget inneh?ller flera nyheter till svensk konkurs- och rekonstruktionslagstiftning, bland annat inf?randet av s? kallade pre-pack-f?rfaranden.
Varför gör elever pÄ gymnasiet omval?
VÄrt syfte Àr att undersöka vad det Àr som gör att elever pÄ gymnasiet idag Ängrar sitt gymnasieval samt ta reda pÄ elevernas uppfattning om de eventuella vÀgledningssamtal de haft inför gymnasiet med sin studie- och yrkesvÀgledare. Med vÄr undersökning hoppas vi att i vÄr kommande profession som studie- och yrkesvÀgledare kunna vÀgleda eleverna till ett sÄ tillfredsstÀllande gymnasieprogram som möjligt detta för att felvalen ska minska. Minskas omvalen minskas de merarbeten som tillkommer för elev samt skolans personal.
UtifrÄn vÄra sex intervjuer fick vi fram att en av de frÀmsta orsakerna enligt eleverna till att de pÄ gymnasiet gör omval Àr att de i efterhand kÀnner att de fÄtt för lite information om det program de valde att gÄ vilket gjorde att de blev besvikna nÀr de kom till sitt program och insÄg vad de egentligen skulle lÀsa. En annan orsak till att eleverna Ängrar sitt gymnasieval Àr att samtliga efter det att de gjort sitt gymnasieval kÀnde att de intressen de valt efter inte Àr samma intressen som de egentligen ville skulle styra valet. VÄrt resultat har vi analyserat med hjÀlp av teoretiker som Max Weber, J.L Holland och Leon Festinger, vi tog Àven hjÀlp av fyrstegsmodellen.
Vi ansÄg efter de intervjuer vi haft med eleverna att deras vÀgledningssamtal verkade ha en hel del brister dÄ de exempelvis aldrig blivit ifrÄgasatta i sina val.
Matematik finns överallt i förskolan!
Syftet med studien var att undersöka hur förskollĂ€rare arbetar med och hur de synliggör matematik i förskolan. Tanken var Ă€ven att belysa hur prioriterad matematiken Ă€r i den vardagliga verksamheten pĂ„ förskolan.Denna studie bygger pĂ„ en kvalitativ studie. För att undersöka hur förskollĂ€rare arbetar med matematik pĂ„ förskolan intervjuvades Ă„tta förskollĂ€rare som arbetar med olika Ă„ldersgrupper av barn och pĂ„ olika förskolor. Ăppna frĂ„gor gav förskollĂ€raren utrymme att svara med egna ord. Som stöd under intervjuerna anvĂ€ndes en intervjuguide som innehĂ„ller slutna underfrĂ„gor.Samtliga förskollĂ€rare ansĂ„g att matematik Ă€r nĂ„got som finns överallt och att arbetet med matematik ska utgĂ„ frĂ„n barnens egna intressen.
En förenklad tillÀmpning av plan- och bygglagen: Viktiga förbÀttringar angÄende bygglov och bygglovsprövning för den enskilde
Syftet med denna uppsats var att redogöra för rÀttsreglerna som Àr gÀllande i den nya plan- och bygglagstiftningen. I den svenska Plan- och bygglagen (1987:10) (PBL) stadgas bestÀmmelserna om den kommunala mark och vattenanvÀndningen samt bebyggelsemiljöns utveckling. Allt sedan PBL började gÀlla har behovet av en mer förenklad och förtydligad plan- och bygglagstiftning succesivt ökat. Detta har motiverats efter ett stort antal utredningsförslag som nu resulterat i en ny Plan ? och bygglag (2010:900) som trÀder i kraft 2 maj 2011.
Lyxrenoveras hyresrÀtter? : En analys av hyreslagen
?Lyxrenovering? har uppmÀrksammats som ett fenomen i massmedia under flera tillfÀllen de senaste Ären. Bilden som har förmedlats Àr att hyresgÀster med lÄg inkomst har tvingats flytta pÄ grund av kraftiga hyreshöjningar som skett efter renoveringar av deras lÀgenheter. Somliga menade att skötseln av fastigheterna har försummats under en lÀngre tid och att fastighetsÀgarna, med stöd av domstolens godkÀnnande, motiverade hyreshöjningarna med att det fanns ett stort behov av renovering. Kritik har framförts mot bruksvÀrdessystemet som anvÀnds som ett verktyg för att bestÀmma hyresnivÄn.
Hur sÀger bolagen att de tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning?
Syfte: Att bolag inte alltid styrs av sina Ă€gare har varit betydande för marknadsekonomins utveckling. Införandet av aktiebolag sĂ€nkte riskerna samtidigt som möjligheterna ökade. I börsnoterade bolag finns ofta ett brett Ă€gande vilket innebĂ€r risker vid tillvaratagandet av intressen. Ăgare och ledning Ă€r sĂ€llan den samma och deras intressen skiljer sig ofta Ă„t. För att minska riskerna har mĂ„nga lĂ€nder infört olika bolagsstyrningskoder.
Inskolning i förskolan : En kvalitativ studie om förÀldrars upplevelser och pedagogers resonemang av inskolning i förskolan
Uppsatsens syfte Àr att undersöka likheter och skillnader i förÀldrars upplevelser ochpedagogers resonemang kring inskolning av barn utan tidigare erfarenheter av denpedagogiska verksamheten i förskolan. Anledningen till undersökningen handlar om attbelysa de olika intressen och behov som kan finnas under inskolningsperioden.Undersökningen grundar sig pÄ en kvalitativ ansats i form av sex intervjuer av trepedagoger verksamma inom förskolans verksamhet samt tre förÀldrar som under detsenaste halvÄret skolat in ett barn utan tidigare erfarenheter av den pedagogiskaverksamheten i förskolan. Materialet har utifrÄn ett fenomenografiskt perspektivanalyserats dÀr fokus har legat i att finna eventuella skillnader och likheter irespondenternas upplevelser och resonemang kring fenomenet, inskolning. I resultatetframkom likheter i pedagogers resonemang och förÀldrars upplevelser dÀr samtligamenar att barnets trygghet Àr det primÀra mÄlet för inskolningen. Det visar sig attförÀldrars oro för barnets vÀlbefinnande efter momentet av att lÀmna barnet kan utgöraett hinder vid barnets inskolning.
Undantaget fra?n uppsa?gningsfo?rbudet i 7 § 3 st. LAS : Tilla?mpningen i svensk ra?tt i fo?rha?llande till o?verla?telsedirektivets a?ndama?l
O?verla?telsedirektivets a?ndama?l a?r att skydda arbetstagares ansta?llning fra?n negativ pa?verkan av en verksamhetso?verga?ng. O?verla?telsedirektivet fo?reskriver sa?ledes ett uppsa?gningsfo?r- bud som inneba?r att arbetsgivare inte fa?r vidta uppsa?gningar av arbetstagare vid en verk- samhetso?verga?ng pa? grund av o?verga?ngen som sa?dan. O?verla?telsedirektivet syftar a?ven till att beakta arbetsgivares intressen.
Motiv till revision i sma? aktiebolag och revisorns roll i dessa
Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r bolag under fo?rutsa?ttning att minst tva? av fo?ljande kriterier a?r uppfyllda tva? ra?kenskapsa?r i rad:En omsa?ttning som inte o?verstiger 3 miljoner kronorTillga?ngar som inte o?verstiger 1,5 miljoner kronorMax tre ansta?llda i medeltalAnledningen till revisionspliktens avskaffande var bland annat att sma? bolag ska ha mo?jlighet att la?gga pengar pa? verksamhetens a?ndama?l och intresse ista?llet fo?r att la?gga denna summa pa? revision. Trots detta va?ljer a?nda? en del sma? bolag att anva?nda sig av en revisor.Denna uppsats syftar till att ge en fo?rklaring till varfo?r sma? bolag va?ljer att anva?nda sig av en revisor trots att detta inte a?r na?got de beho?ver ha. Skillnader mellan bolag startade fo?re revisionspliktens avskaffande den 1 november 2010 och bolag startade efter detta datum kommer ocksa? att belysas.