Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.

Bakgrund: Ra?dgivningstja?nster utgo?r idag en betydande del fo?r ma?nga revisionsbyra?ers verksamhet. Revisionsbyra?er har pa? grund av sin revision en kunskapsbas som konkurrenterna ofta inte har, och ett fo?rtroende som revisorer som ger en fo?rdel i ra?dgivningsbranschen. Dock a?r det detta fo?rtroende, eller oberoende, som ma?nga a?r ra?dda fo?r ska a?sidosa?ttas na?r revisorn utfo?r ra?dgivningstja?nster.

Syfte och fra?gesta?llningar: Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt och vilka metoder tva? olika mediekanaler anva?nder sig av fo?r att o?vertyga och skapa trova?rdighet om HPV-vaccinet. Metod och material: Kritisk diskursanalys pa? ett avsnitt ur samha?llsprogrammet TV4 Kalla Fakta och tidningsartiklar ro?rande HPV-vaccinet.Huvudresultat: Framsta?llning av HPV-vaccinet skiljer sig va?sentligt a?t vid granskning av Kalla Fakta och tidningsartiklarna. Metoderna som anva?nds i texterna fo?r att skapa trova?rdighet a?r expertutla?tanden och skapa fo?rtroende med tittarna och la?sarna.  .

Syfte och fra?gesta?llningar: Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt och vilka metoder tva? olika mediekanaler anva?nder sig av fo?r att o?vertyga och skapa trova?rdighet om HPV-vaccinet. Metod och material: Kritisk diskursanalys pa? ett avsnitt ur samha?llsprogrammet TV4 Kalla Fakta och tidningsartiklar ro?rande HPV-vaccinet.Huvudresultat: Framsta?llning av HPV-vaccinet skiljer sig va?sentligt a?t vid granskning av Kalla Fakta och tidningsartiklarna. Metoderna som anva?nds i texterna fo?r att skapa trova?rdighet a?r expertutla?tanden och skapa fo?rtroende med tittarna och la?sarna.  .

Sveriges fackfo?rbund har sedan 2000-talet fo?rlorat medlemmar och allma?nhetens syn pa? fackfo?rbund a?r att de har fo?rlegade arbetssa?tt. Problematiken fo?r fackfo?rbunden a?r att de tvingas fo?ra?ndra sitt arbetssa?tt fo?r att vinna tillbaka medlemmar. Fo?ra?ndringsprocessen har inneburit att nya strategier kunnat anva?ndas fo?r att sta?rka fo?rbundens roll mot na?ringslivet och arbetsmarknaden.

Syftet med denna studie är att utreda hur arbetet med att bygga förtroende sker i en sektor som drabbats av en akut förtroendekris där det är svårt att definiera produkter eller särskilja sig från konkurrenter. Den teoretiska delen redogör för hur initialt, företagsspecifikt respektive personligt förtroende verkar. Det redogörs även för hur minskad upplevd risk samt hur olika tidsperspektiv påverkar förtroende. För denna studie utgör SEB fallstudieobjekt med anledning av dess profilerade ställning som relationsbanken på marknaden. Data insamlades genom semi- strukturerade personintervjuer på SEB:s Uppsalakontor med fyra olika rådgivare.

Andelen svenskar som handlar online växer vilket skapar en stor potential för företag att öka sina intäkter på internet. Konkurrensen är dock hård vilket innebär att webbutiker måste arbeta med att få konsumenter att handla från just sin butik. Syftet med denna studie är att förklara vad kunder i Sverige efterfrågar för att de ska bli lojala gentemot webbutiker. Studien utgår från ett konsumentperspektiv och en enkätstudie har använts för att tillfråga konsumenter med varierande bakgrunder. För att besvara syftet har olika faktorer inom de fyra lojalitetsattributen, e-upplevt värde, e-kvalitet, e-tillfredsställelse samt e-förtroende använts.

Min underso?kning syftar till att underso?ka vilka strategier klassiska musiker anva?nder i la?roprocessen av klassiska musikstycken sa? att det konstna?rliga uttrycket fa?r de ba?sta fo?rutsa?ttningarna, stycket i sluta?ndan ka?nns sa? sa?kert som mo?jligt vid ett framtra?dande och inla?rningsprocessen ga?r sa? snabbt som mo?jligt.Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allma?nt men ocksa? specifikt inom omra?det musik, betydelsen av fo?rkunskaper na?r vi spelar instrument och la?r oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet pa?verkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar a?ven fyra minnessystem som anva?nds i la?roprocesser i samband med instudering av musikstycken.Underso?kningen besta?r av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av o?vning, instudering, minnesluckor, framfo?rande med mera.

Uppsatsen a?r en underso?kning av hur rektorer fo?r fem olika skolor ser pa? musikens anva?ndning inom tra?ningsskolan. Studien syftar till att fa? en djupare fo?rsta?else av musikens betydelse i skolverksamheten och fo?r eleverna. I kvalitativa, semistrukturerade, intervjuer har skolledare reflekterat kring musiken i verksamheten pa? den egna skolan.

Tack vare mitt intresse fo?r livemusik och den magi som kan skapas i kontakten mellan artister och publik har jag i det har examensarbetet genomfo?rt tva? musikproduktioner, i konsertform, som handlar om dro?mmar. Mitt syfte med dessa musikproduktioner har prima?rt varit att underso?ka hur man som artist, genom musik och interfolierade mellanpartier - alltsa? den verbala kommunikationen mellan la?tar under en konsert som kommunikationsmedel, na?r ut till sin publik. De tva? musikproduktioner som jag genomfo?rt och som utgo?r mitt examensarbetes praktiska del har sin utga?ngspunkt i ett manus som jag skrev och en given la?tlista.

Bakgrund: Kontrastmedelsinducerade allergiska reaktioner inom radiologin ?r s?llsynta men kan orsaka allvarlig v?rdskada. D? allvarliga allergiska reaktioner (AAR) ?r ovanliga har r?ntgenpersonal inom radiologin begr?nsad erfarenhet av att hantera dessa situationer. Syfte: Syftet var att identifiera kompetensh?jande insatser och hj?lpmedel samt vilken inverkan de har p? r?ntgenpersonalens beredskap inom radiologin att hantera AAR i samband med administrering av kontrastmedel.

Insamlingsorganisationer anses ha flera anledningar till att efterstra?va la?ngsiktiga och lo?nsamma relationer med fo?retag. Att tilla?mpa relationsmarknadsfo?ring kan vara ett sa?tt att uppna? detta. Forskningen om relationsmarknadsfo?ring i kontexten av insamlingsorganisationer a?r da?remot begra?nsad.

Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

2009 genomgick den svenska apoteksmarknaden en stor förändring. Marknaden ändrades från statligt monopol till konkurrerande marknad. Den här uppsatsen undersöker hur det statligt ägda Apoteket AB förändrade sitt ethos när de tvingades att anpassa sig till de nya förutsättningar som omregleringen innebar.Denna uppsats undersöker hur ethos uttrycks i sex olika texter, tre från 2002, innan omregleringen, och tre från 2011. Analyserna görs i par, då analysmetoden är delvis jämförande. Jag kommer att titta på teman, röster, ordklasser och dygder.

I uppsatsen analyseras grundskoll?rares befogenheter att ingripa fysiskt mot elever som p?verkar skolmilj?n negativt genom ordningsst?rande beteende. Utg?ngspunkten ?r den befogenhetsgivande best?mmelsen i 5 kap. 6 ? skollagen (2010:800).