Denna studie unders?ker hur socialsekreterare upplever och p?verkas av falska rykten samt den desinformation som fick sig en stor spridning om socialtj?nstens arbete, s?rskilt i samband med den s? kallade LVU-kampanjen. Genom en kvalitativ ansats baserad p? semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare fr?n en st?rre svensk stad, analyseras deras erfarenheter och strategier f?r att hantera denna utmaning. Resultaten visar att desinformation, ofta spridd via sociala medier, bidrar till misstro hos klienter och skapar hinder i relationerna mellan socialtj?nsten och allm?nheten.

Syftet med studien ?r att f? mer kunskap om hur pedagoger p? sfi reflekterar ?ver uttal och uttalsundervisningen i allm?nhet, men ?ven mer specifikt kring deras m?l med uttalsundervisningen och vilka prioriteringar den har i j?mf?relse med ?vriga delmoment inom sfi. Unders?kningen har genomf?rts genom kvalitativa intervjuer med fem sfil?rare verksamma p? studiev?g ett, kurs a, b, c, och d, d?r l?rarnas erfarenheter, funderingar och intentioner kring uttal och uttalsdidaktik ligger till grund f?r analysen. Resultatet visar att sfil?rarna anser uttal vara en viktig och relevant del av svenska som andraspr?ksundervisningen f?r elever p? sfi men samtidigt synligg?rs en avsaknad av gemensamma riktlinjer samt gemensamma pedagogiska praktiker och m?l med uttalsundervisningen.

Affärssystem är ett relativt nytt och outforskat ämne. Därför tyckte vi att det verkade intressant att ta reda på lite mer om ämnet. Affärssystem är standardiserade verksamhetsövergripande systemstöd och en integrerad del av företaget. Vi valde att fokusera oss på upphandlings- och implementeringsprocessen av ett affärssystem på grund av att det är den avgörande fasen för ett affärssystems vara eller icke vara.I vår uppsats har vi valt att undersöka hur upphandlings- och implementeringsprocessen på Stora Enso sett ut. De har under årets början (2007) infört ett nytt affärssystem (SAP/R3) i sin verksamhet.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om en högre risk ger en fondsparare i PPM högre avkastning vid ett långsiktigt fondsparande och om den avkastningen speglar den risk spararen tar.Metod: En kvantitativ studie som är baserad på sekundärdata, som är inhämtad från Morningstar. 60 pensionsfonder analyseras från tre olika riskkategorier, med en mätperiod på 10 år. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av relevanta teorier, hypotesprövning och korrelationsanalys.Slutsats: Efter att ha undersökt dessa PPM-fonder så kan man väl konstatera att en högre risk ger en högre avkastning. Däremot speglar inte avkastningen ökningen i risk, förvisso har högriskfonderna bäst sharpkvot men lågrisk fonderna har bättre än medelriskfonderna, vilket betyder att vi inte kan säga att avkastningen i förhållande till risken blir lika bra eller bättre för att du ökar ditt risktagande..

Pensionen består av den allmänna pensionen, tjänstepensionen och i många fall ett privat pensionssparande. Den allmänna pensionen utgör den absolut största delen av den totala pensionen och innehåller premiepensionen och inkomstpensionen. Premiepensionen är den del i den allmänna pensionen, det vill säga den som alla tar del i, som man kan påverka själv med aktiva val. Premiepensionen är det som behandlas och analyseras utifrån de 5 största aktörerna, staten, Nordea, SEB, Svenska Handelsbanken och Swedbank, i denna uppsats.Det pensionsanknutna sparandet utgör en allt större del av det sammanlagda fondsparandet i Sverige. Pensionssparandets del i fondförmögenheten har ökat från cirka 25 % år 2000 till cirka 50 % år 2010.

Empirierna visar att hedgeportföljen under den avgränsade undersökningsperioden har genererat endast marginellt mindre igenomsnittlig avkastning än aktieportföljen, som den bästavkastningspresterande traditionella portföljen. Riskmässigt var det dockuppenbart att hedgeportföljen var överlägsen gentemot båda de traditionellaportföljerna, som lyckades skydda sig bättre mot kursfallen, under båda denfinansiella krisen 2007 och den europeiska skuldkrisen 2011. Hedgeportföljenföljde inte heller med de kraftiga uppgångarna som förkom på marknaden i sammautsträckning som de traditionella portföljerna gjorde. Friareplaceringsregleringar anses vara den viktigaste skillnaden mellan hedge ochtraditionella fonder, som t.ex. tillåter hedgefonderna att vara högre belånade,och kan därför finansiera en större kombination av skildainvesteringsstrategier och åstadkommer därmed bredare kapitalplaceringar somresulterar i större riskspridningar..

V?lf?rdsteknik ?r enligt medlemsorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) l?sningen f?r att uppr?tth?lla befintlig v?lf?rd d? vi i framtiden kommer ha f?rre arbetsf?ra personer och fler personer i behov av v?rd och omsorg. Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till befintlig v?lf?rdsteknik i sitt dagliga arbete. Enligt SKR kr?vs det samverkan, styrning, kompetens och f?r?ndrat arbetss?tt f?r en lyckad implementering och omsorgspersonalens nuvarande f?rh?llningss?tt blir d?rf?r relevant inf?r framtiden. F?r att besvara forskningsfr?gan har jag genomf?rt ett etnografiskt f?ltarbete p? ett par dagliga verksamheter inom G?teborgs stad.

Bakgrund: Digitala v?rdm?ten har blivit en alltmer integrerad del av prim?rv?rden, vilket har f?r?ndrat sjuksk?terskans arbetsuppgifter och interaktionen mellan sjuksk?terska och patient. Trots denna utveckling finns det brist p? en ?vergripande f?rst?else f?r sjuksk?terskans erfarenheter av digitala v?rdm?ten. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av digitala v?rdm?ten med patienter inom prim?rv?rden efter covid-19 pandemins start.

Bakgrund: Det rådande pensionssystemet i Sverige består av sex så kallade AP-fonder. Genom åren har pensionssystemet flertalet gånger kritiserats för dess låga avkastning.Problem: Vår huvudfråga är att jämföra AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet, detta ska ske med hjälp av två jämförelseindex: MSCI World och SIXRX.Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra de fyra första AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet under åren 2002-2010.Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod, genom att samla in information från AP-fondernas årsredovisningar och hemsidor. Vi har samlat in historisk data, som vi sedan har bearbetat och analyserat.Slutsats: De studerade AP-fonderna har presterat sämre än aktiemarknaden..

Studien unders?ker den allm?nna anv?ndningen av den alternativa kompletterande kommunikationsformen (AKK) bildst?d p? tv? olika f?rskolor. Syftet med studien ?r att unders?ka hur bildst?d i den fysiska milj?n p?verkar kommunikationen p? f?rskolan s?v?l som mellan barn och vuxen, och barn till barn. Metoden f?r studien ?r observation, och det valdes f?r att g?ra en kvalitativ studie som visar hur det egentligen ?r p? f?rskolan f?r att f? ett s? sanningsenligt resultat som m?jligt.

The main purpose of the study is to investigate Sweden's four large banks, concerningrisk and return, to see if there are any differences between them. The paper will alsoinvestigate the following sub sections: are there any differences in how the banks havesucceeded in managing geographically targeted funds and if there are any differencesin how funds are performing according to the fund size.The study is based on a quantitative method and has a deductive approach. Theselection consists of all of the four banks Swedish and Nordic funds (according tomorningstar.se 's categories "Sverige" and "Norden"). The study is based on secondarydata gathered from sources such as Morningstar, Affärsvärlden, Dagens Industri andthe Swedish National Banks websites.Swedbank Robur has performed the highest results in the case of Swedish funds.Handelsbanken has performed the highest results in the case of Nordic funds and thetotal of all funds that are in the study. Based on the results of the study it was possibleto distinguish a link between fund size and the annual return. .

Syftet med den här studien är att undersöka om avkastningen är högre för en aktiv premiepensionssparare än för en passiv premiepensionssparare. Tidsintervallet för undersökningen är 2001 ? 2009 och förutsätter att spararen bara gör ett val av fonder och sedan behåller dessa. En viktig avgränsning som görs i studien är att ingen hänsyn tas till fondavgifter eller förvaltningsavgifter. Studien genomförs med en kvantitativ metod då den baseras på numeriska sekundärdata och studien är av deduktiv karaktär eftersom utgångspunkten är i teorin och inte empirin.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka om det empiriskt går att påvisa lönsamhet i det nya pensionssystemet dvs. premiepensionen. Med andra ord vill vi undersöka lönsamheten med ett aktivt pensionssparande enligt ekonomisk vedertagen teori. Undersökningsdata omfattar samtliga 854 pensionsfonder som funnits från starten 2000-11-02 till 2004-12-30. Vi har utifrån historisk data tagit fram den lägsta variansfonden för att använda den som riskfri fond i Sharpekvoten.

Uppsatsens syfte har varit att försöka finna ?det effektivaste sättet att ta ut pengar från ett få-mansföretag?. För att kunna göra detta har vi granskat lagtexten i 56-57 kap IL, skatteverkets informationsbroschyrer, tagit fram ett antal beräkningsexempel och genomfört intervjuer med respondenter från de fem största revisionsbyråerna. När en företagare står inför valet hur den-ne ska ta ut pengar från sitt företag kan denne välja på att ta ut lön, göra pensionsavsättningar, ta ut utdelning eller låna in pengar till företaget med ränta.Det mest effektiva sättet att ta ut pengar på varierar från företag till företag, men i de flesta fallen är det bäst att först och främst göra uttag genom löneutbetalningar till delägarna. An-ledningen till att delägarna först och främst ska ta ut lön är att den tillsammans med arbetsgi-varavgifterna är avdragsgilla i företaget och att lönen dessutom är pensions-, sjukpennings- och föräldrapenningsgrundande.

Abstract Syftet med uppsatsen är att empirisk testa om fondförvaltare uppvisar timing och selektivitetsförmåga, det vill säga om de har förmåga att förutse aktiemarknadens rörelse och att hitta vinnaraktier. Våra undersökningsdata sträcker sig under en tvåårsperiod och omfattar 40 globalfonders dagsavkastningar. Vi har utifrån två olika modeller undersökt om det går att påvisa förmågorna timing och selektivitet. Undersökningen genomförs via ett antal OLS?regressioner där timing och selektivitet kan påvisas.