Sök:

Sökresultat:

4124 Uppsatser om Allmän plats - Sida 30 av 275

Corporate Governance Kod i Sverige

Jag valde att i min uppsats behandla den svenska Koden för bolagsstyrning(Corporate Governance) och mitt syfte var att göra en jĂ€mförelse mellan Kodensoch Aktiebolagslagens regler för bolagsstyrning För att lyckas med detta har jaganvĂ€nt mig av den traditionella juridiska metoden och utgĂ„tt frĂ„n denrĂ€ttsdogmatiska ansatsen.Bolagen ska, enligt Koden, offentliggöra tid och plats för stĂ€mman i sambandmed att tredje kvartalsrapporten lĂ€mnas. I god tid ska bolaget pĂ„ sin hemsidainformera om aktieĂ€garnas rĂ€tt att fĂ„ Ă€rende behandlat av stĂ€mman och Kodenhar Ă€ven noterat ett ökat internationellt Ă€gande i svenskt nĂ€ringsliv och dĂ€rförska bolaget övervĂ€ga om stĂ€mman ska simultantolkas. Även regeln om att manska kunna delta i bolagsstĂ€mma frĂ„n annan ort underlĂ€ttar för utlĂ€ndska Ă€gare.En av de stora nyheterna i Koden Ă€r att bolagen ska ha en valberedning meduppgift att nominera kandidater till styrelsen, ge förslag till arvodering avstyrelsen, nominera revisor och föreslĂ„ arvode till revisorn. Bolagen ska Ă€ven haett revisionsutskott, med ansvar för kvalitetssĂ€kra den finansiellarapporteringen, och ett ersĂ€ttningsutskott med ansvar för att bereda förslag tillprinciper för ersĂ€ttningar och andra anstĂ€llningsvillkor för bolagsledningen.Utöver att stĂ€rka Ă€garnas position Ă€r informationsgivning Kodens nyckelord. PĂ„bolagets hemsida ska en speciell plats skapas dĂ€r all information som krĂ€vsenligt Koden ska vara lĂ€tt tillgĂ€nglig.

BerÀttelse i landskap

GÄr det att omvandla en stÀmning ur en berÀttelse till fysiska objekt? Vilka medel krÀvs för att styra betraktarens lÀsning av verket? Hur kan jag anvÀnda berÀttelsen i mitt gestaltningsarbete?I "BerÀttelse i landskap" har jag undersökt hur jag, med hjÀlp av berÀttelsen som format, kan anvÀnda den som ett verktyg för att fÄ fram en gestaltning. Med förestÀllande objekt har en narrativ berÀttelse tagit plats. Den vidrör landskapet som sinnebild för mÀnniskans tillstÄnd, och relationer mellan mÀnniskor..

KonstnÀrligt kandidatarbete

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Identitet, skog, fjÀll och ren i HÀrjedalen : ur ett samiskt perspektiv

This paper examines how nature is understood in the province of Ha?rjedalen by the sami population of the area, through interviews with three informers and photographs taken by the author. Pictures and answers point in the direction that much of nature is understood through the reindeer, the most important key symbol of the reindeer herding part of the sami people and their kin..

Att vÄrda och leva tillsammans med en person med cancer: Anhörigas upplevelser av palliativ vÄrd i hemmet

Att som anhörig vÄrda och leva tillsammans med en person döende i cancer som fÄr palliativ vÄrd i hemmet Àr bÄde givande och utmanande. Hemmet har uttryckts som en betydelsefull plats att vÄrdas i. Möjligheten att vÄrdas i det egna hemma, innebÀr att de sjukas sjÀlvbestÀmmande kan respekteras. Detta stÀller krav pÄ de anhöriga och de tar ett stort ansvar. DÀrför Àr det viktigt att de kÀnner sig sedda och fÄr de stöd de Àr i behov av.

Landskapsarkitektur i naturmiljö : att gestalta rastplatser i den svenska naturen pÄ ett nytt sÀtt

Det hÀr Àr ett examensarbete pÄ 30 hp utfört vidInstitutionen för Stad och Land, SLU Ultuna. Syftetmed arbetet har varit att genom litteraturstudier ochprojektstudier inhÀmta kunskap och inspiration för attundersöka hur man kan gestalta rastplatser i den svenskanaturen pÄ ett nytt sÀtt.Arbetet bestÄr av en förstudie med litteraturstudier samtstudie av genomförda projekt i naturmiljö. Sedan följerett program för att fastslÄ de egna utgÄngspunkterna förgestaltningen. Sist följer förslag för tre rastplatser av enny typ pÄ olika platser i Sverige.Rastplatser ska vara trafiksÀkra och erbjuda resenÀrernaen sÀker och trevlig plats att ta en paus och vila. I tillÀgg till dessa kvaliteter kan Àven en upplevelse av naturen pÄ platsen berika rasten.MÀnniskor mÄr bra och blir mindre stressade av att vistasi naturmiljö och det finns dÀrför ett stort vÀrde i attkunna fÄ möjligheten att vistas i naturen under sitt besökpÄ rastplatsen.

Var ska DjurgÄrdens IF bygga sin nya fotbollsarena? :

DjurgÄrdens IF vill bygga en ny fotbollsarena i Stockholm och vill att arenan ska vara belÀgen i stadens centrala delar. En problemsituation uppstÄr dÄ det rÄder stor konkurrens om marken i Stockholm samtidigt som en arena krÀver mycket plats. Kandidatarbetet försöker komma fram till vilka platser som skulle kunna fungera som alternativ för ett arenabygge.

Etablering av turistboende i fjÀllmiljö

SÀlen Àr norra Europas största skidcentrum och Àr under utveckling för att möta turistbehovet. Skistar AB Àger och förvaltar alpindestinationer i Sverige och Norge. I HundfjÀllet planerar Skistar AB ett nytt turistboende för ca 300 personer för att förstÀrka omrÄdet som skidcentrum. Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ kunskaper om hur turistboende i skidorter fungerar och vilka funktioner som efterstrÀvas. MÄlet Àr att utreda styrande faktorer för etablering av turistboende i fjÀllmiljö.

Odling i staden: (stads)odling och dess plats i planeringen

I uppsatsen har fallstudier gjorts för att undersöka hur stadsodling kan fungera som appropriation av stadsrum, pÄ vilket sÀtt den kommunala organisationen pÄverkar stadsodlingens förutsÀttningar liksom om stadsodling kan bli en del av planeringen. Stadsodling har mer eller mindre varit nÀrvarande i svenska stÀder sedan medeltiden. Syftet och uttrycket har dock kommit att variera över tiden. Stadsodlingsformen som uppsatsen undersökt handlar om kollektiva odlingar i dagens stadskÀrnor eller i dess periferi. För att undersöka detta har fyra fallstudier i Sverige gjorts, tvÄ i Lund, en i Malmö och UmeÄ.

En kopp gott samvete -en studie i kaffeföretags arbete med CSR

Vi har undersökt hur kaffeföretagen Löfbergs lila, Gevalia, Lavazza och Illy arbetar med CSR pÄ olika sÀtt för att urskilja om det finns en koppling till företagsstorlek, plats i vÀrdekedjan och om det finns nÄgra kulturella skillnader som gör att företagen satsar olika pÄ CSR..

NÀr hÀmningarna Àr borta dansar kreativiteten pÄ bordet: de estetiska verktygen i skolans vardag

VÄrt syfte var att undersöka vad de estetiska verktygen har att erbjuda eleverna. För att komma fram till resultaten av det utvecklingsarbete vi genomfört har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod som innefattade observationer, videofilmning, utvÀrderingssamtal samt vÄra egna loggböcker. VÄra undersökningar genomfördes i en klass dÀr det fanns elever frÄn sex till tio Är. Resultaten av vÄra undersökningar visade att de estetiska Àmnena erbjuder barnen möjlighet att anvÀnda sina egna ursprungliga inlÀrningsmetoder. Det vi frÀmst funnit Àr att de leker, imiterar, anvÀnder sig av rytm, sÄng och rörelse pÄ ett spontant och naturligt sÀtt för att bearbeta och lÀra in nya fÀrdigheter.

VÀrdegrund och Employer Branding : En kvantitativ studie pÄ IKEA Karlstad

Syftet med uppsatsen var att underso?ka relationen va?rdegrund och Employer Branding och dess pa?verkan pa? de ansta?llda inom en organisation. Tre fra?gesta?llningar formulerades inom ramen av syftet. Dessa tre fra?gesta?llningar var; Hur pa?verkar ett aktivt Employer Branding ansta?lldas identifikation med en organisations va?rdegrund, Hur upplever ansta?llda sina chefers fo?rmedlade va?rdegrund och I hur stor utstra?ckning fo?renklar va?rdegrunden ansta?lldas dagliga beslutsfattande.

"Lilla gumman" har flyttat ut frÄn redaktionen : en jÀmförande studie av kvinnliga journalisters arbetssituation pÄ Svenska Dagbladet och Eskilstuna-Kuriren.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka kvinnors arbetssituation pÄ en landsortstidning jÀmfört med en storstadstidning ur ett genusperspektiv. Redaktionerna vi har besökt Àr Svenska Dagbladet och Eskilstuna-Kuriren. För att fÄ ett helhetsperspektiv hur kvinnornas situation ser ut  har vi gjort en studie i tre delar.Vi har gjort observationer för att vi med egna ögon ville se hur redaktionerna fungerade och hur kvinnorna jobbade. För att fÄ en tydligare bild av kvinnornas arbetssituation genomförde vi intervjuer med de kvinnliga journalisterna. Utöver detta har vi ocksÄ gjort en mindre kvantitativ innehÄllsanalys av fem dagars material ur de bÄda tidningarna.I vÄr studie har vi sett att kvinnliga journalister i dag tar större plats Àn de gjorde för 40 Är sedan.

GrÀnsturistbyrÄernas speciella stÀllning : som inkörsport till Sverige

Syftet med denna uppsats var att ta reda pĂ„ om grĂ€nsturistbyrĂ„ernas sĂ€rskilda stĂ€llning som inkörsport till Sverige kan förstĂ€rkas. Vi ville Ă€ven studera vilka förutsĂ€ttningar det finns att utveckla lokala grĂ€nsturistbyrĂ„er till att bli mer regionala och nationella turismportaler. GrĂ€nsstationernas funktion som inkörsport till landet stĂ€ller sĂ€rskilda krav pĂ„ att de kan ge en mer utförlig information om hela Sverige. Vi har valt att avgrĂ€nsa oss till ÅrjĂ€ngs, Strömstads, Karlstads, Eurotax i Töcksfors och Morokuliens turistbyrĂ„er. Turistresan startar med att det uppstĂ„r ett behov av att resa till en destination nĂ„gonstans.

Lappa ett hÄl för en bÀttre vÀrld : En designpedagogisk undersökning om handarbete som metod för diskussion om hÄllbar utveckling

Undersökningen söker svar pÄ om vi genom fotografiska bilder kan se nÄgot, som vi utan bilderna inte kan se. Genom en visuell undersökning av ett hems förÀndring söker jag finna svar pÄ tankar och frÄgor. UtifrÄn ett bildpedagogiskt perspektiv syftar undersökningen till att skapa ökad förstÄelse för möten med bilder. Vi möter dagligen fotografiska bilder, de Àr en del av vÄr vardag. I det specifika objekt undersökningen förhÄller sig till har den tidigare Àgaren nyligen avlidit och de nya Àgarna befinner sig i början av en renovering.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->