Sök:

Sökresultat:

4124 Uppsatser om Allmän plats - Sida 29 av 275

Stadsodling via Brukarmedverkan : Att skapa mötesplatser och trygghet i det offentliga rummet

Denna uppsats handlar om stadsodling och brukarmedverkan. Med brukarmedverkan menas att invÄnarna fÄr ökat inflytande över stadens utformning genom att de sjÀlva deltar i förvaltningen av platser. I det hÀr fallet genom att starta och delta i kollektiva stadsodlingar. Syftet med detta arbete har varit att ta reda pÄ vilka drivkrafter som ligger bakom mÀnniskors engagemang i kollektiva stadsodlingar samt vad detta engagemang kan föra med sig till den plats dÀr odlingarna finns. Kan kollektiva stadsodlingar öka samverkan i bostadsomrÄden samt bidra till en tryggare plats och i förlÀngningen ökad jÀmstÀlldhet? Brukaravtal Àr ett avtal som upprÀttas mellan kommun och en grupp invÄnare som genom avtalet fÄr möjlighet att bruka endel av kommuenns mark.

Mellan Stigma och Stolthet - Om före detta missbrukares arbete i sociala arbetskooperativ

Syftet med vÄr uppsats Àr att fördjupa kunskapen kring vad ett arbete i ett arbetskooperativ innebÀr för en person som lÀmnat ett missbruk bakom sig, nÀr det gÀller att bygga upp en ny identitet, finna ett meningsfullt sammanhang och bli delaktig i samhÀllet. VÄra frÄgestÀllningar Àr: ? Vad innebÀr delaktigheten i det sociala arbetskooperativet för de före detta missbrukarnas syn pÄ sig sjÀlva?? Vilken roll spelar det sociala arbetskooperativet i de för detta missbrukarnas liv utifrÄn gemenskapen pÄ arbetsplatsen?? Hur kan arbetet pÄ det sociala arbetskooperativet öka den före detta missbrukarens delaktighet i samhÀllet? Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer utifrÄn frÄgeguide med tema. Analys har skett utifrÄn vÄra huvudteorier; exit-process, stigma och KASAM, samt utifrÄn de mönster som framtrÀdde ur materialet. VÄra huvudsakliga fynd Àr att arbetskooperativet har förÀndrat respondenternas syn pÄ sig sjÀlva sÄ tillvida att de beskriver sig som mer kompetenta, glada och stolta sedan de börjat pÄ kooperativet.

Myndigheters mÀnskliga röst : En kvalitativ textanalys av tre svenska myndigheters Facebook-inlÀgg

VÄrt syfte med denna kvalitativa studie var att granska hur pedagoger bemöter pojkar och flickor, hur medvetna de var i sitt bemötande och se om det fanns nÄgon skillnad i deras medvetenhet och hur de agerade i praktiken. Metoderna som anvÀndes för att fÄ fram empiri var observationer och intervjuer som sedan har jÀmförts med varandra. Undersökningarna har skett pÄ tvÄ olika förskolor, dÀr vi har besökt en avdelning pÄ varje förskola. PÄ dessa tvÄ avdelningar var barnen i Äldrarna 3-5 Är. Det var sex pedagoger som medverkade i studien.PÄ den första förskolan fanns det lite större skillnader i bemötandet.

Sexuella trakasserier och övergrepp inom barnidrotten : en studie om idrottsföreningars policys, handlingsplaner och arbetssÀtt kringsexuella trakasserier och övergrepp i jÀmförelse med Riksidrottsförbundetsriktlinjer

SammanfattningSexuella trakasserier och övergrepp Àr vÀlbeforskade Àmnen inom mÄnga omrÄden, forskning saknas dock i stor utstrÀckning inom idrotten. Sexuella trakasserier och övergrepp bör belysas inom de svenska idrottsföreningarna, bland annat dÄ de aktiva Àr i beroendestÀllning till sina trÀnare. Syftet med denna studie Àr att ÄskÄdliggöra hur idrottsföreningar i UmeÄ kommun förhÄller sig till sexuella trakasserier och övergrepp, som begÄs av trÀnare pÄ aktivt barn, utifrÄn Riksidrottsförbundets policy och handlingsplan. Studien Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ sju intervjuer frÄn fyra olika idrottsföreningar. Studien har en deduktiv ansats och har sin utgÄngspunkt i riksidrottsförbundets riktlinjer.

SfÀrer av ljud i landskapet : innebörden av ljud och hur det kan implementeras pÄ platser i staden

Ljud Àr inget vi ser, men det omger oss stÀndigt. Det Àr inget vi kan blunda för, men vi kan flytta vÄr uppmÀrksamhet till det som Àr vackert. Det hÀr arbetet innehÄller tvÄ delar som behandlar ljud inom landskapsarkitektur. Den första delen, SfÀrer av ljud i landskapet- Innebörden av ljud och hur det kan implementeras pÄ platser i staden, redovisar relevant kunskap om ljud för en landskapsarkitekt att ta till sig. FrÄn hur ljudet fungerar och beter sig i kontakt med olika material, till hur mÀnniskor pÄverkas fysiskt och psykiskt av olika former av ljud, och en beskrivande text om ljudlandskapets förÀndring genom historien. För att ge inspiration, förstÄelse och exempel pÄ hur landskapsarkitekten sjÀlv kan skapa en gestaltning utifrÄn ljud som utgÄngspunkt, fÄr lÀsaren i slutet av uppsatsen lÀsa om befintliga platser som utgÄr frÄn ljud. Kunskaperna frÄn den första delen har sedan implementerats i en gestaltning som gjorts utifrÄn ljudperspektivet, bilaga 1: RosengÄrdsstrÄket, Ett pÀrlband av ljud- utifrÄn konceptet StrÄkeko. Den fokuserar pÄ RosengÄrdsstrÄket i Malmö dÀr Malmö Stad har arbetat fram ett koncept för att förstÀrka strÄket.

KonstnÀrligt kandidatarbete

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Sluttningshus

Sluttningshus. 3 kilformade bostadshus pÄ en sluttning i Gröndal. PÄ SannadalsplatÄns i centrala Gröndal finns en plats med fin utsikt mot MÀlaren och Stockholms stad. HÀrifrÄn sluttar marken 22 meter till lekparken nedanför. Mot gatan, pÄ SannadalsplatÄn, Àr byggnaderna som lÀgst för att sedan vÀxa sig som högst dÀr marken Àr som lÀgst.

Analys av prefabricerade installationsbjÀlklag i koncepthus

Ventilationssystem tar ofta mycket plats och kan beroende pÄ utformning pÄverkabygghöjden. StudentbostÀder krÀver lÄga hyror och dÀrmed lÄga produktionskostnader.Examensarbetet visar hur ventilationssystemet kan byggas in i ett innovativtinstallationsbjÀlklag och pÄ sÄ sÀtt spara bygghöjd. LÀgre bygghöjd leder till lÀgre kostnader..

LÀsning eller nya medier - en studie av barns lÀs- och medievanor

Litteratur har idag konkurrens frÄn mÄnga andra slags medier, sÄ som tv, film, Internet, och tv-spel. Dessa medier kallas Àven för populÀrkultur. MÄnga barn idag anvÀnder sig av dessa medier och de tar stor plats i barnens liv. De starka lÀsarna bland barn i Ärskurs 4 i Sverige har minskat mellan 2001 och 2006 enligt en kunskapsöversikt som Skolverket presenterar. Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ kunskap om hur barns anvÀndning av litteratur och medier ser ut för att som lÀrare sedan kunna tillÀmpa denna kunskap i vÄr undervisning. I diskussionen Äterkommer vi med hur dessa kunskaper kan anvÀndas. För att uppnÄ vÄrt syfte har en kvantitativ undersökning med 98 enkÀteter genomförts samt kvalitativa intervjuer gjorts med 12 barn i Ärskurs tre och Ärskurs fem pÄ tvÄ olika skolor.

Hög skyddsnivÄ för smÄ avlopp i HÀrjedalens kommun

3 möten i 3 skalorMÀnniska - Natur:Hur sker mötet mellan mÀnniska och natur Är 2012?Byggnad - Plats:Hur förhÄller sig byggnaden till topografi och landskap?MÀnniska - Byggnad - Natur:Hur förmedlar byggnaden mötet mellan natur och mÀnniska?.

Företagsinkubatorer : RÄdgivning inom innovationsprocesser

SÀlen Àr norra Europas största skidcentrum och Àr under utveckling för att möta turistbehovet. Skistar AB Àger och förvaltar alpindestinationer i Sverige och Norge. I HundfjÀllet planerar Skistar AB ett nytt turistboende för ca 300 personer för att förstÀrka omrÄdet som skidcentrum. Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ kunskaper om hur turistboende i skidorter fungerar och vilka funktioner som efterstrÀvas. MÄlet Àr att utreda styrande faktorer för etablering av turistboende i fjÀllmiljö.

En inkluderande milj? som bygger p? delaktighet och inflytande.

Fritidshemmet ?r en plats som ska utg? fr?n barns intressen och ge m?jlighet till inflytande. Syftet med det h?r arbetet ?r att unders?ka vilka strategier som personal p? fritidshemmet anv?nder f?r att l?ta barn ta plats och involveras i olika beslutsfattande i fritidshemmets verksamhet. Olika tillv?gag?ngss?tt kommer att unders?kas d?r barns ?sikter fr?mjas och tillvaratas f?r att skapa en inkluderande milj?. Syftet inneh?ller ?ven faktorer som p?verkar personalens arbete med deltagande och inflytande.

Mysigt men marigt : om det sociala livet i ekobyar

Kvinnor börjar i allt större grad slÄ sig in pÄ den internationella politiska arenan. En arena som traditionellt endast haft plats för mÀn i svarta kostymer. Att kvinnor tar plats pÄ den internationella politiska arenan har ocksÄ pÄverkat utrikesjournalistiken. Fler kvinnor syns i dag pÄ dagspressens utrikessidor Àn vad det gjordes för 20 Är sedan. Men hur framstÀlls de kvinnliga politikerna i medierna nÀr de framtrÀder pÄ en traditionell manlig arena? Genom att undersöka hur tvÄ EU-ordföranden, Angela Merkel och Matti Vanhanen, framstÀlldes i textform under tre mÄnader pÄ Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets utrikessidor försöker denna uppsats finna svaret pÄ den frÄgan.Med en kvantitativ innehÄllsanalys och en kritisk diskursanalys har artiklar analyserats utifrÄn ett genusperspektiv.

Pedagogers tankar om utomhuspedagogik

Fransson, Pernilla & FÀldt, Charlotta (2011) Pedagogers tankar om utomhuspedagogik Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Huvudsyftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ hur och om utomhuspedagogiken anvÀnds ur ett pedagogiskt syfte, i förskolan. Vi vill bidra med ökade kunskaper om utomhuspedagogiken och ge en bild av hur den anvÀnds i daglig verksamhet. Detta har vi tagit reda pÄ genom intervjuer med förskollÀrare. VÄrt arbete har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar Hur utnyttjar pedagogerna pÄ förskolan utemiljön, för barns lÀrande? Hur arbetar pedagogerna pÄ förskolan med utomhuspedagogik för barns sociala utveckling? Hur tar pedagogerna tillvara pÄ barnens nyfikenhet i utemiljön? Studiens centrala begrepp Àr: kunskap, sociala sammanhang, samspel, kommunikation, motorik, rörelse, fysisk aktivitet, miljö, utomhuspedagogik och lÀrande.

IDA LINDBERG - SOLO

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

<- FöregÄende sida 29 NÀsta sida ->