Sökresultat:
23379 Uppsatser om Alla människors lika värde - Sida 15 av 1559
Vad gÄr fel i byggprocessen? : en studie av de vanligaste felen vid anlÀggning av gröna utemiljöer
Ett problem som finns idag, Àr att det blir fel i de flesta anlÀggningsprojekt. Detta kan tyckas vara mÀrkligt, dÄ vi faktiskt har den kunskap som krÀvs för att anlÀgga en bra och hÄllbar anlÀggning. Detta problem behandlas Àven i rapporten Besiktning av mark, de vanligaste felen (1980) som Àr skriven av Göran Palm. I rapporten tas det Àven upp varför det Àr viktigt med en anlÀggning utan fel och att uttrycket av den blir bÀttre om det inte finns nÄgra stora fel. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att ta reda pÄ vilka fel som Àr vanligast vid en slutbesiktning och Àven ta reda pÄ varför dessa fel uppstÄr.
Rörelseaktivitet i klassrummet : ? en studie om lÀrares uppfattningar av Röris
VÄrt syfte med studien var att undersöka huruvida lÀrare i grundskolans tidigare Är som anvÀnder sig av rörelseprogrammet Röris i klassrumsmiljö upplever att det har inverkan, och i sÄ fall hur, pÄ barns koncentration och motorik. Vi utgick ifrÄn frÄgestÀllningarna hur lÀrare anvÀnder sig av Röris, om lÀrare upplever att behovet av Röris Àr lika för alla, hur lÀrarna upplever att det pÄverkar barns koncentration och motorik, om de ser samband mellan koncentration, motorik och inlÀrning samt huruvida Röris Àr vÀlinvesterad tid enligt lÀrarna. TillvÀgagÄngssÀttet för att besvara vÄra frÄgestÀllningar var av kvalitativ art, dÀr sex lÀrare frÄn tvÄ skilda skolor i sydöstra Sverige intervjuades. Resultatet i denna studie visar att lÀrarna anvÀnder sig av Röris för att göra avbrott i lÀngre lektionspass nÀr koncentrationen tryter. Resultatet pÄvisar vidare att alla har nytta av Röris. LÀrarna var av den uppfattningen att Röris hade en mycket god inverkan pÄ barnens koncentration och sÄg klara fördelar med att praktisera Röris.
Principer utan moral : En undersökning av Audis principer för liberala demokratier utan antagande om etisk realism.
Syftet med min undersökning har varit att ta reda pÄ hur elever i Ärskurs Ätta och nio uppfattar Àmnet religionskunskap. Jag har anvÀnt mig av enkÀter för att samla data. Sammanlagt deltog 112 elever i undersökningen. Som bakgrund skriver jag om hur religionsÀmnet har förÀndrats under 1900-talet, frÄn att ha varit ett Àmne som enbart tog upp kristendom i undervisningen till att handla om alla de stora vÀrldsreligionerna. Undersökningens resultat visar att eleverna anser att religionsÀmnet Àr lika viktigt som andra skolÀmnen.
Medicinsk behandling av pyometra hos tik
Pyometra Àr namnet pÄ en av vÄra vanligaste och allvarligaste hundsjukdomar.
Sjukdomen drabbar frÀmst Àldre tikar och innebÀr en varig och inflammerad livmoder. Den exakta patogenesen diskuteras fortfarande, men alla Àr överens om att sjukdomens utveckling beror pÄ ett samspel mellan en hormonellt pÄverkad livmoder och opportunistiska bakterier. Tikar som drabbas blir ofta mycket snabbt nedsatta och tillstÄndet krÀver akut behandling. Den vanligaste och sÀkraste metoden innefattar en operation dÀr livmodern och Àggstockarna opereras bort. De senaste 30 Ären har emellertid en hel del studier gjorts av möjligheten att behandla pyometra medicinskt för att kunna bevara den reproduktiva förmÄgan hos tiken.
Likhetstecknet i matematiken-en studie om begreppsmissuppfattningen och dess konsekvenser
Sammanfattning
I min vardag som lÀrare i matematik pÄ gymnasiet stöter jag pÄ mÄnga elever som har problem med likhetstecknets betydelse. De tror att tecknet =, betyder blir. TvÄ plus fem blir sju delat med tvÄ blir 3,5 (2+5=7/2=3,5) Àr ett vanligt skrivsÀtt av dessa elever. Korrekt skrivsÀtt Àr, tvÄ utrÀkningar tvÄ plus fem Àr lika med sju och sju delat med tvÄ Àr lika med tre och en halv (2+5=7 och 7/2=3,5) alternativt tvÄ plus fem delat med tvÄ Àr lika med sju delat med tvÄ Àr lika med tre och en halv ((2+5)/2=7/2=3,5). Denna missuppfattning av likhetstecknets betydelse ville jag undersöka nÀrmare.
Anpassad integrering
Dagens skola ska arbeta för att bli ?en skola för alla?. Det ligger stĂ€ndig fokus pĂ„ att integrera elever med funktionshinder med icke-funktionshindrade elever. Ămnet idrott och hĂ€lsa Ă€r ett kĂ€nsligt Ă€mne dĂ€r det inte Ă€r lika lĂ€tt att vara en anonym elev med svĂ„righeter. Idrott och hĂ€lsa Ă€r utpekande och det blir vĂ€ldigt synligt för resten av en klass om en elev Ă€r lite ?svagare?.
Min nya mattefröken Àr ett troll : En studie om lek- och lÀrdatorspel i matematikundervisningen
Bakgrunden till uppsatsen bygger pÄ reflektioner, som Àr gjorda under nÄgra Ärs tid, av elever som stÀndigt kommer för sent till morgonlektion och Àr allmÀnt trötta. Vad beror denna trötthet pÄ? NÀr det vad tid för uppsatsskrivande i Idrott och HÀlsa, kÀndes det som ett bra tillfÀlle att fördjupa sig nÀrmare inom omrÄdet sömn, dÄ sömn Àr en viktig del av den personliga hÀlsan. Huvudsyftet med den hÀr uppsatsen har varit att utifrÄn gymnasieelevers deltagande i undersökningen bilda sig en uppfattning om det finns ett problem med ungdomars sömnvanor och om det Àr relaterat till hög datoranvÀndning. Vad det gÀller sömn sÄ Àr undersökningen mest inriktad pÄ att samla information kring hur mÄnga timmar eleverna sover och vad de sjÀlva anser om sitt sömnbehov.
Utilitarism i en modalrealistisk kontext
David Lewis heter upphovsmannen till den kontroversiella teorin som kallas modal realism. Den modala realismens syfte Àr att förklara vad det innebÀr för en möjlig sats att vara just möjlig. Teorin sÀger att det mÄste finnas en vÀrld vari sÄdana satser fÄr sin satisfiering. DÀrför Àr alla möjligheter aktualiserade nÄgonstans och allt som kan hÀnda hÀnder i nÄgon av alla möjliga vÀrldar. Lewis menade dessutom att hans teori inte tolererar moralteorier sÄsom en universalistisk utilitarism, eftersom summan av gott och ont i totaliteten av alla vÀrldar med nödvÀndighet mÄste vara fixerad enligt den modala realismen.
Att arbeta med social och emotionell trÀning i skolan : To work with social and emotional training in school
Syftet med uppsatsen Àr att belysa SET (social och emotionell trÀning), dess metod och hur den anvÀnds i undervisningssammanhang och vad den enligt grundaren ger för resultat. Undersökningen utfördes pÄ tvÄ olika grundskolor. Metoden för undersökningen blev intervjuer med tvÄ grundskolelÀrare, samt en bitrÀdande rektor. Dessutom gjordes en textanalys av lÀromedlet Livsviktigt, samt en intervju med författaren. Resultatet som kom fram i intervjuerna och textanalysen, samt litteraturdelen visade att social och emotionell kompetens behövs i skolan.
Budgetstyrning för positiva beteendeeffekter: En kvalitativt jÀmförande studie ur revisorers och chefers perspektiv
Budgetstyrning Àr ett vanligt styrverktyg som tillÀmpas utav de flesta organisationer. MÄnga tidigare studier visar pÄ fördelar och positiva beteendeeffekter med budgetstyrning men minst lika mÄnga visar pÄ nackdelar och negativa beteendeeffekter. Majoriteten av alla tidigare studier om budgetstyrning Àr gjorda utifrÄn ett internt perspektiv. Men eftersom ett externt perspektiv och en extern part ofta bidrar med nya idéer och en holistisk syn kan det bidra med nya infallsvinklar pÄ hur budgetstyrning ska ge positiva beteendeeffekter. Syftet med den hÀr fallstudien var dÀrför att skapa en förstÄelse för hur revisorer jÀmfört med chefer pÄ strategisk nivÄ anser att budgetstyrning kan tillÀmpas för positiva beteendeeffekter.
Inkludering i förskolan : En kvalitativ studie om förskollÀrares syn pÄ sin egen betydelse som möjliggörare
Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för förskollÀrares syn pÄ inkludering, normalitet och avvikelse, samt barn i behov av sÀrskilt stöd. Vi vill ocksÄ fÄ ökade kunskaper om vilka förutsÀttningar som krÀvs, och vad förskollÀrarna sjÀlva anser att deras egen roll har för betydelse i arbetet med att skapa en inkluderande barngrupp. I studien anvÀnds kvalitativa intervjuer som metod. Fem utbildade förskollÀrare frÄn olika förskolor intervjuas.Resultatet visar att förskollÀrarnas syn pÄ inkludering prÀglas av demokratiska vÀrderingar. De ser till alla barns lika vÀrde och att alla har rÀtt till delaktighet i verksamheten.
?Jag har en röst sÄ jag kommer att bli hörd, För i mitt hjÀrta bÀr jag Hans ord ?- Kvinnors röster om islam och religiös identitet i Sverige
Kunskapens makt Àr stor, men nÀr den anvÀnds fel blir den förödande. RÄdande diskurser producerar kunskap om muslimer dÀr muslimska mÀn framstÀlls som vÄldsbenÀgna och dÀr muslimska kvinnor ofta blir en symbol för förtryck. Dessa stereotypa bilder bidrar sedan till att muslimer blir utsatta för intolerans, krÀnkningar och diskriminering i Sverige.
Denna studie fokuserar pÄ unga muslimska kvinnors religiösa identitet för att nyansera de stigmatiserade bilderna som finns om muslimska kvinnor. Genom en kvalitativ undersökning med intervju som teknik, lyfter studien fram religion frÄn ett individperspektiv samt hur religiösa individer upplever sin religiositet i förhÄllande till ett samhÀlle dÀr sekularisering Àr en stark norm.
BMI bland Àldre i VÀstmanland : En populationsstudie baserad pÄ HÀlsa pÄ lika villkor
Befolkningen blir Àldre samtidigt som övervikt och fetma i alla Äldersgrupper ökar. Detta bidrar till sjukdomar och kostnader. Tidigare forskning Àr bristfÀllig inom omrÄdet. Syftet var att undersöka hur fysisk aktivitet och fysisk rörelseförmÄga Àr relaterad till fetma bland Àldre (?65) i VÀstmanland samt hÀlsoutfall som BMI Àr förknippade med.
Elevinflytande ur ett lÀrarperspektiv
Sverige Àr ett demokratiskt land med en grund i demokratiska vÀrderingar. Skolan ska följa samma anda, och ses som en medproducent av elever som förstÄr och kan anvÀnda sig av demokratiska synsÀtt. Demokrati i skolans vÀrld yttrar sig som elevinflytande och delaktighet i elevernas eget lÀrande. Problematiseringen bestÄr i att skolan ska leva upp till kraven i styrdokumenten, samtidigt som den inte erbjuder nÄgra riktlinjer i hur inflytandet ska utföras.
Detta innebÀr att det finns en variation i hur elevinflytande tolkas och praktiseras, vilket gör frÄgan om elevinflytande intressant. Vad betyder egentligen elevinflytande?
Syftet med studien Àr att undersöka hur fem pedagoger i Ärskurserna ett till sex resonerar och berÀttar om elevinflytande utifrÄn ett lÀrarperspektiv.
Att se till möjligheterna : en studie om barns inflytande i förskolan
NÀtkrÀnkningar Àr ett vÀxande problematiskt fenomen i dagens samhÀlle. MÄnga ungdomar upplever att de blir krÀnkta pÄ sociala medier, bÄde av bekanta och icke bekanta personer. Studien syftar till att lyfta fram hur motstridiga normer kan tÀnkas ha en inverkan pÄ ungdomars resonemang kring nÀtkrÀnkningar och bygger pÄ fem fokusgruppintervjuer med ungdomar. Resultatet visar att ungdomarna anser att alla har valfrihet kring vilka selfies de publicerar pÄ sociala medier, samtidigt som de som utsatts för nÀtkrÀnkningar ibland fÄr skylla sig sjÀlva. Friheten som ungdomarna anser att alla har rÀtt till Àr inte alltid pÄ lika villkor eller förbehÄllslös, det tycks finnas olika normer för olika personer, bland annat killar och tjejer.