Sökresultat:
23379 Uppsatser om Alla människors lika värde - Sida 16 av 1559
Vid medvetande eller inte?
Bakgrunden till uppsatsen bygger pÄ reflektioner, som Àr gjorda under nÄgra Ärs tid, av elever som stÀndigt kommer för sent till morgonlektion och Àr allmÀnt trötta. Vad beror denna trötthet pÄ? NÀr det vad tid för uppsatsskrivande i Idrott och HÀlsa, kÀndes det som ett bra tillfÀlle att fördjupa sig nÀrmare inom omrÄdet sömn, dÄ sömn Àr en viktig del av den personliga hÀlsan. Huvudsyftet med den hÀr uppsatsen har varit att utifrÄn gymnasieelevers deltagande i undersökningen bilda sig en uppfattning om det finns ett problem med ungdomars sömnvanor och om det Àr relaterat till hög datoranvÀndning. Vad det gÀller sömn sÄ Àr undersökningen mest inriktad pÄ att samla information kring hur mÄnga timmar eleverna sover och vad de sjÀlva anser om sitt sömnbehov.
Budgetens funktion i olika organisationer
Jan Wallander hÀvdar att budgeten Àr ett onödigt ont, vilket fick oss att fundera över om det finns nÄgon sanning i detta uttalande eller om de som Àr kritiska till budgeten har anvÀnt den pÄ ett felaktigt sÀtt, som den inte kan eller ska anvÀndas till. Detta gjorde att vi fann ett intresse i att beskriva budgetens funktion i kommuner, privata företag och i de ideella föreningarna samt att förklara skillnader i budgetens funktion mellan de nÀmnda organisationsformerna.I vÄr studie har vi formulerat ett antal hypoteser vilka alla har sin utgÄngspunkt frÄn nÄgon av vÄra teorier, som Àr Institutionellteori, New Public Management vilken dock inte Àr en teori i ordets bemÀrkelse utan en filosofi, vilken mycket kortfattat gÄr ut pÄ att kommuner efterliknar privata företag. Anledningen till att vi presenterar denna filosofi bland teorierna Àr att den precis som teorierna i övrigt ska hjÀlpa till att beskriva budgetens funktion i de nÀmnda organisationsformerna. Ytterligare teorier som presenteras Àr Agentteorin, Incremental budgeting samt Intressentteorin.För att operationalisera uppsatsens syfte gjorde vi en surveyundersökning i form av datorenkÀter dÀr respondenterna rangordnade elva budgetfunktioner. Resultaten pÄvisar att budgetfunktionen varierar pÄ grund av organisationens storlek inom varje organisations form, att budgetfunktion Àr lika i offentliga och i privata organisationer, att kommuner med höger majoritet Àr mer lika privata företag, att i offentliga organisationer Àr budgetens roll mer planerings funktion, Àn uppföljnings funktion, samt att budgeten anvÀnds som argument för resursanskaffning i ideella föreningar.
MÀnskliga aspekter av Just-In-Time inom sÄgverksindustrin
Den japanska produktionsfilosofin Just-In-Time (JIT) Ă€r kanske mest förknippad med leveranser som kommer rĂ€tt i tid och att rĂ€tt sak skall vara pĂ„ rĂ€tt stĂ€lle vid rĂ€tt tidpunkt samt att ett företag inte skall ha nĂ„gra lager. Ăven kanban Ă€r förmodligen rĂ€tt kĂ€nt. Allt detta Ă€r delar av JIT, fast JIT omfattar mycket mer Ă€n bara detta. Det finns bland annat Ă€ven en mĂ€nsklig bit inom JIT, som handlar om hur mĂ€nniskorna som arbetar i tillverkningen upplever situationen och förhĂ„llandet till JIT. Dessa mĂ€nskliga bitar Ă€r inte lika uppmĂ€rksammade som de rent produktionstekniska bitarna som till exempel kanban, fast de Ă€r nog sĂ„ viktiga i alla fall.
Att Äldras med hÀlsa : Om levnadsvanor och ha?lsa bland den a?ldsta befolkningen i Va?stmanland
Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.
Kvinnors och mÀns ledarstil - lika eller olika? : En kvalitativ studie om medarbetares upplevelse av kvinnlig och manlig ledarstil
Uppsatsen bygger pÄ en analys av hemsidan En jÀmstÀlld förskola och skola ? hur kan vi nÄ dit?. Hemsidan Àr ett metodmaterial utgivet av LÀnsstyrelsen i VÀstmanland som riktar sig till pedagoger och syftar till att vara ett stöd i arbetet med jÀmstÀlldhets- och likabehandlingsfrÄgor i förskola och skola. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur jÀmstÀllsdhetsdiskursen framtrÀder och vilka förestÀllningar om genus som Àr rÄdande pÄ hemsidan. FrÄgestÀllningarna som jag utgÄr ifrÄn i min analys Àr: Vilka idéer om genus och jÀmstÀlldhet förekommer pÄ hemsidan? Finns det andra underliggande normer och/eller vÀrldssyn pÄ hemsidan som kan pÄverka arbetet med jÀmstÀlldhet? Hur framstÀlls genus pÄ hemsidan? Vilka effekter kan den syn pÄ genus och jÀmstÀlldhet som finns pÄ hemsidan fÄ pÄ det praktiska jÀmstÀlldhetsarbetet? Den rÄdande jÀmstÀlldhetsdiskursen och synen pÄ genus kommer att pÄverka hur arbetet med dessa frÄgor sker i förskola och skola, hur förskolan och skolan i sin tur vÀljer att arbeta med genus och jÀmstÀlldhet kommer att ger efterverkningar pÄ ett samhÀlleligt plan.
AnvÀndbarhet + TillgÀnglighet lika med sant! : - en studie som fokuserar pÄ samspelet mellan anvÀndbarhet och tillgÀnglighet pÄ mobilanpassade webbsidor
Denna uppsats belyser nÄgot som Àr aktuelltidag, nÀmligen mobilt surfande. I och med den eskalering av surfvÀnligamobiltelefoner som snart var man har i sin Àgo blir pÄföljden att företag ochverksamheter, som inte förenar sitt budskap via dessa telefoner, gÄr obemÀrktaförbi. Det som inte heller alltid respekteras Àr att göra webbsidornatillgÀngliga för alla. Detta medför olyckligt nog att personer med skildaförmÄgor och funktionshinder blir utestÀngda frÄn den vÀrld Internet kanerbjuda. Studien i denna uppsats kommer dock lÄta undersöka hur man kantillhandahÄlla ett samspel mellan god anvÀndbarhet och tillgÀnglighet pÄmobilanpassade webbsidor..
Avgörande faktorer för att öka andelen kvinnliga chfer
I svenskt nÀringsliv Àr andelen kvinnliga chefer endast 22 procent. Ett av Ericssons bolag har arbetat med att fÄ lika stor andel kvinnliga chefer, dvs. 30 procent, som andelen kvinnliga anstÀllda. Syftet med studien var att förstÄ hur företaget gjort för att nÄ sitt mÄl och hur berörda personer har upplevt detta. Studien genomfördes med sammanlagt sju intervjuer, frÄn HR-avdelningen, rekryterande chefer och kvinnliga chefer, med efterföljande tematisk induktiv analys för att fÄ fram de faktorer, som upplevs vara avgörande för att nÄ mÄlet.
Lika villkor? : En kvalitativ undersökning om regnbÄgsmödrars resa mot förÀldraskap.
Homosexuella familjer eller det som ocksÄ kallasregnbÄgsfamiljer Àr en idag vÀxande familjeform. Det Àr homosexuella par somvalt att bilda familj, som avser undersökas i denna uppsats, vilket Àr avrelevans för det sociala arbetet dÄ olika familjeformer idag Àr framtrÀdandeoch viktigt. KÀnnedom om olika familjetyper som finns, ger oss stor inblick ochvidgar vÄra möjligheter att undersöka vilken vÀrld homosexuella par möter inomoch utom den svenska sjukvÄrden. Syftet meduppsatsen Àr att undersöka möjligheter och eventuella hinder som lesbiska parkan möta nÀr de bildar familj. Det undersöks ocksÄ om nÄgra andra faktorerspelar in, som har betydelse för paren nÀr de tÀnker kring familjebildning ochbehandling.
Hur anhörigvÄrdare till personer med demens upplever sin situation. : En litteraturöversikt.
Syfte: Att undersöka pappors tankar och erfarenheter kring förÀldrautbildning och förÀldraledighet under barnets första levnadsÄr. Metod: Explorativ kvalitativ intervjustudie. Ett mÄlinriktat bekvÀmlighetsurval gjordes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio mÀn som blivit pappor under de senaste tvÄ Ären. Data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: FörÀldrautbildningen bör inriktas mer pÄ det gemensamma förÀldraskapet Àn pÄ graviditet och förlossning.
Pedagogens roll och betydelse i arbetet med invandrarelever : - hur man pÄ bÀsta sÀtt kan stödja och frÀmja dessa elevers utveckling
Elever som Àr födda i ett annat land Àn Sverige, eller som har förÀldrar som Àr födda i ett annat land, har sÀrskilda behov som det Àr viktigt att ha kunskap om för att pÄ bÀsta sÀtt kunna möta dem i undervisningen. Mitt huvudsakliga syfte med detta arbete Àr att belysa pedagogens roll och betydelse i arbetet med invandrarelever. Mina frÄgestÀllningar Àr:- Hur ser invandrarelevers möte med den svenska skolan ut?- Hur kan man som lÀrare frÀmja dessa elevers utveckling?- Hur kan man arbeta i skolan för att öka kulturkompetensen och förstÄelsen för andra kulturer samt motverka fördomar och rasism bland eleverna?Mot bakgrund av mitt syfte samt mina frÄgestÀllningar valde jag att göra en kvalitativ intervjustudie med tre lÀrare som alla undervisar, eller har undervisat, i svenska som andrasprÄk. Genom dessa intervjuer samt genom att studera befintlig litteratur har jag funnit ett klart samband mellan identitet, kÀnslor och sprÄk.
Svenska Àr vÀl ett Àmne? En jÀmförelse av innehÄll och sprÄk i tvÄ gymnasielÀromedel i svenska.
Det hÀr Àr en undersökning av tvÄ lÀromedel i svenska för gymnasiet. LÀromedlen riktar sig till de tvÄ olika typerna av gymnasieprogram, nÀmligen de teoretiska och de yrkesinriktade programmen. Den ovan nÀmnda uppdelningen av lÀromedlen Àr det relevanta i uppsatsen, som alltsÄ jÀmför dessa tvÄ lÀromedel för att se vad som skiljer dem Ät och vad som förenar dem. OvanstÄende sker dels ur ett helhetsperspektiv, dels ur ett sprÄkligt perspektiv vad gÀller meningskomplexitet och författarröst. Helhetsperspektivet har undersökts utifrÄn typografi & layout, illustrationer, studieteknisk apparat och innehÄll.
Vad menas med att ha kul i sin idrott? : En intervjustudie om hur unga fotbollsspelande tonÄrstjejer upplever sin idrott.
Syftet med studien Àr att belysa hur unga fotbollsspelande tjejer upplever sin idrott. - Vad vill unga fotbollstjejer att trÀningarna och verksamheten ska innehÄlla och hur ska den organiseras för att de ska upprÀtthÄlla sitt intresse och stanna kvar?- Vad Àr viktigt i ledarens agerande för att tjejerna ska trivas?Studien bygger pÄ en kvalitativ metod och genomfördes med 17 tjejer i ett 14-Ärs lag i fyra fokusgruppintervjuer.Resultatet visar att alla tjejer tycker att det roligaste med idrotten Àr att spela matcher och Äka pÄ cuper. De tycker att det Àr viktigt att vinna, men har de spelat bra och fÄtt visa upp vad de lÀrt sig sÄ kan de ta en förlust. Kompisarna Àr en viktig faktor och att ha roligt tillsammans Àr det som gör att de vill fortsÀtta att spela fotboll. De tycker att trÀningarna ska innehÄlla blandade övningar och att de Àven dÀr fÄr spela matcher i mÄnga olika varianter.
Att Äldras med hÀlsa : Om levnadsvanor och hÀlsa bland den Àldsta befolkningen i VÀstmanland
Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.
Prognostisering av kovarianser - En studie av samvariationen mellan AffÀrsvÀrldens branschindex
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka olika modellers förmÄga att prognostisera den systematiska samvariationen mellan AffÀrsvÀrldens branschindex. Med regressionsanalys undersöks systematisk kovarians pÄ den svenska aktiemarknaden under perioden 1997 ? 2006. Först skattas branschindexens kÀnslighet för olika riskfaktorer, skattningarna anvÀnds för att skapa en varians-kovariansmatris. UtvÀrdering sker genom att vikterna för en global minsta variansportfölj berÀknas med hjÀlp av den skattade varians-kovariansmatrisen.
GrÄzonen - Ideella föreningars redovisning mellan det vita och det svarta
Syftet med vÄr uppsats Àr att förklara vad det Àr som driver de allmÀnnyttiga ideella idrottsföreningarna in i grÄzonen mellan den korrekta och helt felaktiga redovisningen.Vi valde att göra vÄr uppsats med hjÀlp av Ätta fallstudier. Vi har utvecklat en egen teori som avser att förklara vilka faktorer som driver allmÀnnyttiga ideella idrottsföreningar in i GrÄzonen. Teori har vi utvecklat utifrÄn Positive Accounting Theory, den institutionella teorin och agentteorin. FrÄn teorin har vi sedan utarbetat sex hypoteser som vi avser att pröva med en empirisk undersökning.Vi gjorde ett icke-sannolikhetsurval för att fÄ med allmÀnnyttiga ideella idrottsföreningar i urvalet som vi ansÄg relevanta för undersökningen. Det innefattade att föreningarna skulle skilja sig gentemot varandra i storlek, medlemsstruktur och grundförutsÀttningar.