I Sverige finns ett ökande problem nÀr det gÀller missbruket av alkohol och/eller andradroger och det finns ett klart samband mellan missbruk och psykisk ohÀlsa.Samsjuklighet Àr av multifaktoriell karaktÀr och samhÀllets stigmatisering genererar ettstort lidande och i mÄnga fall social utslagning. SjukvÄrden och socialtjÀnsten förvÀntassamarbeta, men samhÀllets begrÀnsade resurser och bristen pÄ kunskap, gör att patientermed samsjuklighet ofta faller mellan stolarna. Syftet med studien Àr att undersöka hurpatienter med samsjuklighet upplever vÄrden pÄ en lÄst missbruksavdelning. Urval: 12-15patienter vÀljs ut i samrÄd med en sjuksköterska pÄ en lÄst missbruksavdelning inomVÀstra Götalandsregionen. Följande kriterier kommer att tillÀmpas: 1) de intervjuadeskall vara frivilligt vÄrdade, 2) ha en uttalad vilja att fÄ berÀtta om sina upplevelser avvÄrden, 3) ha varit vÄrdade minst tvÄ gÄnger tidigare.

Uppsatsen syftar till att förstÄ unga, arbetande akademikers reflektioner kring att uppnÄ balans mellan fritid och arbete. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har vi undersökt och fÄtt större inblick i problemomrÄdet utifrÄn vÄra sex intervjupersoner upplevelser. Resultatet av vÄr undersökning visar att vÄra intervjupersoner upplever att de har balans. Balansen uppnÄr de genom en klar grÀnsdragning mellan arbete och fritid och att anvÀnda fritiden till rekreation, ÄterhÀmtning och umgÀnge med familj och vÀnner. DÄ vÄra intervjupersoner Àr nya pÄ arbetsmarknaden och har lagt mycket tid och pengar pÄ utbildning, har de som mÄl att utvecklas inom sitt yrke.

Titeln pÄ arbete Àr; Du och jag i ett socialt samspel, en vision eller verklighet?Syftet med detta arbete Àr att undersöka om individintegrerade elever Àr en del av helheten i klassen sett ur ett socialt perspektiv. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, det vill sÀga att vi har gjort en intervjuundersökning som ligger till grund för resultatet och diskussionen. Vi har anvÀnt oss av teoretikern Vygotskij samt den socialpsykologiska teorin.I resultatet har vi kommit fram till slutsatser som pekar mot att den individintegrerade eleven inte Àr en del av helheten i klassen sett ur ett socialt perspektiv. Det framkommer i resultatet att lÀrarna anser att de behöver mer resurser i sitt arbete med individintegrerade elever för att kunna frÀmja den sociala gemenskapen.

Typ 2 diabetes Àr den vanligaste diabetesformen i Sverige och har samband med vÄr vÀllevnad. Tidigare studier visar att sjukdomen Àr mer vanlig bland fysiskt inaktiva och bland mÀnniskor med ett ökat energiintag. Syftet med studien var att kartlÀgga sjuksköterskans hÀlsofrÀmjande arbete i primÀrvÄrden vid typ 2 diabetes. En kvalitativ intervjustudie anvÀndes för att samla data. Fem sjuksköterskor frÄn olika vÄrdcentraler i gamla Skaraborgs lÀn deltog.

GymnasielÀrarnas syn pÄ laborativt arbete som en integrerad del av undervisning inom teknikorienterade Àmnen.

VÄr frÄgestÀllning Àr följande; Influeras företag i sitt praktiska HR-arbete av HRM-filosofin?PrÀglas HRM-filosofins aktiviteter av ett stereotypt kvinnligt eller manligt ledarskapssÀtt? Har de eventuella HRM-influenserna i ett företags praktiska HR-arbete samma proportion som HRM-filosofin i stort, gÀllande aktiviteternas prÀgel av ett stereotypt kvinnligt eller manligt ledarskapssÀtt? Om HRM-filosofin influerar ett företag, vilka aktiviteter anammas eller förkastas, varför och vilka konsekvenser kan detta fÄ, sett utifrÄn ett genusperspektiv? Som fallföretag har vi valt SEB. Vi har i vÄr undersökning bl a kommit fram till att banker influeras av HRM-filosofin i sitt praktiska HR-arbete. Vi har Àven iakttagit att HRM-filosofins aktiviteter prÀglas av ett stereotypt kvinnligt ledarskapssÀtt och sÄ Àven de delar av HRM-filosofin, som bankerna har anammat..

Mitt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur elever och deras lÀrare vÀrderar estetiskt arbete och hur det estetiska arbetet fungerar i praktiken. I uppsatsen belyser jag estetiskt arbete som Àmne och metod och jÀmför styrdokument med forskning och mitt undersökningsresultat. Jag har pÄ ett kvalitativt sÀtt intervjuat fyra elever i en Ärskurs fem samt deras lÀrare för att analysera resultatet utifrÄn urvald kunskapsbakgrund, mitt syfte och mina frÄgestÀllningar i uppsatsen. Resultaten visar att eleverna upplever de enklast mÀtbara Àmnena som viktigast och ser frÀmst estetisk kunskap relevant ifall den i framtiden ska praktiseras inom ett yrke eller för eget behov. Drama uppfattas frÀmst som retorisk fÀrdighetstrÀning dÀr fokus pÄ resultat skuggar arbetsprocessen.

This study was conducted in the Master program at The Music Pedagogical Center (MPC) at The Royal College of Music in Stockholm. Korta musikresor (Short Music Journeys) is the Swedish term used for a receptive method of music therapy adapted from the tradition of The Bonny Method of Guided Imagery and Music (BMGIM) and the theory and practice of Expressive Arts Therapy. The KMR method uses carefully selected short pieces of music, lasting between 2 and 5 minutes, to work on various psychological problems and life- crises. The music session is conducted in a slightly altered state of consciousness with a clear focus being established beforehand in a verbal dialogue with the psychotherapist. There is also the possibility of using artwork to process and explore the imagery after the music listening.

SkÄdespelarens arbete kan delas upp i tvÄ delar ? repetitionsperioden och spelperioden. Det som Àr meningsfullt för en skÄdespelare pÄ en institutionsteater Àr att repetera teater framför att spela teater. Det innebÀr att publiken saknar mening i skÄdespelarenas relation till sitt arbete. En förklaring till det Àr att ?bilden? av skÄdespelaren som utvald, uppskattad och sjÀlvförverkligande reproduceras bÀttre bland kollegor Àn av en publik.

Denna uppsats handlar om hur nÄgra pedagoger beskriver att de arbetar tematiskt med yngre barn och vad de grundar sitt tematiska arbete pÄ. Mina frÄgestÀllningar var: Hur beskriver pedagogerna att de arbetar tematiskt? Vad grundar pedagogerna sitt tematiska arbete pÄ? För att fÄ reda pÄ detta valde jag att intervjua tre pedagoger som Àr verksamma i förskolan och i förskoleklass. Alla tre pedagoger arbetar regelbundet tematiskt med yngre barn. Min slutsats Àr att det blir skillnader i det tematiska arbetssÀttet, beroende pÄ vilken teori man vÀljer att utgÄ ifrÄn eller vilket synsÀtt man har.

I ett samhÀlle dÀr relationer, Àven sÄdana av icke romantisk karaktÀr, har en central roll imÀnniskors liv Àr det viktigt att försöka förstÄ vad som ligger till grund för individers engagemangi relationer. The Investment Model sÀger att engagemang i relationer ökar dÄ individerupplever ökade belöningar, minskade kostnader, fÀrre attraktiva alternativ samt att deinvesterat mycket i relationen. I föreliggande tvÀrsnittsstudie undersöktes 61 grundskolelÀrarei Göteborgs Stad, med hjÀlp av the Investment Model, angÄende upplevt engagemang tillsitt arbete via ett frÄgeformulÀr. Studien visade att grundskolelÀrare med lÀngre anstÀllningstidupplever att de investerat mer i sitt arbete Àn vad de med kortare anstÀllningstid angav..

I dagens visuella samhÀlle Àr det medierna som skapar och förstÀrker förestÀllningar om vad som Àr rÀtt och fel, manligt eller kvinnligt, naturligt och onaturligt. Skolans styrdokument betonar vikten av arbete med medier i grundskolan. Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i hur lÀroplanens och kursplanernas intentioner med medieundervisning i grundskolan kan omsÀttas i praktiken. Min empiriska undersökning grundar sig i observationer och intervjuer med lÀrare pÄ tvÄ skolor som har valt att satsa pÄ en utveckling med hjÀlp av mediearbete. Den problematik som finns kring medieundervisning gÄr att utlÀsa Àven pÄ dessa skolor.

Den h?r uppsatsen fokuserar p? de sociala praktiker och processer som g?r kvinnor som pekas ut som "missbrukare" till de andra och har som ?vergripande syfte att bidra med kunskap om andrefiering. Mer specifikt unders?ks framst?llningar av kvinnor som pekas ut som "missbrukare" i LVM-domar och hur domarna bidrar till andrefiering av "missbrukare". Genom att unders?ka hur kvinnor som anses vara i behov av tv?ngsv?rd enligt LVM beskrivs och hur deras situationer representeras diskursivt blir det m?jligt att kritiskt unders?ka vilka sociala konsekvenser andrefieringen kan f?.

VÄrt syfte med detta arbete var att fördjupa oss i den mÄngkulturella verksamheten pÄ en förskola och i en förskoleklass. Vi ville ta reda pÄ hur pedagogerna bemöter invandrarbarnen jÀmfört med de svenska barnen samt hur pedagogerna skapar en god kontakt med invandrarförÀldrarna. Vi ville Àven se om tematiskt arbete med utgÄngspunkt i det mÄngkulturella hade nÄgon betydelse för barngruppen. Efter att ha lÀst litteratur som anknyter till Àmnet, gjordes undersökningen pÄ en förskola och i en förskoleklass, dÀr det fanns barn men mÄnga olika nationaliteter. I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av observationer, experimentlektioner och intervjuer.

I vÄr undersökning har Ätta förskollÀrare intervjuats i syfte att fÄ reda pÄ hur de uppfattar att de arbetar med naturvetenskap i verksamheten, samt vilket syfte de har med det. Vi har Àven undersökt hur den reviderade lÀroplanen har pÄverkat deras arbetssÀtt med naturvetenskap i verksamheten. Resultatet visar att samtliga intervjuade förskollÀrare anser att det Àr viktigt att arbeta med naturvetenskap i verksamheten, syfte och tillvÀgagÄngssÀtt har dock varierat en del. NÄgra generella mönster gÄr emellertid att utlÀsa av intervjusvaren. Dessa Àr att förskollÀrarna försöker utgÄ frÄn barnens intressen och arbeta konkret med naturvetenskap i verksamheten.