Syftet med denna studie var att undersöka hur betygsÀttande lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa beskriver sitt arbete med bedömning. FrÄgestÀllningarna som besvarades var, hur lÀrarna beskriver sitt arbete med formativ- och summativ bedömning samt vilka ramfaktorer som lÀrarna beskriver som viktiga i deras arbete med bedömning. Studien har utgÄtt frÄn ramfaktorteroin. För att besvara studiens frÄgestÀllningar har vi intervjuat elva lÀrare. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades otrografiskt.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur tre nyexaminerade grundlÀrare med inriktning mot arbete i fritidshem uppleveler första tiden i arbetet. Uppsatsen behandlar frÄgestÀllningarna: PÄ vilket sÀtt uppfattar de nyexaminerade lÀrarna mot fritidshem att utbildningens innehÄll har haft betydelse för yrkesutövandet inom skola respektive fritidshem? Hur upplever de nyexaminerade lÀrarna mot fritidshem att deras utbildningskompetenser tas tillvara av skola och fritidshem? Vad finns det för villkor i verksamheten som begrÀnsar eller möjliggör lÀrarna mot firitidshems egna förvÀntningar pÄ arbetet? Undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer frÄn tre grundlÀrare med inriktning mot arbete i fritidshem. Resultatet visar att utbildningens teoretiska och praktiska innehÄll till stor del bidragit att ge en grund för de nyexaminerade lÀrarna mot fritidshem i yrkesutövandet. Undersökningen visar ocksÄ att de tre lÀrarna mot fritidshems utbildningskompetenser tas tillvara utefter skolans behov och förutsÀttningar.

Detta arbete syftar till att beskriva huruvida fritidspedagogers vÀrdegrundsarbete frÀmjar hÄllbar utveckling. Arbetet utgick frÄn frÄgestÀllningarna hur fritidspedagoger arbetar med vÀrdegrundsperspektivet alla mÀnniskors lika vÀrde och hur detta arbete anknyter till att frÀmja hÄllbar utveckling. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie med fyra yrkesverksamma fritidspedagoger pÄ olika fritidshem. Resultatet redovisas i ett antal kategorier och visar att pedagogerna arbetar utifrÄn allas lika vÀrde och att det genomsyrar deras profession och arbete. Det visade ocksÄ att de arbetar utifrÄn nÄgra huvudprinciper vilka Àr integrering, samtal, demokrati och gemensamt förhÄllningssÀtt.

VÄrt arbete beskriver hur EN skola arbetar pÄ ett hÀlsofrÀmjande arbetssÀtt. Möjligheterna och eventuella svÄrigheter med ett hÀlsofrÀmjande arbete i skolan kommer att presenteras. Med hjÀlp av enkÀter och intervjuer undersöker vi hur skolledaren, pedagogerna och skolhÀlsovÄrden ser pÄ sin roll i deras hÀlsofrÀmjande arbete. VÄr frÄga Àr: Vad betyder begreppet hÀlsa för skolan och hur omsÀtts det i praktiken? VÀrldshÀlsoorganisationen (WHO) instÀllning till hÀlsa Àr inte bara att förhindra sjukdomar och dÄlig hÀlsa, utan att förebygga bÄde fysiskt och psykiska hÀlsa.

Mot bakgrund av den kontinuerliga samhÀllsdebatten kring sjukskrivningar, var syftet med denna studie att undersöka hur en lÄngtidssjukskrivning och vidare ÄtergÄng till arbete kan upplevas. Den har inspirerats av ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv, och syftet har uppnÄtts genom fyra kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer.Undersökningen visar att ett fysiskt sjukdomstillstÄnd ocksÄ inverkar pÄ ett psykiskt och emotionellt plan. En person som Àr sjukskriven kan pÄ sÄ vis börja ifrÄgasÀtta sitt eget vÀrde, och kÀnna sig oduglig genom att bara gÄ hemma och inte kunna bidra med nÄgot till samhÀllet. Personernas berÀttelser pÄvisar emellertid att ÄtergÄngen till arbete kan underlÀttas av en engagerad arbetsplats. Det framgÄr ocksÄ att det Àr viktigt med stöd och förstÄelse frÄn omgivningen, sÄsom frÄn familj, chef och arbetskamrater, men Àven frÄn lÀkare, FörsÀkringskassa och andra ansvariga aktörer.

Stora delar av dagens arbetsmarknad utgörs av funktionellt flexibla arbeten, dÀr arbetstagaren sjÀlv styr, kontrollerar och ansvarar för sitt arbete i tvÄ aspekter; arbetstid- och rum, samt arbetsutförande. Studien syftar till att fÄ ökad förstÄelse av hur individer upplever och förhÄller sig till denna typ av flexibilitet. För att besvara de inneboende frÄgorna i studiens syfte genomfördes en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med Ätta fastighetsmÀklare. Det empiriska materialet analyserades sedan med hjÀlp av meningskoncentrering- och kategorisering. Resultaten visar att samtliga informanter uppfattar möjligheten att utnyttja flexibilitetens fördelar som positivt.

Antalet lÄngtidssjukskrivna i samhÀllet har ökat kraftigt under det senaste Ärtiondet och aktuell forskning visar att sannolikheten att komma tillbaka i arbete efter en lÄng sjukskrivning Àr lÄg. Mot bakgrund av detta Àr det av stor vikt, sÄvÀl ur ett samhÀlleligt perspektiv, ur ett organisationsperspektiv som ur ett individperspektiv, att nya vÀgar tillbaka till arbete utforskas. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka lÄngtidssjukskrivnas upplevelser av att komma tillbaka i arbete med hjÀlp av rehabilitering genom en sÄ kallad arbetsgivarring. Mer konkret innebÀr det att undersöka vilken roll respondenterna upplever att arbetsgivarringen haft i deras vÀg tillbaka till arbetslivet. Metodansatsen Àr kvalitativ och elva djupintervjuer har genomförts med personer som genomgÄtt arbetslivsinriktad rehabilitering via en arbetsgivarring.

Beroendesjukdomen utgör ett problem i dagens Sverige. Ett lÄngvarigt missbruk kan exempelvis leda till depression, rubbning i hormonsystemet och förlorad muskelmassa. Forskning visar pÄ ett samband mellan missbruk och pÄverkan pÄ hjÀrnans belöningssystem. Missbruk kan Àven leda till en negativ inverkan pÄ det sociala livet. Fysisk aktivitet pÄverkar hÀlsan positivt genom bland annat ett ökat sjÀlvförtroende, en ökad fysisk sjÀlvkÀnsla och en förbÀttrad kondition och muskelfunktion.

Denna kvalitativa studie baseras pÄ intervjuer med tre mammor som missbrukat alkohol och droger men som numer Àr drogfri. Syftet var att undersöka dessa förÀldrars upplevelse av hur deras barndom och sociala arv samt tidigare missbruk pÄverkat förÀldraskapet och deras barn. Resultatet analyseras med stöd av tidigare forskning samt Bowlbys anknytningsteori. Mam-morna beskrev att missbruket fyllde funktionen att fylla ett hÄl som uppkommit pÄ grund av olika typer av obearbetade trauman under barndomen. Graviditeten blev en vÀndning mot drogfrihet, men alla mammor Äterföll i missbruk nÄgra Är senare.

Syftet med föreliggande studie Àr att kartlÀgga och analysera pappors psykiska hÀlsa samt val av stress- och copingstrategier i samband med att deras barn insjuknat i lÄngvarig kronisk sjukdom. Jag avser att göra jÀmförelser mellan papporna för att se om det finns skillnader i anvÀndandet av copingstrategier beroende pÄ nÀr sjukdomen upptrÀder, barnets Älder, pappornas utbildningsnivÄ, etnicitet osv. Mitt intresse Àr ocksÄ att undersöka om dessa pappor kÀnner sig nedstÀmda eller deprimerade utifrÄn att deras barn Àr sjukt eller om det finns andra faktorer som pÄverkar pappornas psykiska hÀlsa. Totalpopulationen bestod av 120 pappor till barn och ungdomar (födda 89- 06) diagnostiserade med inflammatoriska mag- tarmsjukdomar. 52 pappor deltog i studien.

HÀlsofrÀmjande arbete har under de senaste aren fatt en allt mer framtrÀdande och viktig roll inom primÀrvÄrden och har blivit en central del i distriktssköterskornas arbete. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors syn pÄ hÀlsa och upplevelser av att arbeta hÀlsofrÀmjande. Metoden var kvalitativ med en deskriptiv design. Urvalsgrupp var Ätta distriktsskoterskor pÄ sex olika vÄrdcentraler i ett lÀn i mellersta Sverige. Resultatet visade pÄ att halsa ses som en individuell upplevelse som handlar om mer an att "mÄ bra".   Det finns en stark vilja och ett intresse att arbeta hÀlsofrÀmjande hos distriktssköterskor.   Det finns dock hinder for genomförandet pÄ organisatorisk respektive individnivÄ.

Mitt arbete beskriver hur man kan arbeta Àmnesövergripande med bild och text i kombination. Jag vill i mitt arbete genom exempel visa vikten av att bild och text vÀvs samman i undervisningen. Mitt val av arbete grundar sig pÄ att mina elever saknade förstÄelse av bildsprÄket. Orden och texterna kom dÀrför in som ett naturligt moment i undervisningen. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur text och bild i kombination kan ge en djupare förstÄelse för bildsprÄket.

Studiens syfte Àr att undersöka meningsskapande som ett socialpsykologiskt fenomen. Mer specifiktförsöker studien förstÄ vad som motiverar kundtjÀnstarbetarna pÄ ett callcenter i vÀstsverige, till attfortsÀtta arbeta med ett arbete som Àr lÄgavlönat, hÄrt reglerat och monotont.I studien kommer lÀsaren att fÄ ta del av empiri baserad pÄ tio livsvÀrldsintervjuer, dÀrkundtjÀnstarbetare berÀttar om sina upplevelser av att arbeta i ett callcenter. Empirin visar attmajoriteten av kundtjÀnstarbetarna upplever sitt arbete ogynnsamt, dÄ kundtjÀnstarbetarna sÀllan fÄrutvecklas eller sjÀlvförverkligas inom arbetet. Flera kundtjÀnstarbetare finner heller inget tydligtsyfte med att göra sina arbetsuppgifter. IstÀllet arbetar flera kundtjÀnstarbetarna för att fÄ enekonomisk tillgÄng.

Syftet med studien var att beskriva lÄngtidssjukskrivna kommunalanstÀllda kvinnors egna erfarenheter av vad som har varit betydelsefullt för deras ÄtergÄng till arbete. Den undersökta gruppen bestod av fem kvinnor frÄn tvÄ förvaltningar i en kommun i Norrbotten. Kvinnorna hade varit sjukskrivna frÄn Ätta mÄnader till Ätta Är. De har varit tillbaka i arbetet cirka ett och ett halvt Är. Kvinnorna Àr alla tillbaka i arbete 50% eller mer.

Studiens syfte var att undersöka hur personer med lindriga kognitiva funktionshinder ser pÄ arbete som fenomen. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna intervjuades 6 personer, 2 kvinnor och 4 mÀn, som hade arbetspraktik eller arbetsverksamhet genom ett företag som arbetade utifrÄn ISA-metoden. Personerna hade alla lindriga kognitiva funktionshinder. Teoretisk ram var normaliseringsprincipen, Social role valorization och andra aspekter pÄ normali-sering.