Rapporten visar pÄ hur eleverna pÄ en skola ser pÄ skolans drogförebyggande arbete, samt hur de skulle vilja bli informerade om droger och drogers verkan. Studien utgÄr ifrÄn elevernas och tvÄ ur personalens syn pÄ hur det drogförebyggande arbetet fungerar pÄ deras skola. Studien visar att skolan arbetar aktivt med olika projekt som har med drogförebyggande arbete att göra, Àven om det inte finns nÄgot uttalat eller nedskrivet program för detta. Skolan förefaller prioritera att ha en god kontakt med förÀldrarna, samt involvera dessa i det drogförebyggande arbetet nÀr eventuella problem uppstÄr. Studien visar Àven att ett större och mer uttalat samarbete med polisen skulle gagna denna skola.

Denna studie syftar till att söka samband mellan mÀnniskors bakgrund vad gÀller uppvÀxtförhÄllanden och klass; med vilket avses ekonomiska, kulturella och sociala förutsÀttningar och olika former av missbruk av alkohol, lÀkemedel och narkotika. Hur intrÀdet i olika drogkulturer kan tÀnkas ha pÄverkats och hur missbruket kommit att utformas utifrÄn givna bakgrundsförhÄllanden samt huruvida och i sÄ fall pÄ vad vis, missbruket, nÀr detta vÀl varit ett faktum, mötts av olika former av reaktion och respons frÄn den missbrukande mÀnniskans omgivning.Forskningsansatsen i studien Àr kvalitativ. Empirin bygger frÀmst pÄ strukturerade intervjuer med fem respondenter i Äldrarna 23-32 Är. Respondenterna har alla valts ut via selektivt urval utifrÄn en förstudie i form av ett enkÀtformulÀr. Resultatet redovisas under de fem rubrikerna; ekonomiskt kapital, kulturellt kapital, socialt kapital, missbrukets process samt omgivningens reaktion.

Arbetet handlar om att med hjÀlp av litteratur och forskning hitta fördelar och nackdelar med ett tematiskt arbetssÀtt. UtifrÄn dessa fördelar och nackdelar har vi sedan skapat en planering för ett tematiskt arbete som vi valt att kalla ?Naturen omkring oss?. De Àmnena som vi valt att integrera i detta arbete Àr Biologi, Svenska, Matematik och Bild. I LitteraturgenomgÄngen har vi valt att definiera begreppet tematiskt arbete. Vi definierar det bland annat som att vi utgÄr ifrÄn elevers egna erfarenheter och vardagliga förstÄelse, att vi ska arbeta Àmnesövergripande samt att elevinflytandet ska ha en vÀsentlig del i arbetet.

Detta arbete diskuterar och visar förslag pÄ lösningar till problem somjag har stött pÄ under min tid som mmorpg spelare. Lösningarnaappliceras i mitt egna pÄbörjade mmorpg i formen av ett highconcept dokument.Problemen som tas upp i detta arbete handlar om tiden som krÀvs föratt spela ett mmorpg och jag försöker ge spelarna makten att vÀljasjÀlva hur de vill spendera sin tid inne i spelet.Senare i den reflexiva rapporten diskuteras metoder och lösningarnasom har arbetats fram..

Denna uppsats behandlar hur pedagogerna arbetar med den fortsatta lÀsutvecklingen. SÀrskild vikt har lagts vid vilka faktorer pedagogerna anser viktiga i sitt arbete med att uppnÄ lÀsutveckling hos eleven. Syftet Àr att upptÀcka de faktorer som Àr avgörande för pedagogernas arbete i skolans tidigare Är med lÀsutvecklingen. Det Àr pedagogernas egna tankar, upplevelser och erfarenheter som kommer att vara i fokus i empiridelen av vÄrt arbete. VÄrt mÄl Àr att skapa en sÄ komplett bild som möjligt över de faktorer som har en avgörande betydelse för pedagogernas arbete med den fortsatta lÀsutvecklingen i skolan.

SyfteSyftet med studien har varit att ta reda pÄ hur ungdomars drogvanor nÀr det gÀllercannabisanvÀndning ser ut, och stÀlla detta mot risk- och skyddsfaktorer som kan finnas i skolmiljön samt inom familjen för att utröna om det finns nÄgra samband mellan cannabisanvÀndning och ovan nÀmnda faktorer. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur ser cannabis- anvÀndandet ut i förhÄllande till kön, Ärskurs och stadsdelsomrÄde i Göteborg Är 2010? Vilka samband kan vi se nÀr det gÀller cannabisanvÀndning i relation till de risk- och skyddsfaktorer kring skola (skolk, trivsel, betyg) och familj (positiv uppskattning, grÀnssÀttning, förÀldra- relation), som vi kan finna i materialet?UrvalUrvalet grundar sig pÄ enkÀtsvar frÄn 7 602 elever i Ärskurs 9 och gymnasiets Är 2 i Göteborgsstad.MetodUndersökningen som ligger till grund för studien Àr gjord av Göteborgs stad och baseras pÄ en omfattande enkÀt innehÄllande 76 frÄgor kring alkohol, narkotika, tobak och spel, dÀr vi förvÄr studie har plockat ut svaren som berör narkotika och cannabis. Studien Àr av kvantitativ art och har bearbetats i statistikprogrammet SPSS. Resultatet har analyserats med hjÀlp av det utvecklingsekologiska perspektivet, teorin om sociala band samt utifrÄn ett risk- och skyddsperspektiv.ResultatVÄr studie visar att det finns samband mellan ett cannabisbruk och de risk- och skyddsfaktorersom rör skolan och familjen.

Mot bakgrund av den dagsaktuella debatten om ungdomars svÄrigheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden, har vi genom en kvalitativ studie undersökt hur ett antal ungdomar reflekterar över sin framtid pÄ denna och studerat deras tankar kring övergÄngen frÄn nuvarande sysselsÀttningssituation till arbete. Antologin innehÄller fem enskilda bidrag, varav tvÄ fokuserar pÄ arbetslösa ungdomar och resterande delar pÄ studerande vid traditionella gymnasieprogram, pÄ fotbollsgymnasium och vid universitet. Studien visar att informanterna upplever att det i samhÀllet finns en norm. Enligt denna skall ungdomars huvudsakliga sysselsÀttning vara arbete eller studier. Samtliga huvudinformanter menar att de vill leva normenligt och sÄledes betraktar de arbete som en viktig del av livet och som en identitetsskapande faktor.

Sammanfattning:Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva hur personer med AS upplever det Àr att ha ett arbete respektive gÄ pÄ dagverksamhet/sysselsÀttning, samt fÄnga deras upplevelser angÄende erhÄllna stödinsatser frÄn samhÀllet. SamhÀllets stödinsatser handlar om att fÄ och behÄlla ett arbete. Med samhÀllet avses t.ex. personer i allmÀnhet, arbetsterapeut, arbetsförmedling, försÀkringskassan och socialarbetare.En kvalitativ metod med intervjuer anvÀndes i denna studie. Intervjuer genomfördes med fyra personer med Asperger Syndrom som var anstÀllda pÄ ett företag som anstÀller personer med detta funktionshinder.

Detta arbete har kartlagt att BP har ett CSR-arbete utifrÄn Global Compact?s tio principer, men med brister. Den frÀmsta bristen gÀllande deras CSR-arbete Àr inom miljö, men företaget Àr klar med att företagets huvudsyfte Àr att hitta, utvinna och generera vinst till sina aktietagare - vilket följaktligen inte Àr en miljövÀnlig handling för ett oljeföretag. Arbetet har Àven jÀmfört det CSR stÄr för med Global CompactŽs tio principer, som utvecklades av FN 1999. Global Compact innefattar fyra omrÄden; MÀnskliga rÀttigheter, ArbetsrÀtt, Miljö samt BekÀmpning av korruption.

Denna studie syftar till att, utifrÄn ett personal- och brukarperspektiv, undersöka vilka yttre och inre maktaspekter som kommer till uttryck och pÄverkar CM-teamets arbete samt hur dessa maktaspekter tar sig i uttryck i relations- och motivationsarbetet. CM-teamet Àr en verksamhet som arbetar för att samordna insatser frÄn kommun och landsting för de individer som har ett vÄrdbehov för sitt missbruk och sin psykiska problematik och som faller mellan stolarna. Denna studie Àr baserad pÄ en kvalitativ metod dÀr materialet analyserades med hjÀlp av meningskoncentrering. Vi har gjort intervjuer med sÄvÀl personal som brukare pÄ CM-teamet för att belysa tvÄ perspektiv av verksamhetens arbete. Resultatet visar pÄ att de yttre maktaspekterna dels pÄverkar och begrÀnsar CM-teamets arbete men Àven pÄverkar de inre maktaspekterna vilket tar sig uttryck i paternalism frÄn personalens sida.

AbstraktIntroduktion: Övervikt och fetma Ă€r ett snabbt vĂ€xande problem som kryper allt lĂ€ngre ner iĂ„ldrarna, och kan innebĂ€ra mĂ„nga hĂ€lsorisker, sĂ„vĂ€l fysiska som psykiska. Barn med överviktoch fetma löper stor risk att förbli överviktiga Ă€ven i vuxen Ă„lder. SkolhĂ€lsovĂ„rden spelar enbetydande roll i arbetet mot övervikt. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter avhĂ€lsofrĂ€mjande arbete med överviktiga barn. Metod: Individuella semistruktureradeintervjuer med Ă„tta skolsköterskor genomfördes.

Andelen yngre som insjuknat i stroke har under de senaste Ären ökat och möjligheten för dessa individer att kunna ÄtergÄ till arbete med hjÀlp av rehabilitering eller kompensatoriska ÄtgÀrder Àr av stor vikt. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur individer som insjuknat i stroke upplever sin nuvarande arbetssituation, men Àven belysa hur de upplever rehabiliteringens roll som en del av ÄtergÄngen till arbete. Datainsamlingen skedde genom en egenutformad enkÀt med kvalitativ ansats. Deltagarna bestod av tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor i Äldrarna 32-60 och med olikartade yrkesroller. Resultatet visade att framförallt arbetsgivare och rehabiliteringspersonal hade en avgörande roll i individernas upplevelser av ÄtergÄngen till arbete.

Dagens litteratur som rör hÀlsofrÀmjande arbete strÄlar idag av en positiv aura. Vi har genomvÄr utbildning lÀst mycket litteratur inom detta Àmne och stÀllde oss till sist undrande om hÀlsofrÀmjande arbete verkligen Àr sÄ bra som litteraturen beskriver. Vi var av uppfattningen att organisationer inte alltid inför hÀlsofrÀmjande arbete med, (eller enbart med) lönsamhets- eller hÀlsomotiv, vilket Àr det intrycket vi har fÄtt frÄn litteraturen angÄende hÀlsofrÀmjande arbete. DÀrför valde vi att vÄr kandidatuppsats skulle handla om motiven bakom hÀlsofrÀmjande arbete, eftersom vi ville ha en mer nyanserad bild som ser mer kritiskt pÄ vinsterna och motiven bakom hÀlsofrÀmjande arbete. Syftet med uppsatsen Àr att genom ett kritisk synsÀtt fÄ en djupare förstÄelse för hÀlsofrÀmjande arbete, bortom den förskönade bilden som visas i litteratur och media. Vi vill pÄ detta vis undersöka vilka motiven bakom organisationers införande av hÀlsofrÀmjande arbete Àr och om eller hur motiven pÄverkar effekterna av hÀlsofrÀmjande arbete. Vi har gjort detta genom en enkÀtundersökning samt litteratur kring hÀlsofrÀmjande arbete och institutionell teori.

Syftet med denna studie Àr att belysa ungdomars tankar kring sina framtida levnadsvillkor.Genom en kvalitativ ansats intervjuades ungdomar kring frÄgor om vidare studier, arbete, ekonomi och huruvida de ville flytta hemifrÄn. Urvalsgruppen bestod av 8 ungdomar av bÄda könen. En avgrÀnsning var att ungdomarna skulle gÄ Ärskurs 3 pÄ gymnasiet.Studiens resultat visade att ungdomarna kunde tÀnka sig att ta det arbete som erbjuds om de inte hade möjlighet att vÀlja. Om de hade ett val, kunde ingen av ungdomarna i studien tÀnka sig att gÄ arbetslös och ta emot ekonomiskt bistÄnd i stÀllet för att arbeta. PÄ sikt tyckte de dock att det var viktigt att ha ett meningsfullt arbete som de trivs med och tycker Àr kul.Ungdomarna tyckte att det var viktigt att fÄ en bra utbildning dÄ detta Àr avgörande för hur man klarar sig i framtiden.

Bakgrund: Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja mÀnniskors förÀndring av sina levnadsvanor. Alla kvinnor ska erbjudas ett tidigt hÀlsosamtal vilket Àr av stor vikt för att identifiera ohÀlsosamma levnadsvanor. I arbetet med att motivera patienten till förÀndring Àr motiverande samtal (MI) en beprövad samtalsmetod som barnmorskan kan anvÀnda i samtalet med den gravida kvinnan. Effekterna av motiverande samtal har visat sig ha en gynnsam verkan pÄ flera hÀlsorelaterade beteenden sÄsom bruk av alkohol, tobak och andra droger, kost och fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnmorskors erfarenheter av och instÀllning till hÀlsosamtal i tidig graviditet.Metod: Studien var empirisk och har en kvalitativ ansats och bygger pÄ Ätta enskilda intervjuer. Datamaterialet analyserades med innehÄllsanalys enligt Graneheim ochLundman (2004).Resultat: I resultatet framkom sex kategorier som besvarade studiens syfte.