Bakgrund: Alkoholcirros Àr en kronisk leversjukdom och den nÀst vanligaste orsaken till levertransplantation. För att utveckla cirros krÀvs ett lÄngvarigt skadligt bruk av alkohol. En patient sÀtts upp pÄ vÀntelistan för transplantation om det innebÀr en betydligt försÀmrad livskvalitét eller arbetsförmÄga och/eller begrÀnsad tid kvar att leva. Den komplexitet som kan ses för gruppen patienter med alkoholbetingad leversjukdom Àr risken att Äterfalla i alkoholberoende. Av patienter som Àr alkoholberoende uppges 40 procent ha en samtida psykiatrisk sjukdom.

Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller narkotikamissbruk. För att förstÄ vÄra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrÄn symbolisk interaktionism som Àr ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus pÄ samspelsprocesser. I vÄrt resultat har det framkommit att de anhöriga har pÄverkats och formats pÄ mÄnga olika sÀtt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett Äterkommande och centralt begrepp i vÄrt resultat Àr begreppet skam som Àr en stark emotion som har pÄverkat vÄra informanter i deras vardagsverkligheter.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

Tematiskt arbete Àr en Àmnesintegrerande arbetsmetod som blir allt vanligare i den svenska skolundervisningen. I denna studie undersöks hur pedagoger och elever arbetar med metoden samt deras syn pÄ densamma. Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en bild av hur pedagoger och elever upplever tematiskt arbete med fokus kring matematiken. Undersökningen har skett genom intervjuer med fyra pedagoger som alla har erfarenhet av tematiskt arbete samt fyra elever frÄn Ärskurs fyra som nyligen deltagit i ett tematiskt arbete som vi sjÀlva genomförde under en treveckorsperiod. DÀr gavs tillfÀlle att pÄ nÀra hÄll kunna följa arbetet och se dess konsekvenser.

Denna uppsats studerar hur tre specifika förÀndringar har pÄverkat efterfrÄgan pÄ vin mellan Ären 1991-2001. Med dessa tre förÀndringar avses Sveriges medlemskap i EU, införandet av lördagsöppet pÄ alla Systembolag i Sverige samt förÀndrade skattesatser pÄ vin. Uppsatsen inleds med en övergripande beskrivning av Sveriges alkoholkonsumtion, vilken alkoholpolitik som för nÀrvarande förs, samt en mer ingÄende beskrivning av de tre specifika förÀndringarna. DÀrpÄ utformas en loglinjÀr modell grundad pÄ ekonomisk teori. Resultaten av modellen visar att vin kan klassificeras som en normal vara med hög egenpriselasticitet samt att bÄde sprit och öl kan klassas som substitut till vin.

I Sverige dömdes 24 kvinnor för dödligt vĂ„ld mot partner mellan Ă„ren 1995 och 2001. Syftet med denna studie Ă€r att fĂ„ en inblick i och beskriva hur partnervĂ„ldet sĂ„g ut tiden före och under det aktuella brottet under denna period. Domarna har analyserats utifrĂ„n dokumentanalys och meningskoncentrering. Resultatet har visat att det som utmĂ€rker partnervĂ„ldet tiden före det aktuella brottet Ă€r omfattande förekomst av fysiskt vĂ„ld. Även psykiskt vĂ„ld förekommer fastĂ€n i mindre utstrĂ€ckning.

Bakgrund: Personer som lider av substansberoende Äterfinns inom hela hÀlso- och sjukvÄrdssektorn. Förutom att orsaka ett ansenligt lidande för den enskilda individen riskerar dessutom substansberoende att orsaka omfattande problem för nÀrstÄende sÄvÀl som samhÀllet i stort. AnvÀndning av alkohol och andra droger Àr generellt förknippat med dömande och moraliserande Äsikter. En sjuksköterskas kÀnslor av samhörighet och förstÄelse till en person med beroende kan ofta försvÄras av sjuksköterskans auktoritet, införlivande av samhÀllets moraliska stÄndpunkt samt behovet av att utöva tillsyn över en individ som upplevs ha tappat kontrollen.  Syfte: Syftet var att belysa vÄrdpersonalens attityder i mötet med patienter drabbade av substansberoende och missbruksproblem inom allmÀn hÀlso- och sjukvÄrd. Metod: Författarna till föreliggande arbete valde att genomföra en litteraturstudie för att tydliggöra forskningslÀget och eventuellt behov av vidare studier. Författarna utförde sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL. Elva artiklar frÄn dessa sökningar inkluderades i studien. Via manuella sökningar inkluderades ytterligare fyra artiklar. BÄda författarna lÀste artiklarna flera gÄnger, och data frÄn artiklarna analyserades och syntetiserades med hjÀlp av en matris.  Resultat: Flera resultat indikerade att vÄrdpersonal gav uttryck för stigmatisering, moralisering eller fördomsfulla attityder gentemot personer som lider av missbruk eller beroende.

Sveriges skolor stÄr inför mÄnga utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mÄr dÄligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan Àven en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benÀmningen av socialt arbete i skolan. Syftet Àr att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan Àr samt hur det sÀtts i relation till kunskapskraven. Studien Àr prÀglad av en induktiv ansats och bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt tvÄ lÀrare vid en kommunal grundskola.

Vid uppsÀgning av personliga skÀl finns det en tro hos arbetsgivare att det Àr omöjligt att sÀga upp en anstÀlld. Syftet med denna uppsats var att utforska vilket ansvar arbets-givaren har gentemot en anstÀlld som har drog- och alkohol problematik, genom lagtext, föreskrifter, domstolspraxis och doktrin. Arbetsgivaren har en rehabiliteringsskyldighet, enligt Arbetsmiljölagen och SocialförsÀkringsbalken. Arbetsmiljölagen Àr en resultatin-riktad ramlag vars syfte Àr att förebygga ohÀlsa och olycksfall i arbetet, samt uppnÄ en god arbetsmiljö. Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger pÄ arbetsgivaren.

BAKGRUND: Alkoholproblem Àr ett stort hÀlsoproblem som har pÄverkan pÄ bÄde social, psykisk och fysisk hÀlsa. Alkoholproblem Àr ett lidande problem för patienten och dennes anhöriga. Bemötandet Àr en viktig del i omvÄrdnaden och i relationer mellan sjuksköterskor och patienten, sjuksköterskor attityder lysa igenom under bemötandet, att skapa ett vÄrdande möte Àr sjuksköterskors ansvar. SYFTE: Syftet med studien Àr att belysa vilka faktorer som kan pÄverka sjuksköterskors attityder i bemötandet av patienter med alkoholproblem. METOD: en litteraturöversikt dÀr tolv kvalitativa och kvantitativa vetenskaplig artiklar analyserats.

Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskaps (MSB) arbete gÄr bland annat ut pÄ att bistÄ med insatspersonal till FN-organ eller EU-projekt, för att exempelvis bistÄ med vatten och sanitet, hjÀlpa utsatta kvinnor och barn eller hjÀlpa till efter en jordbÀvning. All insatspersonal mÄste innan insats skriva under pÄ att följa etiska förhÄllningsregler, vilket benÀmns som uppförandekoder. Det Àr viktigt att insatspersonalen följer dessa etiska uppförandekoder vid insats, dÄ det Àr mÄnga mÀnniskor vars liv Àr beroende av deras arbete. Syftet med studien Àr att undersöka hur MSB:s insatspersonal upplever uppförandekoderna vid insats. FrÄgestÀllningarna Àr; Hur upplever insatspersonalen det Àr att ha uppförandekoderna att förhÄlla sig till? Upplevs uppförandekoderna som stöd eller belastning i arbetet? Hur upplever insatspersonalen att MSB hanterar situationer dÀr nÄgon bryter mot koderna? Har insatspersonalen stÀllts inför situationer dÀr uppförandekoderna gett vÀgledning för agerandet? Hur kan uppförandekoderna förbÀttras?Studiens teoretiska referensram, behandlar bland annat etiska perspektiv, sÄsom konsekvensetisk och utilitarism samt Àmnet uppförandekod redovisas.

Syftet med uppsatsen var att öka kunskapen om deltagande förÀldrars upplevelser av projektet ?Aktiv FörÀlder?. Studiens frÄgestÀllning var: Hur upplever deltagande förÀldrar i projektet ?Aktiv FörÀlder? dess innehÄll och mening? För att besvara frÄgestÀllningen tillÀmpades en kvalitativ metod dÀr intervjuer genomfördes med fem deltagande förÀldrar och projektledaren. Gemensamt för förÀldrarna var upplevelsen av att nÀtverket kring dem hade pÄverkats och utökats, och att det nu utgjorde ett stort stöd för förÀldrarna.

Hypertoni finns bland uppskattningsvis 1,8 miljoner svenskar och basen i behandlingen bör utgöras av livsstilsförÀndringar. Riskfaktorer vid hypertoni Àr tobak, alkohol, övervikt, brist pÄ fysisk aktivitet samt stress. Sjuksköterskans uppgift Àr att motivera till levnadsvanor i positiv riktning genom hÀlsosamma val. Undervisning Àr en planerad aktivitet med avsiktligt mÄl till förÀndring hos en individ. Sjuksköterskan ska fÄ patienten att kÀnna empowerment och bli följsam till behandlingen.

Bakgrund: Personer som lider av substansberoende Äterfinns inom hela hÀlso- och sjukvÄrdssektorn. Förutom att orsaka ett ansenligt lidande för den enskilda individen riskerar dessutom substansberoende att orsaka omfattande problem för nÀrstÄende sÄvÀl som samhÀllet i stort. AnvÀndning av alkohol och andra droger Àr generellt förknippat med dömande och moraliserande Äsikter. En sjuksköterskas kÀnslor av samhörighet och förstÄelse till en person med beroende kan ofta försvÄras av sjuksköterskans auktoritet, införlivande av samhÀllets moraliska stÄndpunkt samt behovet av att utöva tillsyn över en individ som upplevs ha tappat kontrollen.  Syfte: Syftet var att belysa vÄrdpersonalens attityder i mötet med patienter drabbade av substansberoende och missbruksproblem inom allmÀn hÀlso- och sjukvÄrd. Metod: Författarna till föreliggande arbete valde att genomföra en litteraturstudie för att tydliggöra forskningslÀget och eventuellt behov av vidare studier. Författarna utförde sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL. Elva artiklar frÄn dessa sökningar inkluderades i studien. Via manuella sökningar inkluderades ytterligare fyra artiklar. BÄda författarna lÀste artiklarna flera gÄnger, och data frÄn artiklarna analyserades och syntetiserades med hjÀlp av en matris.  Resultat: Flera resultat indikerade att vÄrdpersonal gav uttryck för stigmatisering, moralisering eller fördomsfulla attityder gentemot personer som lider av missbruk eller beroende.

Vittnesbeviset Àr det vanligaste och viktigaste bevismedlet. Ofta kan vittnesuppgifter vara den enda bevisningen i ett mÄl och fÄr dÀrför en avgörande betydelse för mÄlets utgÄng. Vittnesutsagor Àr dock ett relativt otillförlitligt bevismedel och vissa problem som Àr specifika för vittnesbeviset kan uppstÄ vid domstolens vÀrdering av vittnets uppgifter. Har vittnet t.ex. varit alkohol- eller drogpÄverkad nÀr denne gjorde sina iakttagelser av en hÀndelse, mÄste domstolen ta detta i beaktning vid vÀrderingen.